Att leva med en depression innebär även att leva med ett stort livslidande. Det är en diagnos som även ökar risken avsevärt för att drabbas av andra somatiska sjukdomar. Trots att det redan finns mycket forskning och evidens gällande att fysisk aktivitet motverkar psykisk ohälsa så fortsätter utveckling av depressioner och fysisk inaktivitet att öka. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer som diagnostiserats med depression utifrån ett patientperspektiv. Arbetet är en litteraturöversikt, där resultatet baseras på sju artiklar. Sammanställningen av de sju artiklarna landade slutligen i fem huvudteman; “Upplevda hinder”, “Upplevd självkänsla”, “Omgivningens stöd”, “Känsla av meningsfullhet och sammanhang”, och “Att återfå kontrollen”. Resultatet visade på att patienter upplevde att den fysiska aktiviteten förde med sig positiva effekter som hjälpte dem att hantera sin depression samt ökade deras välbefinnande. Även om de flesta patienter upplevde positiva effekter av att vara mer fysiskt aktiva visade det sig inte ha någon effekt på patienter som led av svåra depressioner. I deras fall visade sig samtalsterapi och medicinering ge bättre effekt. Patienterna själv upplevde att stöd och motivation från anhöriga samt sjukvårdspersonal var en viktig komponent för att den fysiska aktiviteten skulle bli av och hålla i sig.

Introduktion: Fysisk aktivitet har stor betydelse för ett hälsosamt åldrande genom dess hälsofrämjande effekter. För äldre individer rekommenderas minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka. En inaktiv livsstil ökar risken för flertalet sjukdomar och funktionsnedsättande åkommor, vilket fysisk aktivitet minskar risken för. En kartläggning av äldres fysiska aktivitet är användbart för fysioterapeuters dagliga arbete samt utifrån ett folkhälsoperspektiv för att se den nuvarande statusen. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsnivån hos personer över 70 år i Luleå kommun. Metod: Data baserad på IPAQ-E från 45 individer som insamlats i en tidigare studie användes för att besvara denna studies syfte. Analys av data och beräkningar av deltagarnas totala fysiska aktivitet genomfördes i Microsoft Excel. Deltagarna kategoriserades i aktivitetsnivåerna låg, måttlig eller hög baserat på deras totala fysiska aktivitet. Resultat: 64% av deltagarna uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. 36% av deltagarna kategoriserades i låg aktivitetsnivå 22% i måttlig aktivitetsnivå och 42% i hög aktivitetsnivå, högre andel kvinnor än män uppnådde hög aktivitetsnivå. Deltagarna som uppnådde rekommendationerna var mer aktiva i samtliga ansträngningsnivåer i jämförelse med de som ej nådde upp till dessa. Ett svagt negativt samband framkom mellan ålder och total fysisk aktivitet. Konklusion: Majoriteten av deltagarna uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Kartläggningen kan bidra med ökad kunskap och förståelse för fysioterapeuter. Kartläggningen bidrar även med kunskap ur ett folkhälsoperspektiv och kan utgöra ett verktyg för det fortsatta arbetet med äldres hälsa.

Ett av skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet (Skolverket, 2019a). Denna empiriska studie bygger på en tidigare systematisk litteraturstudie som fokuserade på fysisk aktivitet i matematikundervisningen och hur och i så fall om det påverkar elevers inlärning, arbetsminne och koncentration. Syftet med denna studie är att belysa de fysiska aktiviteter som lärare använder sig av i matematikundervisningen, deras uppfattningar av och motiv till valet av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Studiens syfte är också att upptäcka samband mellan studiens frågeställningar och tidigare forskning. För att besvara frågeställningarna har nio lärare intervjuats. Utifrån intervjuerna och frågeställningarna har olika kategorier upptäckts. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Resultatet i studien indikerar på att lärarna upplever eleverna mer koncentrerade och att eleverna tar till sig innehållet bättre efter att fysisk aktivitet genomförts i matematikundervisningen. Med tanke på mängden deltagare och att studien genomförts under en kort tid går det däremot inte att dra några generella slutsatser om huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas koncentration eller inlärning.

