Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha goda effekter på hälsan. Forskning av sambandet mellan fysisk aktivitet och depression har pågått under hundra år. Depression är ett stort folkhälsoproblem och räknas som en folksjukdom världen över. I dagens samhälle är de vanligaste behandlingarna för depression terapi och läkemedel. Fysisk aktivitet klassificeras som behandling för depression men används i liten utsträckning på grund av brist på resurser och kunskapsunderlag. Sjuksköterskans uppgift är att föra ett hälsofrämjande arbete för att bidra till en bättre hälsa i samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa påverkande faktorer och effekten av fysisk aktivitet hos individer med depressiva symptom Metod: I litteraturöversikten användes 13 resultatartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och sammanfattades. Resultatet grundar sig på samtliga studiers forskningsresultat. Resultat: Resultatet visar goda effekter av fysisk aktivitet vid depression. En tydlig reducering av depressiva symptom kan relateras till fysisk aktivitet både som behandlingsform och livsstil. Stöd, motivation och uppmuntran har visats vara vitala för en god effekt och användbarhet som behandlingsform. Diskussion: Metoden för denna litteraturöversikt visade sig vara lämplig och resulterade i ett väl grundat resultat. Fysisk aktivitet är användbart som egenvård hos individer med depression om vården är personcentrerad. Stöd och uppmuntran är vitala för egenvården och sjuksköterskans roll i egenvården är att förespråka hälsa och bedriva ett hälsofrämjande arbete. / Background: Physical activity has been shown to have good health effects. Research on the connection between physical acitivity and depression has been going on for a hundred years. Depression is a big public health problem and counted as a world wide scourge. In today’s society, the most common treatments for depression is therapy and medication. Physical activity is classified as a valid treatment for depression but is rarely used because of the lack of resources and knowledge base. One of the nurses tasks is to promote health and to contribute to a better health in the society.  Aim: The aim of this litterature review was to hightlight the influencing factors and effect of physical acitivty in individuals with depressed symptoms. Method: In this litterature overview, 13 studies were used which were collected from the the databases Cinahl Complete, PsycINFO and Nursing & Allied Health. The result articles were analyzed systematically and summerized. The result is based on the research results of all the articles. Results: The result shows good effetcs of physical acitivty in depression. A reduction of depressive symptoms can be related to physical activity both as a form of tratment and lifestyle. Support, motivation and encouragement have been shown to be vital for good effect and usefulness as a treatment. Discussion: The method for this litterature overview was appropriate and resulted in a well-founded result. Physical activity is useful as self-care in individuals with depression if the care is person-centered. Support and encouragement is vital for self-care and the nurse's role in self-care is to advocate health and to promote health-promoting work.

Syftet med undersökningen är att bilda kunskap om hur förskollärare planerar och genomför fysisk aktivitet med barnen och hur den fysiska miljön påverkar barns rörelsemönster. Finns det samhällsekonomiska vinster med att genomföra fysiska aktiviteter redan i förskolan? I studien har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår förförståelse är implicit. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande transkribering och analys har våra frågeställningar besvarats. Resultatet visar att fysisk aktivitet inte genomförs didaktiskt i så stor utsträckning av förskollärarna utan oftast iscensätts vid spontant uppkomna tillfällen. Miljöns betydelse har stor påverkan på barnens rörelsemönster genom förskolegårdarnas storlek och utformning. Innemiljöns påverkan är inte lika markant eftersom kreativiteten att skapa möjligheter är stor hos förskollärarna. Fysisk aktivitet på förskolan leder enligt förskollärarna till positiva effekter för barns inlärning under deras fortsatta skolgång.

