Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd. Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma. / Background: In society today there’s a reduce of breastfeeding. A good support from midwives and district nurse’s can promote breastfeeding. Support is important even for mothers who can’t or have decided that they don’t want to breastfeed. Aim: District nurse’s experiences of offering professional support to women about breastfeeding. Method: Qualitative method with inductive approach. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Six district nurse’s working in the child health care centre participated in the study. Results: The analysis resulted in three categories; Continuity of support and information, Individually adapted support and Conditions to give support. These resulted in seven subcategories; Breastfeeding from BB to home, Homevisit from distric nurse, Brochures and Amningshjälpen, Cultural differences, Choises and limitations about breastfeeding, Being able to give time and Continuing education and self-responsibility. The result shows that there is a need for more education about breastfeeding. Conclusion: It’s important for mothers to get support about breastfeeding already on BB. Then the district nurse at the child health care centre meets the family regularly and keep giving support after theirs wishes. It’s important for district nurse’s to give a good support both to women who can’t or have decided not to breastfeed.

Antalet äldre i Sverige över 65 år ökar i stadig takt. Med tilltagande ålder och ohälsa följer ofta ökad läkemedelsanvändning. Av populationen över 80 år hämtade nästan hälften ut tio eller fler läkemedel på recept förra året. Detta medför både positiva och negativa effekter på deras mående. Av vikt för att läkemedelsbehandlingen ska få avsedd effekt är att läkemedlen tas enligt ordination. Studier indikerar att detta av varierande orsaker kan vara en utmaning för den äldre patienten. Läkemedels negativa effekter, såväl som bristen på följsamhet, är något som påverkar den ekonomiska hållbarheten i samhället negativt och även leder till lidande för den enskilde. Distriktssköterskan med sin breda kunskap om sjukdomar och sjukdomars behandlingar kan verka för att minska symtombörda och öka följsamhet för en bättre hälsa. Syftet är att beskriva faktorer som har betydelse för äldre personers upplevelse av följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats, där tolv personer mellan 69 och 90 år intervjuades. Genom innehållsanalys framträdde faktorer som främjade och utmanade följsamhet. De faktorer som främjade följsamhet var stödjande resurser, en tillgänglig och engagerad hälso- och sjukvård, kunskap och delaktighet samt positiva hälsoeffekter. Faktorer som utmanade följsamhet var bristande patientperspektiv, en svårtillgänglig hälso- och sjukvård samt kunskapsbrist. Distriktssköterskans kompetens samt verksamhetsområde i vården utgör bra förutsättningar för att hjälpa äldre personer att motverka de faktorer som utmanar följsamheten och understödja de faktorer som främjar följsamheten. Genom detta kan distriktssköterskan hjälpa den äldre patienten till en bättre hälsa samt bidra till en hållbar utveckling i samhället.

Bakgrund: Hemsjukvården ökar och allt fler palliativa patienter vårdas i hemmen. Det ställer stora krav och planering av sjuksköterskan i hemsjukvården för att få allt att fungera i det palliativa skedet då patienten är extra utsatt. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårigheter vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier och ett tema. Resultat: Kategorierna var; Främja trygga relationer för alla, vilket sjuksköterskorna betonade som en svårighet, och som fick stor betydelse för omvårdnaden och acceptans av situationen. Samverkan och kommunikation, skapade svårigheter att ge en god omvårdnad. Hänsyn till behov och önskemål, upplevde sjuksköterskorna var svårt när mångas behov ställdes mot varandra. Med Hemmet som arbetsplats, ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att ge en säker och hänsynsfull omvårdnad. Den övergripande tematiseringen resulterade i begreppet; ”Att balansera på slak lina”. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård upplever många svårigheter i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna studie visar att det finns stor osäkerhet i hur den enskilda sjuksköterskan ska hantera detta.

