Syftet med studien är att jämföra sex förskollärares uppfattningar om förskolans värdegrundsarbete vad gäller konflikthantering. Specifikt fokus riktas mot ramfaktorers påverkan på den pedagogiska praktiken och barns lärande i samband med dessa. Våra frågeställningar är: vilka sätt beskriver pedagoger att konflikter som uppstår mellan barn på förskolan kan eller bör hanteras? Hur beskriver pedagoger barns lärande av och i samband med konflikter? Hur beskriver pedagoger att ramfaktorer påverkar deras möjligheter att hantera konflikter mellan barn på förskolan? Intervjuer genomfördes med sex förskollärare som arbetar inom fem olika förskoleverksamheter. Resultatet visar hur informanterna upplever att ramfaktorer, såsom personaltäthet, stress, dagsform, den övriga barngruppssituationen och lokalernas utformning, påverkar pedagogers sätt att hantera konflikter. I sin tur tycks barns lärande vad gäller värdegrunden av och i samband med konflikter således påverkas av ramfaktorer i förskoleverksamheten. I resultatet framgår att den förhandlande och medlande pedagogen, alternativt den avvaktande, syftar till att barnen lär sig förstå sig själv och andra samt att hantera konflikter självständigt, men att den medlande rollen inte blir möjlig i samma utsträckning om pedagogen till exempel är ensam på avdelningen och om den övriga barngruppen och situationen runtomkring konflikten upplevs som okontrollerad. I jämförelse med det poängterar flera av informanterna att pedagogers stoppande och separerande sätt att hantera konflikter bidrar mindre till att barnen lär sig förstå sig själva och andra samt att hantera konflikter självständigt, samtidigt som det finns en medvetenhet kring att detta tillvägagångssätt praktiseras emellanåt när pedagogen känner sig stressad.

Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige. Det insamlade materialet har komprimerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultaten pekar på att utagerande kan grunda sig i olika orsaker alla intervjuer har gett olika alternativa orsaker. Resultaten visar även att en kunskapsbrist på området existerar och att en önskan om utökade kunskaper framhålls. Det framkommer även i resultaten att barnen önskar bemötas på många olika sätt i konflikter. I diskussionen visar analysen att relationen inte ses som en viktig aspekt av konflikthantering vilket tidigare forskning pekar på. Vi anser att arbetet besvarar vårt syfte och frågeställningar angående hur pedagoger bemöter barn och hur barn vill bli bemötta i konflikter.

Vårt syfte med denna studie och arbete var att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka på vilka sätt dessa verksamheter, förskolan och förskoleklass, arbetar och samverkar vid barnens övergång. För att göra detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes mestadels via direkta intervjuer, samt ett par via telefon. I resultatet framgick det att de båda skolformerna arbetar med att förtydliga och underlätta för barnen gällande övergången mellan förskola och förskoleklass. Det finns en dialog som förskolechefen ansvarar för att den utvecklas och kommer till handling. Samtidigt vill båda skolorna att samarbetet ska utvecklas och bli mer kontinuerlig. När det gäller barn i behov av särskilt stöd kommer det fram 3 att verksamheterna arbetar mera detaljrikt för att skissa fram en så tydlig övergång för barnen som möjligt. Det leder till flera besök till den nya miljön och bilder som barnen får på pedagogerna samt att träffa dem fysiskt. Det kommer fram att verksamheterna använder dokument som ska underlätta relevant information som föräldrar godkänt som nästkommande pedagoger kan ha som underlag i förskoleklass. Vår slutsats är således att det är samarbete samt en kontinuitet i kommunikationen mellan verksamheterna som ska eftersträvas, detta för att få en tydlig pedagogik som gynnar barnens övergångar.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem. Pedagogernaansåg att det bästa sättet att förebygga konflikterna på var att ha en god gruppdynamik. De villäven ha utbildning i konflikthantering och en öppen kommunikation med varandra. Dennakommunikation tillsammans med hjälp utifrån ansåg pedagogerna även var viktig för att kunnalösa konflikterna när de uppstått.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande. Omsorg och lärande uppfattas i princip enligt educaremodelleni vilken omsorg och lärande är förenade med varandra. Av resultatet i denna studieframgår att nyckelfaktorer som rör relationen mellan omsorg och lärande utgörs av denpsykosociala miljön barnen och de vuxna vistas i på förskolan, personalens medvetenhet omoch förmåga att ta tillvara på lärandesituationer i vardagsrutiner, samt förmåga att stimulerabarns intresse och föra över kunskap till barnen.Bredvid planerade aktiviteter används också, enligt de intervjuade förskollärarna, den fysiskaberöringen i relativt hög grad beträffande barns träning i empati, social förmåga ochsjälvkänsla samt självförtroende. Vardagliga rutinsituationer i vilka matematik och svenskaär involverade utnyttjas om än i mindre utsträckning, till barns lärande. Fysisk beröring sessom en adekvat form för kommunikation med barn med behov av särskilt stöd.

