Bakgrund: Hjärt- och lungräddning innebär att hjärtkompression och inblåsningar ska utföras vid ett hjärtstopp. Läkare kan besluta att HLR ej ska utföras vid hjärtstopp. Beslutet ska tas i samråd med en annan legitimerad sjukvårdspersonal samt med patient och närstående om möjligt. Efter beslut är taget ska information delges patient och närstående. Tidigare studier har visat på olika uppfattningar mellan läkare, sjuksköterska och patient om när diskussion önskas gällande Ej HLR-beslut och om information om beslut delges. Mycket begränsad vetenskap finns gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om sjuksköterskor och läkare anser att de involverade och informerade patienter och närstående i ett Ej HLR-beslut och vem som tog initiativet till att diskutera ett Ej HLR-beslut på akutmottagningen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genom webbenkät till akutmottagningar på tre större sjukhus. Av 475 tillfrågade deltog 133 (28 %) personer i studien, 70 sjuksköterskor (52 %) och 64 läkare (48 %). Resultat: Hälften av deltagarna ansåg att patient och närstående involverades och informerades om Ej HLR-beslutet. Läkare ansåg i större utsträckning än sjuksköterskor att de samrådde med annan läkare innan beslut fattades och fler specialistsjuksköterskor än grundutbildade sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskor tog initiativ till diskussion gällande Ej HLR-beslut. Slutsats: Patienter och närstående informeras och involveras i olika grad gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning vilket missgynnar vårdrelationen. Lagar och riktlinjer följs inte alltid vilket resulterar i att vården inte bedrivs jämlikt. Specialistsjuksköterskans kompetens kan öka patienternas involvering och dialogen mellan yrkeskategorierna. Ytterligare forskning krävs för fördjupad kunskap gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. / Background: Physicians can decide that cardiopulmonary resuscitation [CPR] should not be performed if a cardiac arrest occurs, called do-not-resuscitate [DNR] order. DNR orders must be made in consultation with another licensed healthcare professional and with patient and relatives if possible. After a DNR order, information must be provided to the patient and relatives. Previous studies show different perceptions between physicians, nurses and patients about when a DNR discussion is desired. There are limited studies regarding DNR orders in the emergency department. Aim: Aim of this study was to investigate whether nurses and physicians believe they involved and informed patients and relatives in a DNR order and who took the initiative to discuss DNR orders in the emergency department. Method: Quantitative cross-sectional study through a survey in three emergency departments. Of 475 respondents 133 (28 %) participated in the study, 70 nurses (52 %) and 64 physicians (48 %). Results: Half of the participants considered that the patient and relatives were involved and informed about the DNR order. Physicians considered they consulted with another physician before a DNR order more than nurses. Advanced nurses considered that nurses took a greater initiative to discuss DNR orders. Conclusion: A variation of information and involvement for patient and relatives in DNR orders disadvantages the care relationship. Laws and guidelines are not always followed, and care is not conducted equally. Advanced nurse's competence can increase patient involvement and dialogue between nurses and physicians. Further research is required regarding DNR orders in the emergency department.

Background: Suicide has a negative impact on those bereaved by suicide. Early intervention has been shown to be beneficial. However, there is limited knowledge as to what specific kind of intervention should be offered in the immediate aftermath. Aim: To explore the experiences and demands of the suicide bereaved in the immediate aftermath of the loss of a relative due to suicide. Method: Literature study with thematic analysis. Results: In the immediate aftermath of suicide, the bereaved have a need to be acknowledged, to be able tom normalise emotions, get help in mobilizing their informal support networks, and be allowed to express anger. Furthermore, the bereaved need to be regarded and treated as in need of help and to be offered continued help without having to actively ask for and seek out help. Finally, the bereaved need information, both orally and in writing. They need psychoeducation regarding the grief process as well as information about practicalities and how to contact the health system. Conclusions: The suicide bereaved have an extensive and multifaceted need for help, support and information during the immediate aftermath of the loss of a relative due to suicide. Given the results of this study, there is reason to critically examine the current lack of routines for a structured care of the bereaved in emergency and prehospital care. / Bakgrund: Efterlevandes hälsa påverkas menligt vid suicid. Tidiga insatser till stöd för de efterlevande kan påverka förloppet, men kunskapsläget är begränsat vad gäller vilka specifika insatser som bör erbjudas i direkt anslutning till suicidiet. Syfte: Att belysa efterlevandes erfarenheter och vilket stöd de efterfrågar i direkt anslutning till förlusten av en anhörig i fullbordat suicid. Metod: Litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Under den första perioden efter en förlust av närstående i fullbordat suicid har efterlevande behov av att bli uppmärksammade, att få hjälp att normalisera känslor, hjälp att mobilisera det egna stödnätverket och att bli lyssnade på och få ge uttryck för sin ilska. Vidare har de efterlevande behov av att bli aktivt uppsökta, att bli betraktade och bemötta som hjälpbehövande och att bli erbjudna fortsatt hjälp utan att själva behöva be om det. Avslutningsvis har de efterlevande behov av information, såväl muntligen som i skrift. De har behov av psykoedukation beträffande sorgeprocessen men även information kring praktikaliteter och kontaktvägar i vården. Slutsatser: Efterlevande har ett stort och mångfacetterat behov av hjälp, stöd och information på flera olika plan under den första tiden efter en förlust av närstående i fullbordat suicid. Givet denna studies resultat finns anledning att kritiskt granska den rådande bristen på rutiner för ett strukturerat omhändertagande av efterlevande i akut- och prehospital vård.

