Syftet med den här studien är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin yrkesutveckling. Utifrån det finns också en önskan att dra lärdomar om hur organiserad kompetensutveckling bättre kan möta lärares behov. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Som ett kom- plement till intervjuerna genomfördes också en enkätundersökning konstruerad utifrån inter- vjuernas utfall. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som ständigt pågående och att deras utveckl- ing sker genom att interagera med den omgivande praktiken. Det framgår också att det är vik- tigt för lärarna att deras egna behov och önskemål står i centrum för deras yrkesutveckling. Två dimensioner framträder när lärarna pratar om sitt lärande. Dels syns ett osystematiskt och spontant lärande där en stor del stor del tycks handla om misstag som rättas till. Den andra dimensionen framträder när lärarna resonerar kring det organiserade lärandet. Här framför lä- rarna att lärandet behöver vara systematiskt, pågå under lång tid samt vara konkret. Lärarna är överlag positiva till kollegiala metoder och modeller även om det också framkommer att det kan uppstå motsättningar som inverkar negativt på deras yrkesutveckling. Studien indikerar att lärarna behöver hjälp med att orientera sig mot effektiva strategier och modeller för att nå det djup i lärandet som krävs för konkret förändring. Studien fokuserar lärares egna uppfattningar och ger därmed ett inifrånperspektiv på lärares lärande och utveckling. Studien kan därmed bidra till kunskap om hur lärares yrkesutveckling bättre kan bemötas och hanteras.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.

Rollen som pedagog på fritidshemmet har över tid förändrats fritidspedagog och socialpedagogik till lärare och lärande. Idag ses fritidshemmet som en arena för lärande för eleverna och en viktig del av den förlängda skoldagen, trots att man befinner sig i ett utbud av gamla och nya normer värderingar och kunskaper både bland pedagogerna på fritidshemmet som grundlärare och skolledare. Syftet är att ta reda på hur olika roller i skolmiljö ser på fritidsläraren och pedagogens på fritids uppdrag i förhållande till den gamla socialpedagogiska diskursen och den moderna diskursen med lärande i fokus. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med sex olika individer och roller på en grundskola med rektor, biträdande 2  rektor, lärare fritidshem, pedagog på fritids, lärare grundskola och lärare förskoleklass. Resultatet visar att man har en riktad syn mer mot det socialpedagogiska hållet, men att man även ser lärande som en del av uppdraget. Detta är också samstämmigt med tidigare forskning, där man tydligt pekar på att omställningen till en lärande verksamhet går relativt långsamt. Slutsatserna vi har gjort är att det är ett uppdrag under utveckling, där det fortfarande finns utvecklingsområden genom hela organisationen, men att det finns en vilja att förändra.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assess­ment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.

This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development. / Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.