Bakgrund: Ansträngningsinkontinens innebär urinläckage vid fysisk aktivitet och cirka en tredjedel av alla kvinnor som genomgått en graviditet drabbas. Bäckenbottenträning rekommenderas som första behandlingsinsats och det är viktigt med tydliga instruktioner. Urininkontinens kan leda till nedsatt livskvalité och att kvinnor undviker fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ansträngningsinkontinens vid fysisk aktivitet efter graviditet och hur detta påverkar livskvalité samt hur och vilken information de fått om bäckenbottenträning för att förebygga eller behandla inkontinens. Metod: En kvalitativ ansats ansågs som mest lämplig och studien genomfördes genom intervjuer med fyra kvinnor som upplevt ansträngningsinkontinens efter graviditet. Innehållsanalys av materialet skedde utifrån Graneheim och Lundman. Resultat: En huvudrubrik skapades ” Ansträngningsinkontinens – maktlöshet eller något som ska accepteras efter graviditet? ” med fyra underkategorier: ”En önskan om mer information från vården kring att förebygga och behandla ansträngningsinkontinens”, ”En bristande förmåga att hålla tätt och dess inverkan på livskvalitén”, ”Ansträngningsinkontinensen inverkan på fysisk aktivitet” och ”Upplevelsen av att inte ha tillräckligt stora problem”. Konklusion: Kvinnor som upplever ansträngningsinkontinens i samband med fysisk aktivitet upplever det som pinsamt, besvärande, frustrerande och begränsande. Kvinnors livskvalité kan påverkas av ansträngningsinkontinensen direkt eller indirekt. Beskrivning av upplevelse av ansträngningsinkontinens och dess påverkan resulterade i information om var vårdinsatserna brister idag och att det finns förbättringsmöjligheter för att främja hälsa hos kvinnor som genomgått graviditet där fysioterapeuters kunskaper kan bidra med en viktig roll.

Introduktion: Flest människor dör av kardiovaskulära sjukdomar globalt sett och fysisk aktivitet är viktig för att förhindra insjuknande. Fysisk aktivitet hjälper till att minska risken för insjuknande eller återinsjuknande i kardiovaskulära sjukdomar och kan på så sätt minska kostnaderna för omvårdnad av dessa patienter. Främjande av fysisk aktivitet sker med omvårdnadsinterventioner baserat på olika aktiviteter och det är sjuksköterskans ansvar att tillhandahålla individuell anpassning. Syfte: Studien syftade till att beskriva omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan använder sig av för att öka fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed samt kvalitetsgranskades med Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultatet utformades av valda artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Resultat: Omvårdnadsinterventionerna delades in i tre kategorier, träning, motivation och utbildning. Underkategorier framkom till beskrivna kategorier. Slutsats: Litteraturstudien visar att träning var den vanligaste interventionen och förekom som lärarledd träning och hemträning. Motivation utövades av sjuksköterskan genom personligt möte samt i kombination med träningsprogram. I resultatet framkommer även att utbildning är en intervention för ökad fysisk aktivitet som används för att utbilda patienter med kardiovaskulär sjukdom.

