Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter. Att ständigt misslyckas tär på självkänslan, därför är det oerhört betydelsefullt med positiv feedback. Det är viktigt att lärarna visar eleverna att de har förväntningar på dem, bemöter dem med respekt och utgår från varje elevs egen kunskapsnivå. Skolans uppgift är att anpassa arbetssättet så att eleverna får en känsla av sammanhang och känner lust att lära.  Specialpedagogen har en viktig roll när det gäller att förstå vad i lärandemiljön som gör skolsituationen problematisk för eleverna. För lärarnas del kan specialpedagogen bidra med handledning som ger möjlighet till reflektion och pedagogiska diskussioner gällande yrkesrollen. I samverkan med skolledningen och elevhälsoteamet kan specialpedagogen organisera och utveckla lärandemiljön.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att elevens totala livssituation påverkar skolgången. Ogiltig frånvaro på högstadiet är en komplex fråga som inte alltid skolan själv kan komma tillrätta med. Det krävs ett nära samarbete mellan skolledningen och elevhälsoteamet, mellan hemmet och skolan, och ibland även med socialtjänsten.

Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering.

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå. Respondenternas personlighet, ålder, kön, erfarenhet och att de arbetar i olika verksamheter, ordinärt och särskilt boende tycks ha betydelse för vilka förväntningar chefer och medarbetare har. Det är dock svårt att säga vilken faktor som har störst betydelse för förväntningarna. Dessa skillnader i förväntningarna kan eventuellt få konsekvenser i form av en svårhanterad chefsroll och kan leda till en splittrad organisation.

Det huvudsakliga syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs 7 resonerar kring sitt deltagande på idrottslektionerna, deras motiv huruvida de väljer att avstå eller delta i undervisningen. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer, där eleverna intervjuats i frågor rörande förväntningar, olika slags motivation, kommunikation och relationer. Jag har studerat och jämfört likheter och skillnader mellan elevernas motiv. Studien visar på få skillnader i motiven men desto fler likheter. Resultatet pekar på att aktiviteterna, deras nivå och kommunikationen mellan lärare- elev och elev- elev är en väsentlig grund för elevernas deltagande. Vidare visar det sig att eleverna är hälsomedvetna och att denna medvetenhet bidrar till rörelse på lektionerna. De faktorer eleverna beskrev som anledningar att sitta vid sidan om var bland annat sjukdom och skador. Eleverna visar dock ett allmänt genuint intresse för att vara fysiskt aktiva då de sysselsätter sig med andra fysiska aktiviteter, även om de inte deltar i den obligatoriska idrottsundervisningen. / The main purpose with this study was to investigate the motivational behavior of pupils in an elementary school, with respect to whether they participate in the PE class or not. The study is based on interviews, where I have asked the pupils questions concerning expectations, external and internal motivation, communication and relationships. Afterwards I made comparisons on likeliness and differences in their answers, where patterns were discovered. The study shows a small amount of differences and a larger set of likeliness on their purposes to attend or not attend PE. The result indicates that the activities, their level and the teacher-pupil and pupil- pupil communication are the most important reasons to participate. Moreover it is shown that pupils that are aware of their health and this awareness promotes movement. Illness and injuries were described as the main factors to step aside and not participate. The pupils show a genuine interest about physical activities in general, as they keep themselves occupied with other physical activities, even though they’re not participating in the compulsory PE class.

<p>Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken. Med hjälp av gapmodellen som har tagits fram av Berry, Parasuraman & Zeithaml har vi gjort den undersökning som krävdes för att kunna utläsa om det finns ett gap (skillnader) mellan butikschefen och kunderna. Gap -modellen är en modell som tittar på det gap som kan uppstå utifrån kundens, men även en butiks perspektiv och dets skillnader. För att kunna se hur det är i verkligheten och uppnå syftet med uppsatsen, har vi undersökt tolv butiker och dess butikschefer i Charlottenbergs Shoppingcenter. Vi undersökte ett antal kunder i respektive butik för att se om det fanns ett gap mellan butikchefens uppfattning och dess kunders uppfattning. Vi valde att samla in data för vår undersökning med hjälp av enkäter som vi delade ut på plats i Charlottenbergs Shoppingcenter. Uppsatsen visar att det finns ett gap mellan det som butikschefen har som uppfattning att kunderna förväntar av butiken och vad kunden har som förväntningar och vad de upplever vid besöket i butiken. Vad kunder upplever i sanningens ögonblick påverkar butikens framtid.Nyckelord: Personlig kundservice, kunders förväntningar och upplevelser, sanningens ögonblick, Gapanalys, SERVQUAL.</p>

<p>Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö.</p><p>Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.</p>

<p>Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;</p><p>Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?</p><p>Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?</p><p>Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.</p>