Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.

Sverige blir allt mer mångkulturellt och det finns idag en stor andel barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och därmed ofta två kulturer att förhålla sig till. Det som undersöks i studien är hur det är att växa upp och leva i ett samhälle där man har två kulturer att förhålla sig till, samt vilka erfarenheter detta ger. I studien användes en webbaserad enkät för att samla in studiens empiri, vilken består av korta narrativ som analyserats med riktad innehållsanalys. Enkäten var utformad som ett formulär med långa svarsfält där respondenterna berättat om upplevelser och erfarenheter kring olika ämnen. Studien utfördes på socionomstudenter vid Umeå Universitet som vuxit upp i Sverige och har en eller båda sina föräldrar som invandrat till Sverige från ett utomnordiskt land. Ur empirin kunde vi identifiera tre huvudkategorier: Kulturell ödmjukhet, Kulturell Schizofreni och Annorlundaskap. En majoritet av respondenterna kände en tacksamhet gentemot sin erfarenhet av dubbla kulturer. Många såg det som att man utvecklat en högre förståelse för andra kulturer och såg det som en positiv erfarenhet att ta med sig till arbetslivet. De flesta respondenterna upplevde även en känsla av att inte veta riktigt vart man hörde hemma, i utlandet var man svensk och i Sverige sågs man som invandrare. Känslan av att vara annorlunda hade de flesta upplevt och ofta var det samhället som upplyst om deras annorlundaskap gentemot majoritetssamhället.

Sweden is a country with an increasing foreign born population, where more and more people growing up with two parents born outside of Sweden. In this paper I examine the different labor market outcome for native Swedes and the six largest groups of second generation immigrants in the ages 30-39 years. The analysis is divided in two part where the first examining the level of gainful employment and the second the distribution in line of work. By using data from population register there was possible to perform detailed analysis. The gainfully employment rate are lower for the different groups of second generation immigrants. Unlike earlier studies regarding employment differences depending on parental origin, there are however not as distinct pattern of ethnic penalties. The result regarding line of work from the second part of the analysis show that some groups of second generation have a higher risk of being in less-qualified jobs after controlling for education, personal- and parental variables.

I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

BakgrundLiteracy ett begrepp som fått mer och mer utrymme de senaste åren. Begreppet literacyinnefattar inte endast läsande och skrivande, men idag innefattar det dessutom bilder ochandra tecken. Literacy är även något som utvecklas i samspel med den miljö man vistas i och isampel med de individer som man samspelar med. Det handlar dessutom om en förmåga attkunna ta till sig, förstå och tolka olika typer av texter.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagoger tillämpar literacy i arbetet med barn som har svenskasom andra språk, huruvida de gör det överhuvudtaget och vilka material de i så fall tar hjälpav.MetodDenna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts. De 7intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning.ResultatResultatet visar att literacy inte är ett vedertaget begrepp i förskolans verksamhet även ompedagogerna arbetar med hur forskning och litteratur beskriver literacy. Literacy är inget sompedagogerna arbetar medvetet med. Det visar också att bokläsning är något som finnssvårigheter runtomkring på grund av brist på tid och personal.

Denna studie undersökte varför vissa ungdomar både rapporterar höganivåer av kriminalitet och självskadebeteende samt hur detta hängerihop med att utsätta andra för aggressiva handlingar och att själv bliutsatt för aggressivitet av andra. Som teoretisk utgångspunkt användescoercion-teorin som förklarar varför vissa barn och ungdomar både ärutsatta för andras aggressioner och utsätter andra för aggressionerutanför hemmet. Studien grundas på data som bestod av självrapporterfrån en longitudinell studie vid namn Sju skolor. Studien genomfördesi en mellanstor svensk stad. Totalt deltog 1482 ungdomar varav 52procent var män. Resultaten visade att det fanns en grupp ungdomarsom rapporterade höga nivåer av både kriminalitet ochsjälvskadebeteende. Utmärkande för denna grupp var att de bådeutsatte andra för aggressiva handlingar samtidigt som de själv blevutsatta för andras aggressivitet. Denna kunskap kan användas av olikamyndigheter vid förebyggande insatser för ungdomar som harproblem med kriminalitet och självskadebeteende. / This study examined the association between delinquent behaviorsand self-harm in adolescents, and how mutual hostility interactbetween exposing others and being exposed. Data was based on selfrapportsin a longitudinal study called Seven schools and wereperformed in a medium sized city in Sweden. The study including1482 participants, among them 52 percent were males. The resultshowed that those adolescents who reported high levels of delinquentbehavior and high levels of self-harm were both exposed and exposesothers to hostility. Coercion theory was used to explain the mutualhostility.