Bakgrund: Primärvården bedöms bli den bestämda basen i hälso- och sjukvården. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland befintlig hälso- och sjukvårdspersonal vilket innebär minskade resurser att handleda studenter. Ett steg i att möta detta har primärvården i en region i Mellansverige tagit beslut på att kamratlärande skall implementeras på alla hälsocentraler för sjuksköterske- och distriktssköterske-studerande. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide utvecklad av författaren. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom temat: En positiv och utvecklande utmaning vilket beskriver primärvårdssköterskornas gemensamma reflektioner av kamratlärande i primärvården baserat på de tre kategorier som uppstod. I kategorin Förutsättningar för att införa kamratlärande reflekterade primärvårdssköterskorna över förutsättningarna för att utöva kamratlärande. Kategorin handlar om handledarnas kompetens, inställningen till kamratlärande hos såväl arbetskamrater som studenter, samt beskrivningar om när resurserna minskat. Primärvårdssköterskornas reflektioner av lärandemiljön för studenterna beskrivs i kategorin Lärandemiljön vid kamratlärande. Den redogör för handledarens roll i kamratlärande, om hur studenterna blir en naturlig del av andra professioners vardag samt reflektioner om studenternas utveckling med kamratlärande. Kategorin Arbetssätt som används vid kamratlärande beskriver primärvårdssköterskornas erfarenheter av förberedandet, själva utförandet av kamratlärande och utmaningar samt hur de tänkt sig framtidens kamratlärande. Slutsats: Resultatet av denna studie påvisade att primärvårdssköterskor upplevde kamratlärande i primärvården som en positiv utvecklande utmaning vilket kan underlätta fortsatt implementering av kamratlärande i primärvården under rätt förutsättningar. / Background: Primary care is estimated to be the definite basis in health care. At the same time, large pension departures await among existing healthcare personnel, which means reduced resources to mentor students. One step in meeting this is that the primary care in a region in central Sweden decided that peer learning should be implemented at all healthcare centers for nurse- and districtnurse students.Purpose: The purpose was to describe district nurses' reflections on peer learning in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Data collection was done through semi-structured interviews based on an interview guide developed by the author. The analysis was done with qualitative content analysis. Headresults: In the result, the theme emerged: A positive and developmental challenge that describes the primary care nurses' shared reflections of peer learning in primary care based on the three categories that emerged. In the Prerequisites for introducing peer lerarning category, primary care nurses reflected on the prerequisites for practicing peer learning. The category is about the supervisors' competence, the attitude towards peer learning of both co-workers and students, as well as descriptions of when resources have decreased. The nurses' reflections of the learning environment for the students are described in the category The learning environment of peer learning. It describes the supervisor's role in peer learning, about how students become a natural part of other professionals 'everyday lives, and reflections on students' development with peer learning. The Working Methods used in peer learning category describes the primary care nurses' experiences of preparation, the actual execution of peer learning and challenges, and how they envisioned their future peer learning. Conclusion: The results of this study showed that primary care nurses experienced peer learning in primary care as a positive developmental challenge, which can facilitate continued implementation of peer learning in primary care under the right conditions.

Sammanfattning   Bakgrund: Inom skolsköterskans arbetsfält ingår hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa. I utbildningen till skolsköterska saknas antingen ämnet helt eller ges bristfälligt. Kunskap kring sexuell hälsa samt utformningen av det hälsofrämjande arbetet inhämtas istället via vidareutbildning som arbetsplatsen erbjuder. Tidigare studier har visat att utbildningsinterventioner inom arbetsområdet sexuell hälsa kan ge skolsköterskor ökad kompetens, liknande studier saknas i Sverige.   Syfte: Syftet var att beskriva om en utbildningsintervention om sexuell hälsa påverkat skolsköterskornas arbetssätt med det hälsofrämjande arbetet inom sexuell hälsa.   Metod: Studien var en enkätstudie bestående av slutna och öppna frågor och utgjordes av en jämförelse av svaren från två identiska enkäter som skickades ut före respektive efter en utbildningsintervention. De slutna frågorna i enkäten analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och de öppna frågorna med hjälp av konventionell innehållsanalys.   Resultat: Utbildningsinterventionen bidrog dels till att skolsköterskorna fick ökad kunskap i olika områden inom sexuell hälsa samt dels en känsla av ökad trygghet i samtalet kring sexuell hälsa. Skolsköterskorna ansåg även att samverkan med andra professioner var betydelsefullt för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa.   Slutsatser: Utbildningsinterventioner av liknande slag kan öka kompetensen och därmed öka tryggheten i arbetet kring sexuell hälsa.   Nyckelord: distriktsköterska, elevhälsa, kompetenshöjning, sexuell hälsa / Summary   The school nurse’s health promoting work with sexual health. A survey study.   Background: The school nurse's field of work includes health promotion work concerning sexual health. In school nurse education, either the subject is completely missing or given deficiently. Previous studies have shown that educational interventions in the area of sexual health can increase competence, similar studies are lacking in Sweden.   Objective: The aim was to describe how an educational intervention on sexual health effect school nurses´ work procedure in the health enhancing work in sexual health.   Method: The study was a questionnaire consisting of closed and open questions and consisted of a comparison of the answers from two identical questionnaires that were sent out before and after an educational intervention. The closed questions in the questionnaire were analyzed by using descriptive statistics while the open questions were analyzed using a qualitative, conventional content analysis.   Results: The educational intervention has helped the school nurses to gain increased knowledge in various areas of sexual health, as well as having created a sense of increased security in talking about sexual health. The school nurses also considered that a collaboration with other professions was important for successful health promoting work within sexual health.   Conclusions: Education interventions can increase competence and thus increase security in work on sexual health.   Keywords: district nurse, increase competency, school health service, sexual health

