Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-196609 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Haessig, Anne, Tuvås, Linda |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi, Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete i logopedi ; 070 |
Page generated in 0.0031 seconds