<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.</p><p>Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.</p>

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning. Med hänsyn till tidigare forskning och eget funderande valde vi ut ett antal faktorer som vi ansåg vara av extra stort intresse för att se om de kunde påverka revisorns prissignalering. Utifrån de teorier vi använt oss av, har vi kommit fram till att signalteorin är viktig för förhållandet mellan revision och andra uppdrag. Beroende på vad det är revisorn väljer att signalera, t.ex. om det är kompetensen så påverkas prissättningsteorin, dvs. revisorn väljer att fördela sitt pris annorlunda gentemot om det är något annat specifikt som vill signaleras. Det vill säga att signalteorin och prissättningsteorin har ett samband vid revisorers prissignalering. Vi grupperade in våra faktorer i två grupper, den ena som rörde revisorn och den andra som tillhörde klienten. Våra valda faktorer utifrån revisorn var revisionsbyrå, kompetens och kön. För revisorns klient valde vi att se till dennes storlek (antal anställda), bransch, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Undersökningen har skett genom att vi granskade 420 årsredovisningar, baserat på två år, 1999 och 2007. Årsredovisningarna har varit datainsamlingskällan för att kunna göra våra valda mätningar. Vår analys gjordes med hjälp av bivariata och multivariata tester. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att vi får förkasta en del av våra hypoteser, då dessa inte stämde med de framtagna hypoteserna. Den geografiska lokaliseringen visade sig vara den enda starkt signifikant påverkande faktorn i resultatundersökningen.

ABSTRACT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter. Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN – a study of the handlers’ experiences. Författare: Karolina Lindh och Lisa Petersson Handledare: Marita Rosell Datum: Mars 2007 Antal sidor: 30 Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn, sexuella övergrepp, känslor, bemötande SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt. Analysen visar att det kan finnas en del svåra känslor i mötet med barn som förgripit sig på andra barn, i form av ilska, vrede, äckel, avsky och sorg, men detta är något man även kan känna i mötet med andra klienter. För att kunna hantera dessa känslor är det viktigt med handledning och samtal mellan kollegor.

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.

Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund. Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.

Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.

Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund. Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.