Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolans äldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilka svårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilka undervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades var och hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultaten av tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dess yrkeserfarenhet. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare för grundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades under respektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan. Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap om undervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hade de främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen. Vanligaste svårigheten för elever med dyslexi inom ämnet matematik är enligt de intervjuade lärarna uppgifter som innehåller text. Metoder de använder sig av för att hjälpa eleverna med detta är att de ofta läser upp texten åt dem samt ger dem extra tid vid exempelvis prov. Ett resultat från den här studien som inte berörts i någon större utsträckning i tidigare forskning på området är elever med dyslexi kan ha svårigheter att ta in och förstå muntliga instruktioner under exempelvis genomgångar Endast ett fåtal skillnader kunde ses i svaren från de intervjuade lärarna när det gäller längden av yrkeserfarenhet. Bland annat nämnde lärare med längst yrkeserfarenhet flera olika svårigheter som elever med dyslexi ofta kan ha inom ämnet matematik, jämfört med de lärare som endast arbetat några få år. Ett annat resultat var att en skola har vidtagit åtgärder för att minska lärarnas belastning samt öka förutsättningarna för eleverna genom att låta samtliga lektioner på skolan antingen hållas i halvklasser eller att två utbildade lärare är med under helklasslektionerna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningarna kan behöva inkludera mer undervisning beträffande undervisning av elever med bland annat dyslexi, oavsett ämne och årskurs de avser att undervisa, så att de redan under sina första arbetsår kan erbjuda dessa elever rätt stöd. På så vis skulle elever med dyslexi ha större möjlighet till at nå så bra studieresultat som möjligt.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur matematiklärare upplever vilka eventuella svårigheter högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angående detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare från högstadiet. Jag har analyserat utifrån svårigheter som har framgått i litteratur, angående sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lärarna knyta samman med eleverna i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ansåg även att, om det förekommer några större svårigheter inom matematiken, så berodde det främst på om eleverna var ”starka” eller ”svaga” i skolan. De kunde alla se att det fanns svårigheter med att läsa lästalen i matematiken. Däremot var det bara hälften som ansåg att det var ett hinder i matematiken när de skulle skriva ner uträkningarna på papper. Alla lärarna var överens om att eleverna redovisade sina kunskaper bättre muntligt än skriftligt.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer. Vanliga problem vid dyslexi är svårigheter med att snabbt och säkert identifiera ord och stava korrekt. Skolan har till ansvar att ge alla elever en likvärdig utbildning  samt möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Med rätt sorts behandling kan risken för att, de elever med läs- och skrivproblem utvecklar skuld, ångest och modlöshet förebyggas. Syfte är att söka svar på hur tre skolor arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt att undersöka om det finns resurser att hjälpa elever utan diagnostiserad dyslexi men som behöver läs och skrivstöd. För att söka svar på mina frågeställningar har jag som metod använt mig av en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat tre pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har jag har kommit fram till att diagnosen dyslexi har betydelse för resurstilldelning. Att det finns resurser tillgängligt för de elever som inte har diagnostiserad dyslexi, men som ändå är i behov av extra stöd. Detta under förutsättning att det redan finns tillgängligt på skolan.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna. För att analysera resultatet har fyra olika två-vägs ANOVOA och en ANCOVA genomförts. Resultatet visar att de enspråkiga barnen presterar bättre än de tvåspråkiga barnen på lästest med artikulering, med en marginell skillnad. De tvåspråkiga barnen presterade istället bättre på lästest utan artikulering. Föräldrarnas rapportering bekräftades och en genomgående signifikans har funnits mellan barnen i läs och/eller skrivsvårigheters grupperna jämfört med de utan.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.       Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.       Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.      Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ”Stavningsraketen”, ”Stava Rex”, ”Spellright”, och ”TorTalk”. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever. Syftet med läromedelsanalysen är att göra det som lärare ofta inte hinner med, nämligen att utröna till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med forskarkonsensus inom dyslexipedagogik.Läromedelsanalysen utgår från ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket innebär att tolkning är en central del av arbetsprocessen. I arbetsprocessen tolkas till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med den konsensus som råder bland forskare inom området. Tolkningen visar att läromedlen var och ett för sig inte till fullo överensstämmer med denna konsensus. Tillsammans överensstämmer de dock i stor utsträckning med vad forskare lyfter fram som viktiga förutsättningar för en god dyslexipedagogik. Detta talar för att det är av stor vikt att använda flera olika läromedel i undervisningen.

This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other.

Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter. Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning. Studiens resultat pekar på att diagnosen dyselxi behövs i grundskolan för att stärka elevens självbild, genom diagnosen får de en förklaring på sina svårigheter.