Bakgrund: Omvårdnadsarbetet på akutmottagningar innefattar, utöver vårdande av allvarliga skador och livshotande sjukdomstillstånd, omhändertagande av patienter i livets slutskede. Sjukhus har påvisade kvalitetsbrister i vården vid livets slutskede. Den sista vårdtiden påverkar patienters och anhörigas lidande och livskvalitet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagningar. Metod: Allmän kvalitativ litteraturöversikt på åtta kvalitativa och tre mixade vetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analyserade artiklar framställdes fyra kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede på akutmottagningar; Yttre aspekter som inte går att påverka, Anhörigas inverkan på vården, Samverkan och kommunikationen är betydelsefull och Det komplexa med omvårdnaden. Diskussion: Sjuksköterskors arbete påverkas negativt av hög arbetsbelastning och underbemanning. Akutmottagningars miljö utgör ett strukturellt hinder för sjuksköterskor att bedriva god omvårdnad i livets slutskede. Trots försök till inkorporering av patient och anhöriga i omvårdnaden kvarstår upplevelser av att de inte vårdas efter sina egna önskningar. Slutsats: Vård i livets slutskede är inte optimalt på akutmottagningar. Begränsad avskildhet, underbemanning, okunskap och anhöriga påverkar omvårdnaden. God kommunikation, avskildhet och tid krävs för att kunna erbjuda god omvårdnad. Trots bristerna kan sjuksköterskor främja en god död på akutmottagningar. / Background: Nurses’ work in emergency departments includes caring for serious injuries and life-threatening illnesses as well as caring for patients in the end-of-life. Hospitals have quality deficiencies in end-of-life care. End-of-life care affects patients and relatives suffering and quality of life. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients at the end-of-life in emergency departments. Method: General qualitative literature review of eight qualitative and three mixed articles. Result: Four categories regarding nurses' experiences of caring for patients at the end of life in emergency departments evolved: External factors that cannot be influenced, Relatives impact on the care, The interaction and communication is important and The complexity of nursing. Discussion: Nurses' work is negatively affected by high workloads and understaffing. The work environment is an obstacle for nurses to provide good end-of-life care. Despite attempts to incorporate relatives and patients, they are not cared for according to their own wishes. Conclusion: End-of-life care is not optimal in emergency departments. Limited privacy, understaffing and lack of knowledge have negative effects on nursing. Good communication and privacy are required to offer good care. Despite this, nurses can promote a good death at emergency departments.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar ständigt i världen. Unga som äldre människor drabbas och det ökade trycket inom primärvården är ett faktum. Akutsjukvården drabbas i stor uträckning då primärvården inte har resurser för att hjälpa personer med psykisk ohälsa i den omfattning som krävs. Sjuksköterskor inom vården möter patienter med olika sjukdomar och diagnoser. I nuläget är det inte ovanligt att en sjuksköterska vårdar patienter med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, trots att sjuksköterskan inte har någon vidareutbildning inom psykiatri. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården. Metod: Denna litteraturstudie är av deskriptiv design och grundad på 12 vetenskapliga artiklar. Samtliga vetenskapliga artiklar har noggrant studerats med hjälp av relevans- och kvalitetsmallar. Databaser som använts för att finna de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL genom Högskolan i Gävle. Resultat: I resultatet framkom 6 olika huvudteman, dessa var: upplevelse av tidsbrist inom akutsjukvården, upplevelse av brist på utbildning om psykisk ohälsa och vad det leder till, upplevelse av att miljön inom akutsjukvården påverkar vården, upplevelse av triageringssvårigheter av patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården, upplevelse av känslor inom akutsjukvården och upplevelse av brist på hjälp från andra vårdenheter. Alla dessa upplevelser påverkade vården av patienten med psykisk ohälsa. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården var utmanande och svår. De upplevde både tidsbrist och kunskapsbrist vilket försvårade möjligheterna till att ge likvärdig och god vård till patienter med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt med fortlöpande utbildning för sjuksköterskor så att den psykiska ohälsan kan få ett större fokus inom akutsjukvården. / Background: Mental illness is constantly increasing in the world. Young and old people are affected and the increased pressure in primary care is a fact. Emergency care is affected to a large extent as primary care does not have the resources to help people with mental illness to the extent required. Nurses in healthcare meet patients with various diseases and diagnoses. At present, it is not uncommon for a nurse to care for patients with mental illness or mental disease, even though the nurse has no further education in psychiatry. Aim: To describe the nurse's experiences of caring for patients with mental illness in the emergency care. Method: This literature study is of descriptive design and based on 12 scientific articles. All scientific articles have been carefully studied with the help of relevance- and quality templates. Databases used to find the scientific articles are PubMed and CINAHL through the University of Gävle. Results: The results revealed 6 different main themes, these were: experience of lack of time in the emergency care, experience of lack of education about mental illness and what it leads to, experience that the environment in the emergency care affects care, experience of triage difficulties of patients with mental illness in the emergency care, experience of emotions in the emergency care and experience of lack of help from other care units. All of these experiences affected the care of the patient with mental illness. Discussion: Nurses' experiences of caring for patients with mental illness in the emergency care were challenging and difficult. They experienced both a lack of time and a lack of knowledge, which made it difficult to provide equal and good care to patients with mental illness. It is therefore important to have continuous training for nurses so that mental illness can have a greater focus in the emergency care.

Två eller fler individer som tillsammans arbetar på ett ömsesidigt beroende sätt mot ett gemensamt mål är den vanligaste definitionen av vad ett team är. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, ofta samarbetar akutsjuksköterskan med flera olika personer varje arbetspass. Vid akuta livshotande tillstånd samlas en mängd olika professioner tillsammansför att bilda ett gemensamt team för att omhänderta patienter. Specialistsjuksköterskan med inriktning akutsjukvård ska ständigt bedriva en säker vård utifrån de sex kärnkompetenserna. Säker vård innebär att minska risken att det ska uppstå skador hos patienter genom att arbeta efter vetenskaplig beprövad erfarenhet. Att bedriva patientsäker vård syftar till att vården skall arbeta utefter system och processer som minskar risken att göra fel och skada patienten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa personalens erfarenheter av teamarbetet vidomhändertagande av patienter inom akutsjukvården. Detta är en litteraturöversikt som har ettsystematiskt tillvägagångssätt. Artiklar som svarade på syftet valdes ut från databaserna Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PubMed och sammanlagt valdes 15 artiklar ut som presenterades i en artikelmatris. Resultatet blev två huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna bestod av teamarbetets beståndsdelar samt faktorer som påverkar teamarbetet. Viktigaste fyndet iresultatet var vikten av ett välfungerande ledarskap, tydliga rollfördelningar, hierarkiernas inverkan på kommunikationen samt teamets stora påverkan på patientsäkerheten. Resultatet påvisade att när teamarbetet är välfungerande så får patienten ett snabbare och säkrare omhändertagande. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att vårdpersonalen upplever att teamarbete är fördelaktigt inom akutsjukvård och det finns många positiva aspekter. Det framkom att vårdpersonalen upplevde att en välfungerad teamledare höll de övriga teammedlemmarna organiserade och strukturerade. Vårdpersonalen upplevde att när de arbetar i team kan bedömningar ske snabbare och effektivare vilket leder till en ökad patientsäkerhet / Two or more individuals working together in a mutually dependent way towards a common goal is the most common definition of a team. In emergency care, new teams are constantly being formed, often the emergency nurse collaborates with several different people each work shift. In acute life-threatening conditions, a variety of professions come together to form a big team to care for patients. The emergency nurse must constantly provide patient safety based on the six core competencies. Patient safety means reducing the risk of injuries to patients by working from scientifically proven experience. Conducting patient-safe care aims for the care to work according to systems and processes that reduce the risk of making mistakes and harming the patient. The aim of this literature review was to shed light on the staff's experiences of teamwork in the care of patients in emergency