Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi. Etnometodologi undersöker metoder och rutiner som används för att skapa mening och konstruera ett gemensamt socialt liv. Vidare redogörs för tidigare forskning som kartlägger genus som socialt och kulturellt konstruerad och forskning som sätter genus i relation till musik. Analysen sker med hjälp av interaktionsanalysen (Jordan & Henderson, 1995) där materialet granskas och tolkas utifrån ett barnperspektiv. Studiens resultat visar upp skillnader i flickors och pojkars genus konstruktioner och framställer olika metoder och rutiner för att skapa och upprätthålla dessa. Flickor har till exempel en benägenhet att uppträda som regeluppehållare och pojkar ses som mer aktiva och initiativtagande. Olika faktorer som gruppkonstellationer, miljö och pedagoger är avgörande för resultaten och påverkar barnens genushandlingar. I diskussionsdelen sätts tidigare forskning, teoretisk bakgrund och metod i förhållande till resultat och analys. Det dras paralleller till andra studier och likheter och skillnader beskrivs och diskuteras.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet. Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola.

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn. Dessa svar behandlas i ett resultat och analys avsnitt i vår studie. De analysverktyg vi använt oss av är Mårtenssons (2004) avhandling Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården som behandlar miljöns betydelse. Vi har även använt oss av Osnes m.fl. (2010) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan som behandlar förskollärarens roll. Vi har genomfört tre intervjuer var som vi analyserat var för sig under avsnittet resultat och analys. Resten av studien är skriven tillsammans. Resultatet av vår studie är att miljön är en stor betydande faktor för barns motoriska utveckling, men även att förskollärarna själva har en stor roll för att uppmuntra barn till rörelse. Slutsatsen vi kom fram till var att det är en kombination mellan förskollärarens roll, deras attityd till rörelse och förskolegårdens utformning som ger barn de bästa möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården.

Syftet med denna studie är att försöka få en större förståelse för vad utevistelse betyder. Men även hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan. Metoden som har använts är semistrukturerad intervju med frågor som är öppna, för att därmed kunna komma med följdfrågor, där de intervjuade kan utveckla sina svar. Fyra pedagoger från två olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollärare varierar mellan 1,5 – 35 år i yrket. Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utsträckning som den borde. På de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek där de i hög grad själv kunde välja vad de ville göra när de var ute. Det gjordes också promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel – förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov. Förskolechefernas och förskollärarnas kunskap om pedagogisk dokumentation inverkar på möjligheten att dokumentera genom att styrningen blir för otydlig samt att förskollärarnas kunskap om hur strukturen och processen kring pedagogisk dokumentation kan se ut saknas vilket påverkar att tiden för detta arbete inte prioriteras. Denna studie visar att den dokumentation som görs i förskolorna till stor del är riktad till föräldrarna och barnen. En slutsats vi kommit fram till är att kunskap om pedagogisk dokumentation behöver prioriteras för att både förskolechefen och förskollärarna ska kunna organisera och prioritera om tiden för att gynna arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra. Metoden som användes i studien var den hermeneutiska ansatsen genom enkäter till föräldrar och den etnometodologiska ansatsen genom observationer av barnens teckenkommunikation. Resultatet av studien visar att föräldrarna överlag var positiva till användningen av tecken på förskolan och att jag i observationerna kunde se att barnen använde sig av tecken för att kommunicera både med pedagoger och kamrater. Det var pedagogerna som använde tecken mest och hade alltid ögonkontakt med barnen när TAKK användes.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys. Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet. Barnen gör många intressanta reflektioner som på skilda sätt grundar sig på det enskilda barnets erfarenhetsvärld. Vidare kan ses att barn upptäcker olika saker och har skilda sätt att ta sig an experimentet och lärtillfället. Det sker ett nästan oavbrutet samspel mellan barnen där språket har en viktig funktion, men även icke verbala uttryck såsom imitation av rörelser kan ses som en betydelsefull del av interaktionen. Jag har i studien eftersträvat ett barnperspektiv, då jag vill belysa vikten av barns rätt att påverka sitt lärande.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade. Den valda litteraturen skildrar i huvudsak traditionella mönster av könsroller, främst bland män, men också bland pojkar. Men resultatet antydde också att några av de senaste bokserierna visade på ett nytänkande och inte strikt följde konservativa könsmönster. Förklaringen till detta resultat kan tyda på en ökad allmän genus medvetenhet i det svenska samhället och ett större utbud bland böckerna.

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar. Det jag har noterat under mina år i arbetslivet är att pedagogerna under de valda situationerna stressar sig igenom momenten för att hinna med allt och alla. Ett ytterligare fokus i examensarbetet var därför att undersöka hur pedagogerna upplever stressituationerna för barnen och vad pedagogerna har för tankar om vad som behövs för att minska stressen på förskolorna.