No description available.

Uppsatsen syftar till att analysera och söka efter inslag av styrnings- och förvaltningsteorin New Public Management (NPM) i Arvika kommun. Detta görs framförallt genom framtagandet av tre indikatorer av NPM. Enligt den av uppsatsen använda teoretiska förståelsen tenderar dessa att vara närvarande i förvaltningsorganisationer influerade av NPM. Uppsatsen finner genom en analys av kommunens vision, strategiska plan samt specifika verksamhetsplaner att Arvika kommun har en i stora drag centraliserad politisk organisation (första indikatorn). Det finns även ett visst inslag av en beställare- och utförarmodell (andra indikatorn) men den är framförallt begränsad till verksamhetsplanen för vård och omsorg. Analysen finner även att den tredje indikatorn, en mål- och resultatutformad verksamhet, är framträdande i alla de av uppsatsen analyserade handlingarna. Konsekvensen för Arvika kommun är att man tangerar den idealtyp av kommun vilken kallas marknadskommun till nackdel för den i Sverige traditionellt framträdande statsintegrerade kommunen. Medvetet eller omedvetet har Arvika kommun antagit verksamhetsformer vilka är vanliga inom NPM. De mest framträdande i denna uppsats är den centraliserade politiska organisationen samt struktureringen av en mål- och resultatutformad verksamhet.

Uppsatsen är en kritisk diskursanalys av Riksarkivets kommunikation kring verksamhetsbaserad arkivredovisning utifrån informationen på riksarkivets hemsida, och med ett särskilt fokus på förekomsten av spår av New Public Management. Huvudmaterialet består av Riksarkivets FAQ, och som sidomaterial används även Riksarkivets allmänna föreskrifter. Utifrån analytiska begrepp som transitivitet, modalitet, intertextualitet med flera analyseras materialet för att komma fram till slutsatsen att Riksarkivets kommunikation inte innehåller några problematiska mängder spår av New Public Management, och uppsatsen skriver in sig i arkiv- och informationsvetenskapen genom att anknyta till det första steget som tas vid införande av verksamhetsbaserad arkivredovisning.

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått.

<p>Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.</p>

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna. / What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management–teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts. Det finns även ett brett och representativt material för New Public Management som främst presenteras som tidigare forskning. Uppsatsens resultat tyder på att visionsstyrningsmodellen inte entydigt följer ett New Public Management i alla indikatorer utifrån den teoretiska ansatsen. Det framgår dock tydligt att visionsstyrningsmodellen influeras av alla de New Public Management-teoretiska dimensionerna uppsatsen utgår från.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor.   Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys.   Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ”offentliga bidrag på lika villkor”. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle. I och med att utbildningssektorn består av både kommunala och fristående skolor är det svårt att säga att reformen New Public Management fördelar resurser på ett effektivt sätt. Denna studie visar att fördelningen av resurser fördelas ut olika beroende på om skolan är kommunal eller fristående. Skillnaderna ger effekt på utbildningens kvalitet och uppnår därmed inte kravet ”offentligt bidrag på lika villkor”. Vår slutsats är att en organisation som innehar ett offentligt-privat partnerskap inte kan fördela resurserna effektivt och motstrider därav den teoretiska definitionen av NPM.    Uppsatsens bidrag: Studien tar upp ett ämne som är omdiskuterat men relativt outforskat. Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för NPM och resursfördelning inom offentlig sektor.  Tidigare forskning fokuserar på effektiv resursfördelning inom reformen New Public Management. Denna studie belyser problematiken när en central fördelningen av resurser sker till både offentlig och privat sektor. Problematiken avser om resursfördelningen anses vara effektiv. Denna studie visar att hur resurserna fördelas är av vikt för att uppnå en effektiv resursfördelning. Vi vill med denna uppsats bidra med en ökad förståelse för resursfördelning inom NPM och belysa att en empirisk prövning är av betydelse för att uppnå önskade resultat inom utbildningssektorn.