Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur de kulturella och sociala praktikerna kring ICE HOT, en plattform för samtida dans, var formade och konstituerade. Vår analys grundar sig i hur aktörerna på fältet formas av sannings regimer. Detta undersöktes genom en diskursanalys av primärdata, i form av intervjuer av aktörer i fallet samt publicerade dokument av ICE HOT som sekundärdata. De senaste decenniernas styre av offentlig sektor, har starkt påverkats av influenser från näringslivet, även känt som New Public Management (NPM). Sedan en tid tillbaka går det att skönja hur mål- och resultatstyrning, ökande kontroll, användandet av ekonomiska incitament och köp-och-säljmodeller präglat den offentliga sektorns kultursfär och inte minst kulturpolitiken.  Vi har använt oss av Cornelius Castoriadis ontologisk institutionell teori, Michel Foucaults utgångspunkter om sanning, maktrelationer och governmentality. Samt Eva Bejeroth och Hans Hasselbladhs modell om interventioner. NPM har blivit den hegemoniska diskursen på fältet. Aktörerna tycks i mångt och mycket befinna sig mitt i diskursens bubbla, men i vissa fall finner vi en konkurrerande diskurs. Dock verkar den konkurrerande diskursen ha svårt att undanröja NPMs instrumentella rationalitet, då den förespråkar den kulturella logiken.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer & Rowan[2] samt DiMaggio & Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation. Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen. I tidigare forskning presenteras hur NPM påverkar olika delar i den offentliga sektorn, både i Sverige och internationellt. Studien har en kvalitativ ansats och insamlandet av det empiriska materialet har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplever att NPM påverkar verksamheterna samt arbetssituationen för enhetscheferna och verksamhetscheferna. Resultatet indikerar att svaren från informanterna är liknande kring hur NPM påverkar verksamheterna men att arbetssituationerna påverkas med vissa skillnader mellan verksamhetscheferna och enhetscheferna. Verksamheterna har påverkats genom att det blivit en uppdelning av organisationen i en så kallad beställar- samt utförardel och en större konkurrensutsättning på grund av privatiseringar. Gällande arbetssituationerna upplever enhetscheferna ett ökat ekonomiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Verksamhetscheferna upplever bland annat ett ökat arbete med mål- och resultatstyrning samt fler uppföljningar.

I uppsatsen undersöktes huruvida regeringen och riksdagen påverkats av ett New Public Management perspektiv (förkortat NPM) i lagstiftningsarbetet om vapenexport under åren 1981 till och med årsskiftet 2015/2016. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ analys del av ämnet och materialet utgjordes av propositioner i ämnet. Det saknas tidigare undersökningar om huruvida New Public Management haft inverkan på vapenexport i Sverige, vilket gör detta till ett relevant ämne att forska på. Detta framgår av resultaten i undersökningen av fem utav Hoods teman för NPM, att användningen av dem ökat från i början av 1980 - talet till och med årsskiftet 2015/2016. Den starkaste trenden gick att se inom kategorin ”konkurrens” vilket den kvalitativa undersökningen befäster. Det gick även att se en koppling mellan utvecklingen och inflytandet från EU- lagstiftningen samt att se en utveckling inom kategorierna ”mål och standardisering”, ”konkurrens” och även ”kostnadsmedvetenhet och effektiv”.