care. This is a literature review that has a systematic approach. Articles that aimed towared responing to our topics intent were selected from the databases Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and PubMed, a total of 15 articles were selected that were presented in an article matrix. The result was two main categories with eight subcategories. The main categories consisted of the components of teamwork and factors that affect teamwork. The most important finding in the result was the importance of well-functioning leadership, clear role distributions, the impact of the hierarchies on communication and the team's major impact on patient safety. The results showed that when teamwork is well-functioning, the patient receives faster and safer care. From the results of the study, it can be concluded that the healthcare staff feel that teamwork is beneficial in emergency care and there are many positive aspects. It emerged that the healthcare staff felt that a well-functioning team leader kept the other team members organized and structured. The healthcare staff experienced that when they work in teams, assessments can take place faster and more efficiently, which leads to increased patient safety

Det är känt att barn inom akutsjukvården inte får adekvat smärtlindring. Detta beror dels på kunskapsluckor och att det råder en viss osäkerhet i att bedöma barns smärta och hur man ska smärtlindra barn. Dessa faktorer kan resultera i att barnet kan bli lidande. Syftet med studien var att belysa vad som främjar en optimal smärtlindring hos barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analys. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i 14 artiklar. Ytterligare tre artiklar inkluderades i studien genom manuella sökningar. Totalt bygger studien på 17 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analys och resultatet utmynnade i två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet visade att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonal inom akutsjukvården för att öka deras kunskaper i att korrekt bedöma barns smärta med hjälp av smärtskattningsinstrument för att sedan kunna ge barnet adekvat smärtlindring inom en rimlig tid. Fentanyl intranasalt och Morfin intravenöst var lika effektivt hos barn som upplevde måttlig till svår smärta. Dock kan barnen gynnas av intranasala läkemedel för att undvika obehag av nålstick vid intravenös venväg. Interaktionen mellan sjukvårdspersonal, föräldrar och barn kan påverka barns upplevda smärta positivt. Barn som inte hade sin förälder närvarande upplevde högre smärta än de barn som hade en förälder vid sin sida. Slutsatsen av denna studie var att mer utbildning och kunskap för personalen behövs, med fokus på smärtbedömning och användandet av validerade smärtskattningsinstrument. Vidare bör sjukvårdspersonalen involvera föräldrar för att minska barnets smärta och ångest. / It is known that children in emergency care do not receive adequate pain relief. This is partly due to knowledge gaps and that there is some uncertainty in assessing children's pain and how to relieve children's pain. These factors can result in the child suffering. The purpose of the study was to shed light on what promotes optimal pain relief in children. The method used was a literature review with a systematic approach and an integrated analysis. Searches were performed in the CINAHL and PubMed databases, resulting in 14 articles. An additional three articles were included in the study through manual searches. In total, the study is based on 17 articles of qualitative, quantitative and mixed method. The articles were analyzed using an integrated analysis and the results resulted in two main categories and four subcategories. The results showed that more training is required for medical staff in emergency care to increase their knowledge of correctly assessing children's pain with the help of pain assessment instruments in order to then be able to give the child adequate pain relief within a reasonable time. Fentanyl intranasally and Morphine intravenously were equally effective in children who experienced moderate to severe pain. However, children can benefit from intranasal drugs to avoid the discomfort of needle sticking by intravenous venous route. The interaction between healthcare professionals, parents and children can positively affect children's perceived pain. Children who did not have their parent present experienced higher pain than the children who had a parent by their side. The conclusion of this study was that more training and knowledge for staff is needed with a focus on pain assessment and the use of validated pain assessment instruments. Furthermore, healthcare professionals should involve parents to reduce the child's pain and anxiety.