No description available.

It has been shown that Swedish four-year-olds are not sufficiently active in their everyday life. This puts the Swedish preschool and its teachers in a unique position to help children form healthy behaviours around physical activity in their early childhood. Therefore, the purpose of this systematic review is to provide knowledge of how to teach physical activity in preschool. This systematic review is based on a search in ERIC Ebsco followed by several searches in different publications: Forskning om Undervisning och Lärande, Early Childhood Education Journal among others.The findings show that there are numerous ways of teaching PA1 in preschool. When children are physically active on their own, preschool teachers can engage with them and point out new dimensions to them. Another way to teach PA in preschool is to use structured PA by following a set PA program or the teacher’s own planned lesson content. This method can be used to either promote PA and children’s time spent in MVPA2 or using PA as a mean to teach other subjects. While teaching PA in preschool, teachers must instruct using both their body and their voice, they also need to support children and actively engage in PA with children.Our main conclusion is that the goal of teaching PA in preschool is dynamic. PA can be used as a mean to raise children’s activity levels and as a mean to teach other academic content while children are being physically active. We will discuss what these findings implicate in the matter of teaching PA in the Swedish preschool.

Abstract Background: Physical activity is an important part of cardiac rehabilitation after a heart-attack, but the use and adherence of physical activity and cardiac rehabilitation programs have been shown to be low in previous research. Aim: To critically examine and compile the scientific evidence regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on complience with physical activity. Method: A descriptive literature study. After searching the database in the PubMed database, the methodological quality of 11 articles was assessed according to SBU's review templates. The methodological quality of the articles was compiled into low methodological quality, medium high methodological quality and high methodological quality. Main result: Three studies were considered to have low methodological quality, five studies with medium methodological quality and three studies with high methodological quality. The weighted results regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on adherence to physical activity showed that the programs helped patients to perform physical activity. The studies that examined compliance in a central-based group compared with a home-based group showed the highest compliance in most home-based groups. Conclusion: There is a high methodological and scientific basis for concluding that cardiac rehabilitation programs strengthen the patient's compliance with physical activity. A home-based rehabilitation program is considered to have greater compliance than a central-based program.

Denna studie utgår från två faser av en designprocess för att ta reda på målgruppens behov och skapa nya idéer. För att förstå målgruppen har studien undersökt fyra olika metoder enkät, intervju, fokusgrupp och brainstorming. Dessa metoder är valda för att kunna uppfylla de två valda faserna i en designprocess. Samt för att få en insikt i hur målgruppen bör kommuniceras med för att nå dem och ta reda på deras behov. Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomar mellan 18 till 25 år vill nås i en kampanj för att främja fysisk aktivitet. I framtiden kan informationen användas för att skapa en kampanj som tilltalar målgruppen till fysisk aktivitet genom Kul i Malmö. Studiens slutsats är att en kampanj som tilltalar ungdomar mellan 18 till 25 år bör bland annat ha ett tydligt budskap, vara färgglad och marknadsföras på sociala medier. / This study is based on two phases of a design process to find out the needs of the target group and create new ideas. To understand the target group, the study investigated four different methods survey, interview, focus group and brainstorming. These methods are selected to fulfill the two selected phases of a design process. And to gain an insight into how the target group should be communicated with to reach them and find out their needs. The purpose of the study is to find out how young people between the ages of 18 and 25 want to be reached in a campaign to promote physical activity. In the future, the information can be used to create a campaign that appeals the target group to become more physical activity through Kul i Malmö. The results of the study was varied depending on the method that was used. The study concludes that a campaign appeals to young people between ages of 18 to 25 should, among other things, have a clear message, be colorful and be promoted on social media.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar, inställningar och tankar kring den fysiska aktiviteten i förskolan. Empirin till studien har kommit till från en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Skåne. En av förskolorna arbetar med hälsoinriktning där både fysisk aktivitet, kost och vila är i fokus. De andra förskolorna vi utförde intervjuer på har inte någon hälsoinriktning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt begreppet proximala utvecklingszonen har vi tolkat vårt material. När vi analyserade vårt material undersökte vi skillnaden mellan förskollärarnas förhållningssätt gällande den fysiska aktiviteten. Resultatet visade att förskollärarens förhållningssätt och arbetsmetoder är avgörande när det handlar om hur fysiskt aktiva barn är i förskolan. Förskollärarna som arbetar med hälsoinriktning får kompetensutveckling och betonar hur viktigt det är, medan de andra förskollärarna berättar att det är något som de saknar och alla är eniga om att det behövs. Slutsatsen är att barnen är beroende av förskollärarnas förhållningssätt och arbetsmetoder när det kommer till deras möjligheter att vara fysiskt aktiva.