The public sector is today based on the reform, New Public Management, which was created to increase quality. The reform has forced the possibility of measurability in the public occupation. Measurability has also created marketing competition, which has also resulted in the emergence of privatization in the public sector. This market competition has resulted in a change in the professional role of preschool teachers that has become more market oriented. The operations work is aimed at a customer satisfaction oriented purpose. The purpose of this study was to investigate whether New Public Management hasaffected the employment situation in both municipal and independent preschool activities. The study was conducted with the help of semi-structured interviews. The conclusion of this study is that deprofessionalization in the profession has not been experienced, one experiences a commonality indecision-making about goals. The administrative part is of great importance for the activities and the children; however, the staff is affected by lack of time to be able to complete the administration. In addition to this, a lack of staff is a negativity for achieving a good working environment for bothchildren and staff. The study also shows a desire for a more suitable balance between resources andwork activities. / Den offentliga sektorn finner sig idag inom reformen, New Public Management, som skapats för att öka kvalitet. Reformen har framtvingat mätbarhet hos de offentliga verksamheterna. Mätbarheten har vidareskapat en marknadskonkurrens, vilket också resulterat i uppkomsten utav privatisering inom de offentliga verksamheterna. Denna marknadskonkurrens har omvandlat förskolelärarnas yrkesroll till ett allt mer marknadsfokuserat yrke. Där ändamålet för verksamheterna styrs av kundnöjdhet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida New Public Management har påverkat arbetssituationen i både kommunala- och fristående förskoleverksamheter. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att en deprofessionalitet i yrket inte har upplevts, man upplever en gemensamhet i beslutsfattning om mål. Den administrativa delen anses varaav stor vikt för verksamheterna och barnen, däremot påverkas personalen av tidsbrist för att kunna fullfölja administrationen. Utöver detta utgör brist på personal en negativitet för att uppnå en bra arbetsmiljö för både barn och personal. I studien framgår vidare en önskan om en mer lämplig balans mellan resurser och arbetssysslor.

No description available.

Inhalt: 1. Einleitung 2. Transaktionskosten als Entscheidungskriterium bei der Frage der Leistungstiefe im öffentlichen Sektor 3. Markttest als Instrument zur Bestimmung der Leistungstiefe 4. „Marketization“ von öffentlichen Inhousebetrieben aus Sicht der Transaktionskostentheorie 5. „Marketization“ von öffentlichen Inhousebetrieben aus Sicht des New Public Management 6. Perspektiven des Governance-Ansatzes für die Frage der optimalen Fertigungstiefe im öffentlichen Sektor 7. Marketization – ein Lösungsansatz für das Problem der optimalen Koordination von Inhouseleistungen? 8. Literatur

Magistro darbe yra išanalizuotos naujosios viešosios vadybos kilmės prielaidos bei sampratos raida, įvertinti naujosios viešosios vadybos elementai, atlikta naujosios viešosios vadybos Lietuvoje raidos ir perspektyvos analizė. Baigiamajame darbe, pasitelkiant ekspertinį tyrimą išsamiai analizuojama ir vertinama naujosios viešosios vadybos principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje būklė, išryškinant problemas bei numatant diegimo galimybes. Patvirtinama autorės suformuluota mokslinio tyrimo hipotezė, kad Mažeikių rajono savivaldybė racionaliau įgyvendins Konstitucijos nuostatą, jog visos valdžios įstaigos turi tarnauti žmonėms tenkinant bendruomenės viešuosius poreikius bei interesus, identifikuodama ir diegdama naujosios viešosios vadybos principus savo veikloje. Pagrindinės NVV principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje problemos: biurokratinis valdymas, formalus požiūris į savivaldybės veiklos administravimą, neefektyvi administracijos organizacinė struktūra, iniciatyvių specialistų trūkumas, neskatinamas bendruomenės narių įsitraukimas į sprendimų priėmimo procesą; sudėtingas daugelio procedūrų reglamentavimas, funkcijų dubliavimas, nepakankamai lanksti orientacija į geresnį bei spartesnį bendruomenės poreikių tenkinimą tiekiant viešąsias paslaugas. / This master’s final paper is formulate the new public management and the origin of the concept of presumption of development, to evaluate the new public management elements that made the new public management developments in Lithuania and perspective analysis. Thesis through a detailed analysis of an expert study and assessment of the new public management principles in Mažeikiai district municipality status, highlighting problems and providing opportunities for the deployment. Confirm that the author formulated the research hypothesis that Mažeikiu district municipality will implement more rational constitutional provision that all public institutions must serve the people to meet community needs and interests of the public, identifying and introducing the new public management principles in their activities. Basic principles of NPM installation problems: bureaucratic management, a formal approach to the management of municipal activities, inefficient organizational structure, lack of proactive professionals, discourage involvement in decision-making process of community, regulation of many complex procedures, duplication of functions, inflexible orientation to a better and stronger community needs the supply of public service.