Bakgrund: Distriktssköterskan har en viktig roll att stödja patienter att leva med långvarig sjukdom som exempelvis diabetes typ 2. Om målet är att stödja lärandet på ett sätt som stärker personen krävs kunskaper om patientens behov och om hur lärandet går till. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av gruppundervisning utifrån modellen "Att ta rodret i livet med diabetes typ 2".  Metod: En kvalitativ metod med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv har använts. Studien bygger på grupp- och enskilda intervjuer samt reflektionsböcker. Resultat: Fenomenet innebär att lära av varandra, genom delande av erfarenheter och att frågor ställs som annars inte skulle blivit ställda. Lärandet som sker med stöd av gruppen bidrar till insikt i komplexiteten i sjukdomen och ökar motivationen till att ta eget ansvar för behandling och genomförande av nödvändiga levnadsvanor. Gruppen bidrar till en känsla av samhörighet och gemenskap som inspirerar till ett fortsatt och aktivt lärande.  Konklusion: Resultatet visar att gruppundervisning är en bra och av patienterna uppskattad undervisningsform som stödjer och underlättar lärandet. Reflektionerna i grupp är givande och leder till ett stort erfarenhetsutbyte mellan patienterna. / "Att ta rodret i livet vid diabetes typ 2 - gruppundervisning i primärvården"

I distriktssköterskans yrkesroll ingår det att arbeta hälsofrämjande och behovet av detta uppfattas aldrig varit större. För att kunna bedriva detta arbete krävs tid och utrymme. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört att vården har omorganiserats utefter det vårdbehov som skapats. Detta har medfört nya prioriteringar där den akuta vården har fått sättas främst. När distriktssköterskan inte har möjlighet att arbeta hälsofrämjande kan det leda till att sjukdomar och ohälsa ökar bland befolkningen. Syftet med denna studie är att beskriva hur Covid-19 pandemin påverkat distriktssköterskans arbetssituation med fokus på det hälsofrämjande arbete. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där åtta distriktssjuksköterskor har intervjuats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två kategorier kring distriktssköterskans upplevelser av: förändrad arbetssituation samt komplex arbetssituation. Resultatet visar att distriktssköterskans arbete fått omprioriteras och det hälsofrämjande arbetet har fått stå tillbaka. Det har funnits många utmaningar längs vägen och arbetssituationen har förändrats. Det har funnits ett ökat behov av att samarbeta på arbetsplatsen för att klara av den ökade arbetsbelastningen. Distriktssköterskorna menar att Covid-18 pandemin kommer ge oss kunskap och erfarenheter att ta med oss in i framtiden. Vilka konsekvenser som Covid-19 pandemin kommer att medföra är fortsatt för tidigt att säga men redan nu vet vi att pandemin kommer att medföra stora förändringar, inte minst i vården.

Den psykosociala arbetsmiljön är något som berör och påverkar alla distriktssköterskor oberoende av arbetsplats. Under en längre period har det skett neddragningar inom vården samtidigt som patienterna varken blir färre eller mindre sjuka. Att arbeta under tidspress en längre period påverkar individen negativt både fysiskt och psykiskt och kan leda till sjukskrivningar eller att distriktssköterskor lämnar yrket. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats. Finns det skillnader inom de åtta områden som i enkäten utgör den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats? Finns det någon enskild utmärkande fråga inom de åtta områdena? Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datan samlades in i form av en webbenkät med 143 svar från distriktssköterskor runt om i landet. Resultatet visar inga signifikanta skillnader utifrån yrkesverksamma år som distriktssköterska, däremot finns det signifikans på frågeområdena handlingsutrymme och återhämtning utifrån vilken arbetsplats deltagarna jobbade på. Störst skillnad förekommer mellan skola och vårdcentral. Slutsatsen är att många distriktssköterskor är nöjda med sin psykosociala arbetsmiljö men att det troligen är andra faktorer som i högre grad är påverkande. Mot bakgrund av stickprovets begränsade storlek, så bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Det är önskvärt att den följs upp av en mer omfattande studie där en större del av landet täcks in. Man kan trots detta slå fast att det är av vikt att den psykosociala arbetsmiljön ständigt beaktas och förbättras då ett sunt arbetsliv ger förutsättningar för en hållbar utveckling både på individnivå och samhällsnivå. / All public health nurses are affected by the psychosocial work environment. Public health care has suffered budget cuts for several years while the patients have neither become healthier nor fewer. Working under pressure for an extended period has negative effects on employees’ physical and mental state and can lead to increased sick leave or nurses choosing different career paths. The aim of the study was to investigate if there are differences in the psychosocial work environment in regard to the workplace or how many years one has been working as a public health nurse? Are there differences concerning the eight areas that were studied, regarding the psychosocial work environment in relation to the workplace as well as how many years one has been working as a public health nurse? Are there particular questions in these eight areas that deviate? The method used was a quantitative cross-sectional study. Data was gathered using a web enquiry including 143 public health nurses from all across Sweden. The result did not show any significant difference in regard to years of experience as a public health nurse, but it did show that the working place was a significant factor where two of the eight areas deviated from the other in “freedom of action” and “recovery”. The biggest differences were found between schools and health centrals.The conclusion is that many public health nurses are satisfied with their psychosocial work environment and that there are probably other factors that are more influential. In view of the limited size of the sample, the present study should be considered as a pilot study. It is desirable that it be followed up by a more comprehensive study covering a larger part of the country. Nevertheless, it can be stated that it is still important to highlight that more efforts are needed to improve the psychosocial work environment considering that a healthy working life is the key behind a sustainable development of both individuals and society.

