Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar om och erfarenheter av användande av alternativa läs- och skrivverktyg på gymnasiet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och speciallärare/specialpedagoger från två kommuner. Syftet valdes utifrån en önskan att skapa mer kunskap om hur alternativa verktyg som extra anpassningar påverkar lärandet och hur implementering och uppföljning av arbetet med alternativa verktyg genomförs. Jag har använt tematisk analys för att identifiera och presentera mönster och teman i insamlad empirisk data. Genom ett abduktivt tillvägagångssätt har tre teman genererats: läs- och skrivstrategier, att delta i klassens arbete på lika villkor och talet om alternativa verktyg. Temana delas in i flera underteman som förklaras, belyses med citat och tolkas. För att generera en fördjupad helhetsförståelse kopplas temana samman med ett sociokulturellt perspektiv på lärande och artefakter, specialpedagogiska perspektiv och forskning om läsning, skrivning och alternativa verktyg. Studien visar att elevers läsning, skrivning och lärande underlättas av alternativa verktyg och av att lärande sker i samspel med andra. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som tidigt fått färdighetsträning och lärt sig att använda alternativa verktyg i grundskolan fortsätter att använda verktyg på gymnasiet. Artefakterna/verktygen har blivit en naturlig del av deras läs- och skrivstrategier. De elever som möter alternativa verktyg först på gymnasiet behöver enskilda samtal för implementering och uppföljning av verktygsanvändandet. Beroende på vilket begrepp som väljs för att beteckna verktyg, alternativa eller kompensatoriska, läggs betydelser in i tekniken.

Inledning Dyslexi är en diagnos som orsakar läs- och skrivsvårigheter. Dessa kan vara bestående genom hela livet. Svårigheterna kan dock förebyggas genom stöd av olika former i tidig ålder, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla läs- och skrivförmågan. Genom en god självkänsla och ett stärkt självförtroende kan eleven utvecklas på ett positivt sätt. Pedagogen har en stor inverkan på elevens skolutveckling. Det har forskats extensivt kring dyslexi, men dock inte om hur pedagoger uppfattar det. Utgångspunkten för denna studie har varit pedagogers uppfattningar om deras kunskap och okunskap kring dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism. Syfte Studiens syfte är att utforska pedagogers uppfattningar om hur deras kunskap och okunskap påverkar dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där sex pedagoger intervjuades. Respondenterna har varit verksamma inom skolvärlden under en längre tid samt har påträffat dyslektiker under sina yrkesverksamma år. Intervjusvaren har transkriberats och därefter analyserats. Resultat Av studiens resultat framkommer att samtliga pedagoger har kännedom om att självförtroendet och självkänslan är två viktiga egenskaper som påverkar elevens skolprestation. Däremot framgår även av resultatet att dyslexi i dagsläget är mindre förekommande än förr i tiden och på så sätt har pedagogerna uttryckt att deras kunskaper kring dyslexi har bleknat bort med tiden, vilket påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Dessutom påvisar studiens resultaten svårighet kring identifiering av dyslexi hos pedagogerna. Däremot visar resultatet även att pedagogerna har goda kunskaper kring varierande arbetssätt och även en god interaktion i klassen, vilka är faktorer som ökar elevens självkänsla och självförtroende.

Bakgrund: Att kunna läsa, skriva och uttrycka sig i olika sammanhang i samhällslivet och privatlivet är förmågor som är väsentliga att utveckla och är ett viktigt uppdrag för skolan. På grund av ökade kunskapskrav i skolans ämnen får flerspråkiga elever med dyslexi svårigheter att uppnå skolans mål. Med tanke på att dyslexi är en språkstörning är det rimligt att förvänta sig att personer med dyslexi kan uppleva svårigheter när de behöver lära sig ett annat språk. Syfte: Studien syftar till att, utifrån aktuellt forskningsläge, beskriva hur de språkliga svårigheterna tar sig uttryck hos flerspråkiga elever med dyslexi när de ska lära sig att läsa och skriva på ett nytt språk. Metod: Datainsamlingen gjordes genom en systematisk sökning i databasen EBSCOhost samt en urvalsprocess som resulterade i 10 kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall från SBU (2017). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en enkel innehållsanalys av innehållet enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). Resultat: I resultatet ingick 10 artiklar publicerade mellan 2000-2018. Resultatet visar att eleverna som har blivit diagnostiserade med dyslexi främst har svårigheter inom den metalingvistiska medvetenheten. Språkens skilda ortografier skapar dessutom olika svårigheter i olika språk vilket kan försvåra läsförståelsen och skrivförmågan i det andra språket. Diskussion: Flerspråkiga elever med dyslexi, läs-, skriv- och språkutveckling och skolframgång framhålls och diskuteras. Genom den enkla innehållsanalysen som utfördes under granskningen av artiklarna framkom fyra rubriker: ”Flerspråkig elev med dyslexi”, ”Ortografins betydelse”, ”Bedömning i de båda språken” samt ”Utgångspunkter för undervisningen”. Utifrån de utvalda artiklarnas resultat diskuteras främst några utgångspunkter för undervisningen i relation till olika inriktningar som är kopplade till de språkliga, pedagogiska och didaktiska aspekterna. Lärarens roll diskuteras utifrån nödvändigheten av att läraren använder sig av kunskaper och teorier från två forskningstraditionerna ”Whole language” och ”Phonics” men även utifrån rektorns roll och ansvar med tanke på skollagens krav (SFS 2010:800) på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