People who have undergone laryngectomy have described experiences with healthcare professionals who have knowledge gaps regarding their altered airways. This can be life-threatening in an emergency, for example, if nurses or physicians do not know how to provide oxygen or how to ventilate when performing cardiopulmonary resuscitation (CPR). These types of knowledge deficits have been confirmed in formal studies in several countries. The purpose of this study was to examine the level of knowledge among healthcare professionals regarding emergency care of laryngectomees, and how confident the staff feel, working with this group of patients. A survey was conducted at two university hospitals and two county hospitals, including departments of otorhinolaryngology (clinic, surgery, ward), emergency wards, ambulance services, intensive care units, and post anesthesia care units. A total of 160 responses were included from 11 physicians, 90 registered nurses, and 59 assistant nurses. Knowledge gaps were found regarding anatomy, appropriate positioning of oxygen apparatus, and what to do in a tracheoesophageal prosthesis crisis. For example, 50% (17 of 34) of the registered nurses and 26% (7 of 27) of the assistant nurses within emergency and intensive care units at the county hospitals knew that a laryngectomee’s only airway is via the tracheostoma. Many of the responders reported poor self-confidence when working with this group of patients. Although there were large variations, the highest levels of knowledge and self-confidence were found among the otorhinolaryngology staff. In general, the results tended to be better in university hospitals compared with county hospitals. Participants requested information and education. Suggestions for how to increase knowledge and the patient safety are discussed in the article. / Vid behandling av cancer i struphuvudet krävs ibland total laryngektomi, dvs att man opererar bort hela struphuvudet. Vid operationen leds luftstrupen ut till ett hål i halsgropen, vilket således blir den enda andningsvägen. Oftast görs också en trakeoesofagal fistel, ett litet hål mellan luftstrupen och matstrupen, i vilken man sätter en s.k. röstventil. Genom den kan luft ledas till matstrupen, vars översta del sätts i vibration och patienten får en ny röst. Ventilen förhindrar läckage av mat och dryck till luftstrupen. Patienter som har genomgått en laryngektomi rapporterar dock återkommande om tillfällen då sjukvårdspersonal uppvisat kunskapsbrister gällande deras ändrade andningsvägar. I en akutsituation kan detta bli livshotande, om till exempel sjuksköterskor eller läkare inte vet var man ska ge syrgas eller var man gör inblåsningar vid hjärt-lungräddning. Denna typ av kunskapsbrister har bekräftats i formella studier i flera andra länder. Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån bland sjukvårdspersonal i Sverige gällande omhändertagande av laryngektomerade patienter, samt hur deras tilltro är till sin förmåga att arbeta med den här patientgruppen. En enkät genomfördes vid två universitetssjukhus och två länssjukhus inom verksamheter för öron-näsa-hals (ÖNH) (mottagningar, vårdavdelningar, operation) och inom akutmottagningar, ambulansvård, intensivvårds- och uppvakningsavdelningar. Totalt 160 svar inkluderades i studien från 11 läkare, 90 sjuksköterskor och 59 undersköterskor. Kunskapsluckor hittades gällande anatomi, var man administrerar syrgas, och vad man ska göra om en röstventil trillat ur. Exempelvis visste bara 50 % (17 av 34) av sjuksköterskorna och 26 % (7 av 27) av undersköterskorna inom akut- och intensivvårdsverksamheter på länssjukhusen att laryngektomerade personers enda andningsväg är genom hålet på halsen. Många av deltagarna kände sig osäkra gällande arbetet med patientgruppen. Variationerna var stora, men störst kunskap och starkast tilltro till sin förmåga fanns bland personal inom ÖNH-verksamheter. Resultaten var i allmänhet starkare vid universitetssjukhusen än vid länssjukhusen. Information och utbildning efterfrågades av deltagarna. Förslag på hur kunskaperna och patientsäkerheten kan förbättras diskuteras.

Bakgrund: Våld i nära relation kan bestå av fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Följder av våld ger risk för fysisk och psykisk ohälsa och kan leda till dåligt självförtroende och suicid. Kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig oftare till akutmottagningar än till andra instanser där det är öppet årets alla dagar. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera våld i nära relation. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation och som söker akut hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av åtta artiklar från hela världen hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen var inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier som belyste sjuksköterskans erfarenheter att utmanas i sin yrkesroll, att utmanas känslomässigt samt att hindras och få stöd i omvårdnadsarbetet. Konklusion: Det framgick att det fanns många brister inom olika områden där sjuksköterskor mötte våldsutsatta kvinnor. Studien visade även att det krävdes mer kunskap och utvärdering av befintliga riktlinjer såväl inom hälso-sjukvårdens verksamheter som i sjuksköterskeutbildningarna. Dagens forskningsläge uppfattas även vara mer inriktat mot kvinnor än män. / Background: Intimate partner violence could consist of physical, psychological, social and sexual violence. Consequences of violence could cause physical and mental illness and can lead to bad self-confidence and suicide. Women exposed to intimate partner violence often seek the emergency departments instead of other clinics because the emergency department are open all days of the year. The nurse has a central role in identifying intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to illuminate into nurses’ experiences when meeting women exposed to intimate partner violence that seek emergency healthcare. Methods: A literature study with qualitative approach of eight articles from all around the world that was retrieved from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by content analysis. Results: The result was described in three categories that highlighted nurse’s experience of challenges in their professional role, to be challenged emotionally, and to be hindered and get support in the nursing. Conclusion: There was a considerably amount of lack of knowledge in areas where nurses' meet women victims of violence. The study also shown the need of more knowledge and evaluation of existing guidelines in both health-care service and in nursing school. We have also perceived that today's research had more focus on women than men.

Personer med allvarligt akut sjukdomstillstånd eller skada omhändertas inom akutsjukvården. Omhändertagandet utförs ofta av team där flera yrkesprofessioner är representerade. Det akuta omhändertagandet syftar till att ge den sjuka eller skadade adekvat vård med fokus på den enskilda och med hög nivå av säkerhet. Teamarbetet i det akuta omhändertagandet ställer höga krav på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra. Syftet med studien var att belysa det interprofessionella akutvårdsteamets uppfattning om hur teamarbete kan påverka omhändertagandet av den akut sjuka patienten. Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt. Arton vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2011-2021, samlades in från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera och syntetisera resultatet av de inkluderade artiklarna användes en integrerad analys.  Resultatet belyser faktorer i teamarbete som uppfattas kunna påverka omhändertagandet av patienten och utmynnade i två huvudkategorier; Faktorer som uppfattas förbättra omhändertagandet och Faktorer som uppfattas försämra omhändertagandet. Till vardera huvudkategorin presenteras fem underkategorier. De förbättrande faktorerna omfattas av teamets sammansättning, sammanhållningen i teamet, teammedlemmarnas förståelse för roller och ansvarsområden, effektiv kommunikation och att arbeta mot gemensamma mål. De försämrande faktorerna innefattar negativa teamegenskaper, hierarkier och avvikande syner på roller, ineffektiv kommunikation, konflikter och hög arbetsbelastning. Slutsatsen av litteraturöversikten var att interprofessionell teambaserad vård kan skapa goda förutsättningar för vård av kvalitet med den akut sjuka patienten i fokus. Teamets utmaning kan vara att hantera konflikter, roller och ansvarsområden för att trots höga patientflöden och belastad arbetsmiljö, lyckas arbeta med en god sammanhållning och kommunikation. Därför behöver aktiviteter som stärker teamarbetet vara vedertagna investeringar på arbetsplatser då de i längden kan förbättra teamets prestation och därmed främja hälsa och lindra lidande för patienten. / Individuals with a serious acute illness or injury are cared for in emergency care. The care is often performed by teams where several professions are represented. The emergency care aims to provide the ill or injured with adequate care with a focus on the individual and with a high level of safety. The teamwork in emergency care places high demands on the team members' ability to communicate and collaborate with each other. The purpose of the study was to highlight the interprofessional emergency care team's perception of how teamwork can affect the care of the acutely ill patient. The method used to answer the purpose was a literature review. Eighteen scientific studies, published between the years 2011-2021, were collected from searches in the PubMed and CINAHL databases. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the results of the included articles. The results highlight factors in teamwork that are perceived to be able to influence the care of the patient and result in two main categories; Factors that are perceived to improve care and Factors that are perceived to impair care. Five subcategories are presented for each main category. The improving factors included the composition of the team, the cohesion of the team, the team members' understanding of roles and areas of responsibility, effective communication and working towards common goals. The deteriorating factors included negative team characteristics, hierarchies and divergent views on roles, ineffective communication, conflicts, and high workload. The conclusion of the literature review is that interprofessional team-based care can create good conditions for quality care with the acutely ill patient in focus. The team's challenge can be to handle conflicts, roles, and areas of responsibility in order to succeed in working with good cohesion and communication, despite high patient flows and a stressful work environment. Therefore, activities that strengthen teamwork need to be accepted investments in workplaces as they can improve the team's performance in the long run, and thereby promote health and alleviate patients' suffering.