Bakgrund: Distriktssköterskan har en betydande roll i hemsjukvården med fördjupade kunskaper i omvårdnad och folkhälsa. Den äldre befolkningen utgör en allt större grupp i samhället och åldrandet i kombination med flera samtidiga sjukdomar ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa orsakar ett stort lidande och nedsatt livskvalitet hos många äldre personer. Syfte: Att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa i hemsjukvården, samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: I den hälsofrämjande omvårdnaden ingick att identifiera psykisk ohälsa, att utveckla förtroendefulla relationer, ge socialt stöd, arbeta som ställföreträdare och att balansera omvårdnadsbehov mot en komplex problematik. Samarbete med andra vårdinstanser, handledning och utbildning, och riktlinjer och rutiner påverkade omvårdnaden. Slutsats: Distriktssköterskan i hemsjukvården bedriver hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa. Genom att inge en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har distriktssköterskan möjlighet att stödja vårdtagaren till att hantera sin livssituation. För att uppnå en helhetssyn i omvårdnaden är samarbete mellan olika vårdinstanser av betydelse. Hälso- och sjukvården och distriktssköterskan bör vara uppmärksam på sambandet mellan multisjuklighet och social isolering som riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre. Forskning om hur psykisk ohälsa hos äldre kan förebyggas med preventiv omvårdnad är därför av vikt. / Background: The district nurse has a significant role in home care with in-depth knowledge of nursing and public health. The elderly population is an even larger group in society and aging in combination with multimorbidity increases the risk of suffering from mental illness. Mental illness causes a great deal of suffering and impaired quality of life in many elderly people. Purpose: To shed light on the district nurse's experience of providing nursing care to patients with mental illness in home care, as well as the factors that affect the nursing care. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews. Results: The health promotion included identifying mental illness, developing trusting relationships, providing social support, working as a substitute, and balancing nursing needs against a complex problem. Collaboration with other healthcare professionals, supervision and education, and guidelines and routines affected the nursing care. Conclusion: The district nurse in home care conducts health-promoting nursing for patients with mental illness. By providing a sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability, the district nurse has the opportunity to support the patient to manage his or her lifesituation. In order to achieve a holistic view in nursing, collaboration between different healthcare professionals is important. Health care and the district nurse should be aware of the link between multimorbidity and social isolation as risk factors for mental illness. Research on preventive nursing for how mental illness in the elderly should be prevented is important. / <p>Datum för godkännande: 2019-11-05</p>

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till en ökad belastning på hälso-och sjukvården och dess personal. Primärvården innebär för många patienter den första kontakten med vården. Under covid-19 pandemin har primärvården fått ställa om sin verksamhet för att kunna möta patienters behov av vård. För sjuksköterskor och distriktssköterskor har pandemin inneburit ett förändrat arbetssätt med nya riktlinjer och direktiv. Covid-19 har även inneburit konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskor har haft behov av att använda sig av olika copingstrategier under pandemin för att hantera stress. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Data samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som utgick från Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier. Osäkerhet och frustration i att arbete ändras dag för dag, arbetet förflyttades från den trygga vårdcentralen, arbetet med utökade skyddsåtgärder på arbetsplatsen har varit en omställning, arbetet med vaccinationer mot covid-19 har inneburit flera olika utmaningar och strategier för att orka med arbetet. Under dessa kategorier bildades totalt elva underkategorier. Slutsats: Arbetet under covid-19 pandemin har präglats av många olika upplevelser hos distriktssköterskorna. Det har inneburit ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter. Distriktssköterskor i primärvården har utsatts för hög arbetsbelastning vilket bidragit till yrkesrelaterad stress. Det förändrade arbetssättet med den ökade belastningen kan ha bidragit till en försämrad patientsäkerhet. Ytterligare studier för att utforska de långsiktiga effekterna av bortprioriterad vård och dess konsekvenser på patientsäkerheten behöver genomföras. Distriktssköterskors upplevelser och effektiviteten av copingsstrategier behöver undersökas vidare för att se hur dessa kan bidra till ett välmående på arbetsplatsen som leder till en säker vård.