Hjärtinfarkt är idag den vanligaste, enskilda orsaken till plötslig död i Sverige. Många drabbade riskerar ett återinsjuknande som dock kan förebyggas, delvis med farmakologisk och kirurgisk behandling men även genom fysisk aktivitet. Idag väljer många patienter att avstå fysisk aktivitet på grund av rädsla av olika slag, ett problem som medför att rehabiliteringen efter hjärtinfarkt inte utförs enligt planen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller hälsofrämjande arbete för ökad upplevelse av hälsa och välbefinnande. För att sjuksköterskan ska kunna utföra ett hälsofrämjande arbete av god kvalité blir det viktigt att veta varför flertalet patienter känner rädsla inför fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie enligt Axelssons modell där elva artiklar granskades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Två huvudteman kunde urskiljas; rädsla relaterat till kroppen samt rädsla relaterat till omgivningen. Somliga patienter upplevde rädslan för en ny infarkt i samband med fysisk aktivitet som det största orosmomentet, medan andra ansåg att rädslan för att kroppen inte skulle klara av fysisk ansträngning var av störst betydelse. Flera patienter påpekade även att rädslan för att svika nära och kära samt för att göra fel som den största anledningen till minskat utövande av fysisk aktivitet. Vikten av individanpassad information samt personcentrerade träningsprogram diskuteras i uppsatsen tillsammans med sjuksköterskans betydande roll för hållbar utveckling vid rehabilitering av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Medelåldern bland män och kvinnor ökar stadigt i Sverige samtidigt som psykisk ohälsa blir allt vanligare. Fysisk aktivitet och sömn är exempel på basala behov som ligger till grund för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskans uppgift är att motivera patienten genom att dela med sig av kunskaper och erfarenhet patienterna själva har möjlighet till förändringar och viljan till att tillfredsställa dessa behov. Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan diagnosen depression. Metod: Designen är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i samråd med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinges. Resultat: Resultatet visade att förekomsten av lätt fysisk aktivitet var vanligare än intensiv fysisk aktivitet hos äldre. Den fysiska aktiviteten utförs i högre grad av kvinnor med diagnosen depression och mer av män utan diagnosen depression. Hos de som deltog i studien förekom också sömnstörningar oftare vid depression. Slutsats: Sjuksköterskan bör motivera patienterna till förändringar med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Detta kommer på lång sikt underlätta hälso- och sjukvården positivt eftersom medelåldern och den äldre befolkningen ökar. Fysisk aktivitet och god sömn är de grundläggande behov som minimerar och reducerar risken för depression hos män och kvinnor.

Bakgrund Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden. Tidigare forskning tyder på att fysisk aktivitet är en effektiv behandlingsmetod för depression. Enligt Socialstyrelsen är dock det vetenskapliga underlaget för fysisk aktivitet som behandling vid depression begränsat. Detta har lett till att det i dagsläget är lågprioriterat bland behandlingsrekommendationerna vid depression.   Syftet Att undersöka om och hur fysisk aktivitet kan användas som omvårdnadsåtgärd för att främja hälsan hos personer med depression enligt den senaste forskningen. För att besvara syftet formulerades två tydliga frågeställningar i syftet.   Metodbeskrivning Som metod valdes att göra en litteraturstudie där sökningar av den senaste forskning publicerad från 2011 och framåt genomfördes. Sökningarna gjordes i Uppsala universitets sökmotor samt i databaserna PubMed, PsykInfo samt Cinahl. Även manuella sökningar genomfördes. Alla artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.   Resultat Flertalet av artiklarna visade att fysisk aktivitet kan användas som behandling vid depression samt för att förebygga depression. På vilket sätt och i vilken grad aktivitet skulle utföras för optimalt resultat kunde inte helt fastställas. Mycket tyder dock på att träningen bör utföras regelbundet och ofta.   Slutsats Resultatet visar på ett övertygande positivt samband mellan fysisk aktivitet och depression. Slutsatsen bör därför kunna dras att fysisk aktivitet går att använda som en omvårdnadsåtgärd för att främja hälsan hos personer med depression. Flera studier behövs för att påvisa på vilket sätt fysisk aktivitet kan användas som omvårdnadsåtgärd.

