Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av; I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia? Varför tolkar barnen historien som de gör? Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena?   I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten. Det blir då av ännu större vikt att barnet kan tolka bilder. Texten i boken är däremot enkel och entydig, även om den motsäger bilderna. En fråga ställs till Uma och hon svarar i de flesta fall nekande. Konklusionen blir att texten är enkel att tolka medan det krävs mer av barnet för att kunna tolka bilderna. Då barnet inte har bilderna framför sig blir det i efterhand svårt att beskriva alla detaljer och de väljer då texten som var enklare. Det var markanta skillnader mellan vad barnen sa under läsningen och vad de svarade på frågorna efter. Tydligast kan detta ses vid det sista intervjutillfället då alla barnen sa något under läsningen. Skillnaderna finns dock även under första och andra intervjutillfället. Under läsningen verkade barnen uppleva att det som de såg i bilderna var av hög modalitet. Dock valde de att texten hade högre modalitet i efterhand.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling. Genom intervjuerna fick vi även en inblick i deras synsätt angående den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Resultatet från studien visar att samtliga informanter ställer sig positiva till att barnet tidigt kan stimuleras i sin läs- och skrivutveckling samt att informanterna främjar och arbetar medvetet med läsning och skrivning i respektive verksamhet. Det visar även att det finns olika tillvägagångssätt att stimulera barnets läs- och skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten. Pedagogernas synsätt påverkar även dess val av material och arbetsmetod. Slutligen framkommer det dessutom i studiens resultat att kartläggning sker av barn, medan bedömning sker av både barn och verksamhet. Detta trots att styrdokumenten för förskolan tydligt framhåller att det enbart är verksamheten som ska stå i fokus för bedömning.

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan? Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien. Intervjuerna görs på tre olika förskolor med fem pedagoger i två olika kommuner. Svaren vi fick i samtliga intervjuer var snarlika med varandra. Pedagogerna har ungefär samma tänk och upplevelser av hur de ser att barnen kommunicerar med varandra i leken. I observationerna vi gör på barnen i deras lek ser vi att de kommunicerar med varandra genom att använda både kroppsspråk och verbalt språk. Eftersom observationerna görs i utomhusmiljön på förskolan, studeras barn i alla åldrar när de leker och kommunicerar med varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar. Barnen påvisade bland annat stereotypa genuskontrakt genom att positionera sig själv och andra på olika genusstereotypa sätt i leksituationer genom både handlingar och yttranden. Genus är något som borde ges mer fokus samt utrymme i förskoleverksamheten av både förskolechefer och pedagoger för att kunna bidra till att sudda ut de gränser och föreställningar som finns om de olika könen. I analyserna under studien konstaterades att många pedagoger behöver mer kunskap om genus samt genusarbete för att de ska kunna upptäcka de möjligheter till gränsöverskridningar som finns i verksamheten. Denna kunskap behövs även för att kunna granska sitt eget och andras genusarbete på ett medvetet sätt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har. Förskollärarna var ofta inte medvetna om att de gör en skillnad i hur de bemöter barnen. Vidare är de översens om att jämställdhet är ett viktigt perspektiv i det pedagogiska arbetet. De anser att de måste bli medvetna om sina förutfattade meningar och sitt aggerande utifrån dessa. Det är först när man får kunskap och förståelse för genusbegreppet som det går att förändra de stereotypa könsrollerna.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse av förskollärares förhållningssätt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. Våra frågeställningar är; Vad betraktar förskollärarna vara förutsättningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollärarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad är förutsättningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelärarna? I vårt examensarbete använder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför åtta stycken intervjuer med förskollärare från två olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken är en stor del av barnens vardag. Vardagsmatematiken är något som förskollärarna ständigt återkopplar till och anser som väldigt viktig.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut. Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet. Samtliga pedagoger har deltagit i olika former av matematiska projekt. Studiens resultat synliggör hur pedagoger tänker kring arbetet med matematik i förskolans verksamhet. I resultat framkommer att pedagogerna lägger stor vikt vid sitt eget förhållningssätt och agerande och dess påverkan på barns möte med matematik.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande. Slutsatser var att pedagogerna uttryckte sig positivt till den egna ålderssammansättningen. Studien visade dock att pedagogerna använde sig av en kombination av olika ålderssammansättningar när de planerade aktiviteter. Pedagogernas syn på barns lärande och utveckling skiljer sig beroende på vilken ålderssammansättning de arbetar i.