Studien syftar till att undersöka utformningen av Guds och Mose-kommunikation och de betydande händelserna i Moses och Egyptens historia, både i filmen Exodus: Gods och Kings och Andra Moseboken. Metoden som används i undersökningen är en traditionell jämförande metod där två objekt jämförs med varandra. Metoden utfördes genom användning av så kallade jämförelsesmatriser och faktorer baserade på definitionen av kommunikation. Undersökningsresultaten baseras på data som förvärvats från föremålen och tidigare forskning. I slutresultatet hittade jag likheterna och skillnaderna mellan objekt i frågorna. / The study aims to examine the design of God and Moses communication and the significant events in the history of Moses and Egypt both in the film Exodus: Gods and Kings and Exodus.The method used in the survey is a traditional comparative method where two objects are compared with each other. The method was performed by using so-called comparison matrices and factors based on the definition of communication. The survey results are based on the basis of data acquired from the objects and previous research. In the final result, I found the similarities and differences between objects in the issues.

I denna studie har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen från fem händelser under det andra världskriget undersökts. Händelserna som undersökts är: Molotov-Ribben­trop-pakten 1939, finska vinterkriget 1939–1940, operation Barbarossa 1941, slaget vid Stalin­grad 1942–1943 samt Nazitysklands kapitulation 1945. Syftet med studien har varit att under­söka hur Jönköpings-Posten gestaltat Sovjetunionen mellan 1939–1945, utreda om denna gestalt­ning förändrats över tid samt utröna huruvida russofobi präglat tidningens rapportering.    I studien har gestaltningsteorin använts som teoretiskt ramverk. En utgångspunkt i studien har varit att nyheter aldrig är objektiva. Verkligheten är för abstrakt och omfattande för att beskrivas till fullo, varvid varje nyhet kräver ett urval och därför bara gestaltar delar av verkligheten. För att besvara studiens syfte har även begreppet russofobivarit nödvändigt att definiera. Begreppet har inte någon vetenskaplig förankring, studiens definition är istället hämtad från journalisten Guy Mettan som skrivit en bok på ämnet. I studien åsyftar russofobi olika negativa klichéer, fördomar och karikatyrer av Sovjetunionen. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en tvåstegs-metod använts; först har tidningsmaterialet från händelserna analyserats separat i kvalitativa text­analyser, varefter en komparativ analys av allt material genomförts. Gestaltningarna av Sovjetunion­en har under analysen kategoriserats för att avgöra rapporteringens karaktär; kate­gorierna som använts har varit informativt-neutral, vänskaplig och fientlig.Det totala materialet har be­stått av 111 olika nyhetsartiklar.    Studiens resultat visar att Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen har förändrats under tidsperioden. Samtliga händelser innehåller dock olika typer av gestaltningar. Skillnaden mellan händelserna har främst varit balansen mellan de olika kategorierna; hur förekommande en kategori har varit vid en specifik händelse. En annan gemensam nämnare för samtliga händelser har varit att avsändaren av nyheterna varit av stor betydelse; en betydande del av materialet har varit inter­nationella nyheter inhämtade från olika nyhetsbyråer, varvid ursprungslandets generella sympatier präglat vilken gestaltning av Sovjetunionen som återgetts. Initialt var gestaltningen av Sovjetunion­en relativt neutral, för att sedan vid finska vinterkriget och operation Barbarossa bli direkt fientlig. Finlands deltagande vid dessa två händelser innebar en ökad mängd nyheter, och en mer fientlig gestaltning av Sovjetunionen. Vid slaget vid Stalingrad och Nazitysklands kapitulation blev gestalt­ningen återigen mer neutral. Det rapporterades dock betydligt mindre från de två avslutande händelser­na. Resultatet visar att det fanns russofobiska inslag i Jönköpings-Postens rapportering, men inte till den grad att det går att fastslå att rapporteringen präglades av russofobi. Däremot tycks det inte ha funnits något större intresse av att gestalta Sovjetunionen på ett positivt sätt; även om det finns nyheter som innehåller vänskapliga gestaltningar av Sovjetunionen har dessa aldrig varit i majoritet. Sett ur ett helhetsperspektiv har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen varit fientlig i rapporteringen som undersökts.

Den här studien har undersökt hur framställningar görs av individer med utländsk härkomst, etniska grupper och icke-västerländska kulturer görs i svenska läroböcker för samhällskunskap. Det undersöks också om det görs framställningar av ett ”vi” och ”de andra” i läroböckerna. I resultatet får läsaren följa fem olika teman som kommit fram genom läsning av sex läroböcker. Resultatet har analyserats med en postkolonial teori för att göra analyser om framställningarna som görs i läroböckerna kan tolkas som diskriminerande. I studien har också en läromedels teori använts för att analysera om framställningarna som görs i läroböckerna har en funktion av att förmedla diskriminerande diskurser. Vad resultatet av studien visar är att funktionen med läroböckerna inte är att göra diskriminerande framställningar, dock gör framställningarna att det görs ett ”vi” och ”de andra”. Av resultatet framkommer också att det förekommer tveksamma framställningar i läroböckernas innehåll.

Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.