The purpose of this study is to find out how libraries can be user-friendly to people with dyslexia by focusing on how adult dyslectics experience the library. Data were collected through literature and interviews with adult dyslectic students. Two different types of user studies served as a theoretical framework; one was an individual-related study by professor Wilson and the other was a system-related one from professor Buckland. The findings in this study shows that dyslectic library users often experience difficulties when seeking for materials in the library, due to the libraries organisation of material according to the written language. Through technical aid and a more user-friendly organisation of materials it may be easier to find relevant material for dyslectics. Adapted material, such as talking books, can serve them so that they can use the library material to a greater extent. Further conclusions of this study shows the importance to the user of the librarians politely and sympathetic reception. Another finding shows that the libraries need to make themselves known to this target group, as dyslectics not often visit the library. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lärare ute i verkligheten arbetar för att underlätta lärande i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare frågas, vilka punkter lärarna anser som särskilt viktiga att tänka på vid undervisningen av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som användes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lärare i grundskolans år 1, 2, 3 och 5. Därtill genomfördes litteraturstudier inom området. Resultatet från studien visar en samstämmighet mellan hur lärarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlätta matematikinlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder är utbildning, fortbildning och yrkeserfarenheter samt hur de ser resultatet av sitt arbete hos eleverna. Studiens resultat stämmer väl överens med de allmänna matematikdidaktiska råd till läraren som framkom vid litteraturstudierna. Studien visar att en undervisning som grundar sig på kommunikation i klassrummet, laboration och konkretion samt tid för lärande torde vara nödvändig vid matematikinlärning för elever i läs- och skrivsvårigheter och gynnsam för alla elever.</p>

<p>Det tycks finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende. Syftet var att studera om det fanns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende hos gymnasieelever. Dessutom har ett flertal undersökningar visat på ett högre spänningssökarbeteende hos pojkar än hos flickor, vilket också undersöktes. Undersökningsmetoden bestod av test för läs- och skrivsvårigheter samt självskattningsformulär för spänningssökarbeteende. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i spänningssökarbeteende mellan de gymnasieelever som antagits ha dyslexi och de utan dyslexi. Dyslexi kan ge ett spänningssökarbeteende men kan också innebära apati och depression, som inte ger höga värden i spänningssökarbeteende. Resultatet påvisades inte heller någon skillnad mellan pojkar och flickor i spänningssökarbeteende (SSS-V). Dock fick flickorna högre värden i social önskvärdhet och pojkarna i impulsivitet. Powerberäkningarna visade att det skulle ha behövts fler undersökningsdeltagare och därmed borde en liknande studie genomföras i ett större sampel. Samhällsförändringar kan även vara orsaken till att inga skillnader påvisades.</p>

<p>Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning. Det förebyggande arbetet handlade i stor uträckning om fonologiskt grundarbete, och Bornholmsmodellen nämndes. I det praktiska arbetet lyfte respondenterna fram pedagogiska och databaserade hjälpmedel, multisensorisk stimulering, direkt undervisning, automatisering, god inlärningsmiljö, pedagogisk kompetens och fonologiskt grundarbete. Resultatet visade att dyslexidiagnosen medförde andra rättigheter t.ex. databaserade hjälpmedel. Vår slutsats är att kunskaper om det teoretiska fältet har betydelse för hur skolan hanterar och förebygger läs- och skrivsvårigheter.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och</p><p>specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade</p><p>var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet</p><p>mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på</p><p>skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag</p><p>valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och</p><p>specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter</p><p>var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många</p><p>olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes</p><p>fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för</p><p>specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.</p><p>Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,</p><p>dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och</p><p>specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa</p><p>barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt</p><p>engagemang från både lärare och föräldrar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling.</p> / Formalia och ändring av två uttryck.