Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen. Pedagogerna tycks ha många olika arbetssätt att välja mellan i sitt arbete med barns språkutveckling, exempelvis sång, rim och ramsor, olika typer av böcker, gåtor, drama, bilder och musik.

Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling. För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Pedagogernas utsagor bearbetades och utgör grunden för studiens resultat. Pedagogerna i studien påvisade samma definition av koncentrationssvårigheter, de beskrev det som en svårighet att hålla fokus en längre tid. Genom att strukturera vardagen och använda sig av tydlighet och rutiner, menar pedagogerna att de kan hjälpa dessa barn, det gäller att hela tiden ligga steget före. Något som vi också funnit i resultatet som är av betydelse för barnet är att pedagogen bör ha ett positivt förhållningssätt, se barnets möjligheter och få dem att lyckas. Detta kan leda till att barnet får ökat självförtroende, som i sin tur kan leda till att koncentrationsförmågan förbättras.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta. Även om det finns en likabehandlingsplan på förskolor är det inte säkert att den används som den ska och att all personal är insatt i den.   Alla människor har samma värde och rättigheter oavsett kön, kultur, bakgrund, sexuell läggning, religion, funktionshinder och grupptillhörighet. Ett av de mest ansvarsfulla arbeten som finns är att arbeta med barn.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema.

Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?” Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

Syftet med denna studie är att studera hur ett språkutvecklande förhållningssätt kan yttra sig i planeringen, organiserandet och utförandet av en vardaglig rutin på förskolan nämligen måltiden och då specifikt lunchen. Jag har valt att fokusera på lunchen eftersom den är en vardaglig aktivitet som förekommer på varje svensk förskola. Undersökningens design utgörs av två komparativa fallstudier och jag använder mig av två kombinerade metoder. Dels gör jag två typer av strukturerade observationer och dels genomför jag ostrukturerade intervjuer. Jag har valt att undersökta två förskolor i Stockholmsområdet. Jag har gjort observationer på en avdelning med barn mellan 3 och 5 år på den ena förskolan och på en avdelning med endast 5-åringar på den andra förskolan. På varje avdelning har jag även intervjuat en lärare. Utifrån observationer och inspelningar beskriver jag hur måltiderna på de bägge förskolorna är organiserade och genomförda men även vilka typer av språkliga aktiviteter och vilka samtalsämnen som förekommer runt borden. Jag presenterar en sammanfattning av intervjuerna med lärarna där jag lyfter fram de möjligheter till lärande de ser och vad de har utgått ifrån i planeringen av måltidssituationen. Jag lyfter ut delar ur transkriptionerna från inspelningarna och analyserar dem utifrån vad lärarna sagt i intervjuerna och jag försöker även se vilka språkutvecklande kvaliteter som finns i de språkliga aktiviteter som förekommer runt borden. Slutligen diskuterar jag vilka förutsättningarna är för att kunna använda måltiden som en arena för språkutvecklande arbete. The aim of the study is to examine how an awareness of language development can be expressed within the planning, organising and carrying out of a daily routine in the pre-school through the mealtime routine, and specifically the lunchtime routine. I have chosen to focus on the lunch because it constitutes a daily activity that is carried out every day in every Swedish pre-school. The design of the study is made up by two comparative case studies and I am using two combined methods, observations and unstructured interviews. The subjects of the study are two pre-school teachers in two different pre-schools in the area of Stockholm, one of them teaching in a group of three- to five year olds and the other in a group of only five year olds. I describe how the mealtime routines are carried out based on my observations and recordings from the pre-schools. I also describe what kind of lingual activity and subjects that occur during the meals. Finally I present a summary of the interviews with the teachers in which I present their views of which opportunities to learn there are to be found in the mealtime routine and what they have taken in consideration when planning it. I am using the transcriptions from my recordings to analyze them both according to what the teachers say in the interviews and according to what qualities I can find in the lingual activities which were taking place around the tables. Based on this again I discuss what conditions that are needed in order to be able to use the mealtime as an arena for language development.

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå.

Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning. I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan. Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal.