The standard model of particle physics can excellently describe the vast majorityof data of particle physics experiments. However, in its simplest form, it cannot account for the fact that the neutrinos are massive particles and lepton flavorsmixed, as required by the observation of neutrino oscillations. Hence, the standardmodel must be extended in order to account for these observations, opening up thepossibility to explore new and interesting physical phenomena. There are numerous models proposed to accommodate massive neutrinos. Thesimplest of these are able to describe the observations using only a small numberof effective parameters. Furthermore, neutrinos are the only known existing particleswhich have the potential of being their own antiparticles, a possibility that isactively being investigated through experiments on neutrinoless double beta decay.In this thesis, we analyse these simple models using Bayesian inference and constraintsfrom neutrino-related experiments, and we also investigate the potential offuture experiments on neutrinoless double beta decay to probe other kinds of newphysics. In addition, more elaborate theoretical models of neutrino masses have beenproposed, with the seesaw models being a particularly popular group of models inwhich new heavy particles generate neutrino masses. We study low-scale seesawmodels, in particular the resulting energy-scale dependence of the neutrino parameters,which incorporate new particles with masses within the reach of current andfuture experiments, such as the LHC. / Standardmodellen för partikelfysik beskriver den stora majoriteten data från partikelfysikexperimentutmärkt. Den kan emellertid inte i sin enklaste form beskrivadet faktum att neutriner är massiva partiklar och leptonsmakerna är blandande,vilket krävs enligt observationerna av neutrinooscillationer. Därför måste standardmodellenutökas för att ta hänsyn till detta, vilket öppnar upp möjligheten att utforska nya och intressanta fysikaliska fenomen. Det finns många föreslagna modeller för massiva neutriner. De enklaste av dessakan beskriva observationerna med endast ett fåtal effektiva parametrar. Dessutom är neutriner de enda kända befintliga partiklar som har potentialen att vara sinaegna antipartiklar, en möjlighet som aktivt undersöks genom experiment på neutrinolöst dubbelt betasönderfall. I denna avhandling analyserar vi dessa enkla modellermed Bayesisk inferens och begränsningar från neutrinorelaterade experiment och undersöker även potentialen för framtida experiment på neutrinolöst dubbelt betasönderfall att bergänsa andra typer av ny fysik. Även mer avancerade teoretiska modeller för neutrinomassor har föreslagits, med seesawmodeller som en särskilt populär grupp av modeller där nya tunga partiklargenererar neutrinomassor. Vi studerar seesawmodeller vid låga energier, i synnerhetneutrinoparametrarnas resulterande energiberoende, vilka inkluderar nya partiklarmed massor inom räckh°all för nuvarande och framtida experiment såsom LHC. / <p>QC 20130830</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2007. / Härtill 11 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008. / Härtill 11 uppsatser.

The aim of this project was to define, implement and evaluate a physics based model, which would only require small amounts of manual input, forfitting a mesh to facial scans. Our idea was to use a mesh built of springs, and simulate mechanical forces on the mesh to fit it to scan data. The locations of some predefined key facial features, the only manual input needed, served as hard constraints for an initial rough fit. A finer and more detailed fit was obtained by applying an imagined force field from the scan data on the mesh. Despite some irregularities in the results, to which we have suggested possible solutions or model improvements, the approach appears to be viable. / Syftet med projektet var att definiera, implementera och utvärdera en fysik-baserad modell, som skulle kräva endast en liten mängd manuellt arbete, för anpassning av en digital ansiktsmask till data från en 3D-scanner. Vår idé var att använda en mask uppbyggd av fjädrar, och simulera mekaniska krafter på masken för att forma den efter data. Det enda manuella arbete som krävdes var att pricka ut positionerna för några fördefinierade karakteristiska punkter i ansiktet, vilka användes som randvillkor för en första ungefärlig anpassning. En bättre och mer detaljrik anpassning erhölls sedan genom att införa ett kraftfält från datapunkterna till masken. Trots en del oegentligheter i slutresultatet, för vilka vi föreslagit möjliga lösningar eller förbättringar i modellen, verkar det vara ett gångbart tillvägagångssätt.

<p>Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.</p><p>Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker. Textmassan har blivit betydligt mer omfattande och är från mitten av 1900-talet mer inriktad på att utreda och resonera än att beskriva, vilket tyder på ett mer konstruktivistiskt arbetssätt. Man använder också bilder på ett annat sätt, för att skapa förståelse, och övningsuppgifter är inte längre lika fokuserade på att klara en beräkning, utan är i större utsträckning kvalitativt orienterade.</p><p>Jag har sammanfattningsvis funnit att läroböckerna fått fler konstruktivistiska och färre behavioristiska inslag, men även att utvecklingen sedan mitten av 1900-talet är i mitt urval inte stor.</p>

Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande. Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker. Textmassan har blivit betydligt mer omfattande och är från mitten av 1900-talet mer inriktad på att utreda och resonera än att beskriva, vilket tyder på ett mer konstruktivistiskt arbetssätt. Man använder också bilder på ett annat sätt, för att skapa förståelse, och övningsuppgifter är inte längre lika fokuserade på att klara en beräkning, utan är i större utsträckning kvalitativt orienterade. Jag har sammanfattningsvis funnit att läroböckerna fått fler konstruktivistiska och färre behavioristiska inslag, men även att utvecklingen sedan mitten av 1900-talet är i mitt urval inte stor.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier. / Students’ success in their introductory courses in university physics depends largely on their attitudes to physics and physics education. Students' attitudes affect how they work with lectures, labs and course material, and determine how students work to interpret, discuss and build understanding of course content. There are extensive studies done on attitudes that are favorable for higher physics studies. There are very few that gives indication whether it is students with favorable attitudes that apply to physics education.  This paper studies and shows a relationship between students’ physics attitudes and their choice of future studies.

Denna systematiska litteraturstudie presenterar fyra olika perspektiv på hur kroppen kan integreras i fysikundervisningen. Dessa är det fysiska, fenomenologiska, ekologiska och sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att utifrån ämnesdidaktisk forskning problematisera och diskutera hur kroppen kan användas som redskap i fysikundervisningen i årskurs 4–6. De frågeställningar som utgåtts från är hur kroppen kan användas som en naturlig del i fysikundervisningen för att gynna elevernas lärande. Den andra frågeställningen är vilka utmaningar som redogörs för att använda kroppen som redskap i fysikundervisningen. Användningen av kroppen visade sig bidra till en ökad förståelse för undervisningens innehåll och ett ökat engagemang hos eleverna. De elever med goda förkunskaper gynnades inte lika mycket som de eleverna med begränsade förkunskaper. Detta är något lärare kan ha i åtanke för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Vad gäller utmaningar anses undervisningstiden begränsa lärarnas möjligheter att ge eleverna en likvärdig undervisning.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var,   ·         Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder?   De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. / <p>Presenterades digitalt.</p>