BakgrundBakgrunden belyses med hjälp av litteratur och forskning kring hälsans betydelse, men också om ohälsans – övervikt och fetmans påverkan. För att motverka ohälsans uppkomst och främja utvecklingen av god hälsa är den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hälsofrämjande arbetet. I förskolans läroplan står det skrivet att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande för barn, vilket gör att det också inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hälsa.SyfteStudiens syfte är att ta reda på vad förskolelärarna anser att de utför för arbeten, som kan sägas vara hälsofrämjande.MetodSom undersökningsmetod har jag använt mig av enkäter, vilket gör att studien får en kvanti-tativ karaktär. Fokusgruppen är de verksamma förskolelärarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelärarna har regelbundna rörelseaktiviteter, såsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen. Fysiskt aktivitet och hälsa anses också vara ett viktigt inslag i förskolan och ska därför inte uteslutas, utan ska ses som en möjlighet att kunna integreras med andra ämnen. / Program: Lärarutbildningen

Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.

Denna uppsats beskriver den process vi genomgått i skapandet av ett material om demokrati. Syftet med materialet är att främja ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger genom att dels ge en överblick över demokrati i förskolan och dels ge förslag och råd för hur arbetet med demokrati kan utformas. Materialet är skapat i Publisher och är ett tolv sidor långt häfte i A5-format. I materialet diskuteras innebörden av demokrati och andra relevanta begrepp, vad demokrati innebär i förskolan, varför arbetet med demokrati är viktigt samt vad man kan göra inom arbetslaget och i barngruppen. Fokus ligger på pedagogens roll som förebild och samtalet som ett demokratiskt verktyg. Materialet utvärderades av 20 pedagoger som läste igenom det och därefter besvarade en enkät. I enkäten fick de deltagande pedagogerna bedöma materialets utformning och innehåll samt besvara huruvida de fann ett behov av materialet. Alla deltagare svarade att de fann ett behov av materialet och en tydlig majoritet var positiva till både utformning och innehåll. Majoriteten ansåg även att de tips som ges i materialet var konkreta och applicerbara i förskolan. Baserat på denna utvärdering drar vi slutsatsen att det önskas mer kunskap och material om demokrati i förskolan. Då responsen på vårt material var positivt drar vi även slutsatsen att det uppfyller sitt syfte och främjar ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få kunskap om hur särbegåvade barn kan synliggöras i förskolan samt vilken hjälp de kan erbjudas. För att besvara frågeställningarna användes halvstrukturerade intervjuer tillsammans med fyra specialpedagoger verksamma på Gotland. Specialpedagogerna ansvarar för totalt 13 förskolor. Intervjuerna gav ett resultat av respondenternas erfarenheter och kunskap inom området särbegåvade barn. Deras erfarenheter var av stor grad likartade men det fanns även en del skillnader. Samtliga respondenter var överens om att det är för lite fokus på särbegåvning i förskoleverksamheterna. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och erfarenheter om särbegåvning samt att respondenternas svar likställs gentemot vad litteratur anger. En beskrivning av vad särbegåvning innebär för specialpedagoger, hur förskolans pedagoger kan upptäcka ett särbegåvat barn, vilka hjälpmedel det finns att tillgå samt om särbegåvade barn har särskilda behov har undersökts i detta arbete.