Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet. Resultaten visade bland annat att socialsekreterarna upplevde att deras handlingsutrymme förbättrats sedan de tilldelats myndighetsutövning och att de upplevt samarbetet med olika organisationer som problematiskt i vissa fall. Vi använde oss av ett upplevelseperspektiv samt av organisationsteori för att analysera våra resultat. Tidigare forskning visade att det fanns en efterfrågan hos våldsutsatta kvinnor efter mer kunskap och erfarenhet hos myndigheter som har i uppgift att hjälpa dem. Kvinnofridsteamet kunde tillgodogöra sig den kunskapen och erfarenheten i arbetet med de misshandlade kvinnorna.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats. Analysen är uppdelad i de tre temana relationernas början, våldets utveckling samt våldets bindande kraft. Slutsatserna av studien är att de våldsutsatta kvinnorna genomgått ett nedbrytningsförlopp som männen styr över där de successivt brutits ner och manipulerats. Slutsatserna visar även att de känslor som kvinnorna beskrivit har haft en bindande verkan till männen vilket bidragit till att de stannat kvar i de destruktiva relationerna under en längre period.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.

Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer befaras vara stort då våldet ofta sker i det privata. Våldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta samhällsproblem är också ett folkhälsoproblem då det ger uttryck i en sämre hälsa. Våldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvär och sjukvården har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever bemötandet från sjukvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig på tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin Upplevelsen av mötet i sjukvården beskriver kvinnornas upplevelser och intryck i mötet med sjukvården. Andra huvudkategorin Att lyfta frågan om våld belyser kvinnornas känslomässiga upplevelser, hur de upplever sjukvårdspersonalens förhållningssätt samt vilka råd de önskade att sjukvårdspersonalen kände till. Diskussion: Resultatet diskuterades med Joyce Travelbees omvårdnadsteori och konsensusbegreppet vårdande som utgångspunkt. Kvinnorna upplevde främst ett bristfälligt bemötande från sjukvården då de uttryckte en önskan om ökad empati, förståelse samt tålamod från sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalens bristande kunskap inom området våldsutsatthet bidrog till att de inte uppmärksammade kvinnorna ur ett helhetsperspektiv. / Background: The number of unrecorded cases among women exposed to intimate partner violence is feared to be large, since violence often takes place in the private sphere. The violence can be a combination of physical, psychological and sexual violence. This social problem is also a public health issue, since it leads to worse health among the exposed women. The violence may cause physical, psychological and psychosomatic disorders. Due to this, health care has an important role in order to identify these women. Aim: The aim of the literature review was to illuminate how women exposed to intimate partner violence experience the hospitality of health care. Method: Suggested by Friberg (2012), a literature review has been implemented which is based upon twelve original scientific articles. The articles were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The result has been presented into two main categories with associated subcategories. First main category, Experience of meeting the health care, describes women's experiences and impressions of meeting the health care. The second main category, To illuminate the issue of violence, highlights women’s emotional experience. In other words, how they experience the approach among the health care professionals' as well as their wished advice from the nursing staff. Discussions: The result was discussed with Joyce Travelbee’s theory of nursing and the concept of caring. Women experienced a defective treatment from the health care and expressed a desire of greater empathy, understanding and patience from the health care. There is a lack of knowledge regarding the field of violence victimization among the health care professionals´, which leads to that they do not observe the women from a holistic perspective.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews. The result of the study showing that in order to identify needs different standard methods are used and problem solving approach is practiced by social workers. When it comes to identifying needs of women seeking protective shelter with their pet whilst escaping a domestic violent home, study concludes that social workers that participated in the interview do not or rarely encounter this specific group of women in their daily practice.  However, based on the assumption that taking your pet with you is a need amongst other needs the socialworkers taking an indecisive approach. On one hand they are identifying the complex situation and are having empathy with the women, on the other hand they argue for high costs, difficult to achieve and that the decision is not in their hands.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes. To sum up, the study showed that the social workers found it easier to identify and define physical violence as domestic violence and they tended to more frequently suggest the couples in the vignettes to separate as well as to protect the victim of violence. In comparison to physical violence, the social workers found it more difficult to identify and interpret psychological and economical violence, and tended to suggest the couple to stay together and try family counselling.