Bakgrund     Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Stress är numera bland de ledande orsakerna till en ökad sjukdomsbörda i världen, enligt World Health Organization. Detta får negativa konsekvenser över hela världen då det ställer höga krav på sociala skyddssystem och näringslivet i form av arbetstidsbortfall och utbetalningar. På individnivå finns det för personer som blir långtidssjukskrivna även en överhängande risk att deras privatekonomi påverkas till följd av minskade inkomster.  Syfte  Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd vid utmattningssyndrom. Metod   Den valda metoden för studien var litteraturöversikt. Genom sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycInfo hittades 14 artiklar.  Ytterligare två artiklar hittades senare genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys och presenterades i en matris. Resultat  Resultatet i flertalet studier visade på en bättre stresshantering samt kognitiva förbättringar vid införandet av fysisk aktivitet i en intervention. Det självupplevda välbefinnandet samt sömnkvaliteten förbättrades bland personer med utmattningssyndrom. De kognitiva förbättringar som påvisades var förbättrad episodiskt minne samt en förbättring av exekutiva funktioner, där ibland förbättrat arbetsminne. Bäst resultat uppmättes där fysisk aktivitet ingick i en multimodal intervention som inbegrep ett individanpassat förhållningssätt, kognitiv beteende terapi samt avslappning och undervisning om stresshantering.   Slutsats  Studien visar att fysisk aktivitet som oftast förekommer tillsammans med annan behandling, är en lovande metod avseende stresshantering och kognitiva funktioner vid utmattning. Fler studier skulle behövas som belyser den specifika effekten av fysisk aktivitet i jämförelse med traditionell behandling.

Physical activity have a given role in todays society and plays an essential role for our health. Inmates in swedish prisons is a group that have a long list of things that they have to relate to when it comes to physical activitity and their possibilities to exercise it. The purpose of this essay is to find out more about how the possibilities to engage in physical activity in a swedish correctional institution with security class 2 and also to investigate how the prison works with and thinks about physical activity for their clients. In this study we have used qualitative interview with a correctional officer as method to examine our questions. The main result of the study shows that the prison offers access to a sports center, gym and a volleyball pitch outside for the clients. Something else the prison have to offer the clients is physical activity as other structural activity with educated personell. The fact that the prison have people with education in physical activity hired shows that physical activity and the clients access to it is something highly valued and prioritized at the prison. This is something that have spread throughout the prisons of Sweden and have resulted in clients activley tries to get a spot at the prison we examined, just because of their access to physical activity. There are laws and regulations that the prison have to follow when it comed to what types of physical activites are allowed. For example is it forbidden to use weights over 50 kg and moments of martial arts is not allowed for the clients to engage in. In summary,  we can conclude that the prisons accessability to physical activity is quite good and that they work diligently to make what they can to promote physical activity for their clients.