Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

Syftet med vår undersökning är att undersöka pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt. Vi kom fram till att det inte gick att se skillnad på hur pedagogerna tilltalade barnen beroende på kön. Det vi såg var att pedagogerna styrde pojkarnas lekar mer än de styrde flickornas, detta beroende av att pojkarnas lekar ofta var mer aggressiva och rörligare vilket oftare slutade i bråk eller att någon gjorde sig illa.

Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek. Föräldrarnas vetskap om utevistelsen i förskolan varierar men de flesta vet hur strukturen är, att de är ute minst en gång om dagen, på förmiddagen och ibland även på eftermiddagen under det varmare halvåret.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen. Pedagogens syfte med musik är att underlätta barns utveckling och lärande inom flera områden. Överraskande var att hälften av pedagogerna inte utgår från läroplanen vid musikaktiviteter. Musik är ett viktigt redskap för utveckling och lärande och pedagogens förhållningssätt påverkar mer än man tror. Att vara engagerad är viktigt.

SAMMANFATTNING Annika Andersson & Clasina Leijen Barns möjlighet till lek En studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolan Engelsk titel Children´s opportunity to play A study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31 Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära. Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation. Sex av åtta pedagoger svarade på enkäten. Resultatet visar att förskolans organisation har betydelse för barns möjlighet till lek, det vill säga hur pedagogerna i undersökningen utformar miljön, disponerar tiden på dagen, ger barnen möjlighet att använda material och utrymme har stor betydelse. När barnen får tillgång till material och då de kan användas i sammanhang där de ”behöver” i leken och i vilka rum, så skapas goda förutsättningar för barns möjlighet att leka och lära. Av detta har vi kommit fram i vårt resultat att förskolans organisation har betydelse för barns möjlighet till lek.                       Nyckelord: Förskola, Organisation, Lek, Tid, Rum.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer. Fingerramsor som är en väsentlig del av räkneramsor är ett bra sätt att stimulera förmågan, subitizing.

Abstract   The purpose of this work is to investigate children’s perception of Swedish birds. Through qualitative questions there were twelve children interviewed. I showed the pictures for the children of different animals that we discussed but with focus on birds. The children could partly distinguish which of the pictures that represented birds and who did not. But they could not distinguish a particular species of birds they only saw similarities in the birds shape and color. Overall, had the children their own ideas what ecology is like what the birds eat seeds, bread and fish they sound like pipip and that the bird in the winter travel to a warmer place or are hiding in their nest.       Keywords: Ecology, biological phenomena, pre-school, knowledge

ABSTRACT    Dokumentation – Vad, Hur och Varför                    Documentation – What, How and Why                                                                               Antal sidor: 44 Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna. En enkätundersökning kommer att genomföras för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar att dokumentation av något slag förekommer på alla förskolor, dock sker detta under olikartade former. Då arbetssätten på de undersökta förskolorna inte är de samma blir heller inte dokumentationens utformning och mängd likvärdig. De flesta respondenter uppger att genom dokumentation har deras syn på barns utveckling och lärande stärkts och synliggjort hur, vad och varför barnen lär sig. De uppger även att de genom reflektion kring dokumentation blivit bekräftade i sin pedagogroll och upplever att de känner sig ”på rätt väg”. Samtidigt slits de mellan de arbetsuppgifter de redan har och att de upplever sig inte ha de förutsättningar som är önskvärda för att kunna utföra den dokumentation som krävs enligt Lpfö98 (rev.2010). Många pedagoger upplever en inre stress. Trots bristande förutsättningar kan vi ändå se att viljan att göra ett så gott arbete som möjligt finns och att barnen alltid går före de administrativa uppgift

Utifrån tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av läraren med ⅔ och eleverna får dela på ⅓, den så kallade “tvåtredjedelsregeln” (Andersson och Nauclér 1987:36). För att få en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer såsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt måltid. Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frågeställningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 år sedan där ovan nämnda undersökningar utgjort utgångspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig något kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mångkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns även kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut såsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn påverkar möjligheten för barnen att komma till tals. Studien utgår från kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Enkätundersökningar har genomförts med 20 pedagoger varav 7 som varit verksamma i förskolan i minst 25 år. För att kunna jämföra med den tidigare studien som genomförts av Andersson Nauclér (1987) är en metoddel kvantitativ där inspelningar av samtalssituationer på sex förskoleavdelningar avlyssnas och ord räknas för att se hur talutrymmet fördelas mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna talar mer än barnen i alla situationer utom matsituation både i svenska och mångkulturella avdelningar. Pedagogernas kommunikation sker till största del med barnen vilket innebär att barn och pedagog har en dialog tillsammans. Flera pedagoger upplever att det är de vuxna som pratar mest men att det är olika beroende på situation. Hälften av pedagogerna anser att de talar med barnen några menar att de talar till barnen vilket innebär att pedagogerna använder sig av tillsägelser och uppmaningar till barnen. Studien innehåller även begreppet att tala över barnen vilket innebär att pedagogerna talar med varandra om barnen. Pedagoger som varit verksamma i minst 25 år har delade meningar kring vem som har mest talutrymme och säger att det är en ny barnsyn och att arbetssättet idag skiljer sig från tidigare.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger. Vidare hur pedagogers inställningar kan påverka barns lärande och möjligheter till att vistas regelbundet i naturen. Den genomgående uppfattningen hos pedagoger är att det pedagogiska läranderummet utomhus är en bra plats för barns lärande, där teori och praktik kan kopplas samman. Genom att analysera pedagogers tankar har vi därefter fört en diskussion och ventilerat pedagogers positiva och negativa tankar runt utomhuspedagogikens olika delar som visats i studien. Några av slutsatserna som kommer fram i studien stämmer även ihop med tidigare forskning. Exempelvis tog flera forskare upp att pedagoger saknar kunskap i utomhuspedagogik för att kunna ge barn positiva naturupplevelser med god kvalitet. I studien kom det fram att pedagogerna inspirerades till att ta vara på möjligheter att använda naturvetenskap både i planerade och oplanerade aktiviteter i naturen då de fått kompetensutbildning i utomhuspedagogik.