Sammanfattning Denna studie handlade främst om fysiska aktivitetsvanor hos seniorer och hur de upplever möjligheterna till fysisk aktivitet inom sin kommun.   Syfte och frågeställningar Vårt syfte med studien var att undersöka hur mycket och på vilket sätt seniorer rör på sig i två olika Stockholmskommuner, samt hur de mår. Utöver detta ville vi även ta reda på om de hört talas om VillGott.  Hur ser seniorernas fysiska aktivitetsvanor ut i Huddinge respektive Sollentuna? Hur upplever seniorer i respektive kommuner att möjligheten till fysisk aktivitet är? Har seniorerna i utvalda kommuner hört talas om projektet VillGott?   Metod För att samla in data valdes en kvantitativ metod i form av enkät. Insamlingssätten som användes var gruppenkät och hämta-och-lämna-enkät. Enkäten delades ut till 162 seniorer på seniorträffar, seniorcentrum och PRO-aktiviteter inom de båda kommunerna. Enkätsvaren bearbetades i SPSS 19.0.   Resultat Studiens resultat visar att 92 % av respondenterna rör på sig minst en gång i veckan och en stor del av dessa rör sig 2-3 dagar i veckan. Större delen (80 %) anser att möjligheterna till fysisk aktivitet är goda. Tre personer av 162 respondenter har hört talas om VillGott.   Slutsats Slutsatsen är att en stor andel av seniorerna inom de båda kommunerna utövade fysisk aktivitet och detta borde innebära att möjligheterna till fysisk aktivitet är goda. Beträffande VillGott kan vi konstatera att ryktet ej har spridit sig och att det kanske skulle krävas ytterligare exponering i media eller på annat sätt om de vill att fler ska veta att de finns.

Bakgrund: Träning under en graviditet är viktigt både ur ett fysiologiskt samt psykologiskt perspektiv. Bristande fysisk aktivitet är en stor riskfaktor för hälsan. Livshändelser såsom graviditet och förlossning kan utgöra en större risk för bristande fysisk aktivitet hos kvinnor. Gravida kvinnor rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Informationen kring fysisk aktivitet och träning är ofta bristfällig inom mödrahälsovården varför det efterlyses ett närmare samarbete mellan till exempel barnmorskor och fysioterapeuter. Genom att förbättra kvantiteten och kvaliteten på informationen angående fysisk aktivitet hos gravida finns det en möjlighet att korrigera felaktiga uppfattningar och på så sätt främja en god hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors egen uppfattning om fysisk aktivitet och träning under och efter en graviditet samt upplevelse av mottagen information från sjukvården angående ämnet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem kvinnor, vilka rekryterades via ett strategiskt urval. Därefter genomfördes en innehållsanalys av intervjuerna. Resultat: Analysen av intervjutexterna resulterade i en huvudkategori “Den gravida kroppen - individens eller sjukvårdens ansvar?”. Huvudkategorin innehöll följande kategorier “Kunskapsinhämtning - individens ansvar” samt “Aktivitetsnivå - individens val” med tillhörande underkategorier. Konklusion: Studien visade positiva upplevelser och uppfattningar av fysisk aktivitet och träning i samband med graviditeten. De intervjuade kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården gällande detta ämne. De råd som kvinnorna hade fått från sjukvården upplevdes som osäkra och väldigt generella, därför fanns en önskan om att individanpassa råden.

Bakgrund: Autismspektrumsyndrom (ASD) är en medfödd nedsättning som påverkar barnets sociala och kommunikation förmåga, dock har forskning visat att den motoriska utvecklingen är försenad hos barn med ASD i jämförelse med barn utan diagnosen. Symtombehandlingen är ofta farmakologisk trots att fysisk träning kan minska frekvensen av stereotypiskt beteende och förbättra motorisk förmåga. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga och beskriva olika typer av fysisk träning, samt dess eventuella effekter avseende individ-, omgivnings- och beteendefaktorer för barn med ASD. Vidare var syftet att bedöma kvaliteten på studierna. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen skedde genom fem databaser och de åtta inkluderade artiklarna analyserade sedan av författarna. Resultat: Studierna undersökte flera olika interventioner och utfall, och använde därför 29 olika mätinstrument för att bedöma eventuella effekter av interventionen. Studierna analyserade totalt 242 barn i åldrarna 3-16. De signifikanta värdena redovisas ha effekt på stereotypiskt beteende, fysisk förmåga, kognitiv förmåga och kommunikation. Studierna visade ha en medelhög till hög kvalitet enligt SBU:s granskningsmall. Slutsats: Fysisk träning kan ge en positiv kort- och långvarig effekt på vanligt förekommande symtom vid ASD.