39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

Förskolan har gått från Barnstugor med ledarinnor till en statlig förskoleverksamhet med utbildade förskollärare. Sedan läroplanen för förskolan kom 1998 har förskolan haft en målstyrd verksamhet. Även om läroplanen innehöll mål gavs inga tydliga arbetssätt för hur förskolverksamheten skulle uppnå dessa mål. Efter att läroplanen reviderades 2011 utsågs förskollärare som ansvarsbärare till att planeringsarbetet skulle ske ut efter läroplanens mål. För en fungerande verksamhet krävs kompetenta förskollärare som utvecklas tillsammans med barnen. Barnen i sig ska även ses som kompetenta och verksamheten ska grundas på deras intressen och erfarenheter. Studien syftar till att ge en forskningsöversikt och kartläggning över forskningsläget gällande planeringsarbetet i förskolan. Metoden som användes i studien var en litteraturstudie som genomfördes med hjälp av insamlade artiklar från databaser. Studien har sin utgångspunkt i tre huvudfrågor som berör planeringsarbetet, läroplanen för förskolan samt synen på barns inlärningsprocess. Nio artiklar bearbetades i studien och ett resultat kunde fastställas. Studien belyste främst hur planeringsarbetet skulle utgå från läroplanen men att det skulle formas utifrån barnens intressen och vara relevant för barnens egen vardag. Vidare visade även resultatet att planeringen bör utgå från ett barnperspektiv samt en förståelse för barns inlärning. Leken och att barnen hade roligt verkade vara den största aspekten till barns inlärning. Resultatet visar även förskolläraryrkets komplexitet då planeringsarbetet både kan påverkas av barnens föräldrar samt förskollärarens kollegor.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten. Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden. Alla informanterna hade tankar och idéer kring jämställdhet och stereotypa könsroller, men bara en förskola hade genus inskrivet i arbetsplanen för mål som förskolan skall arbeta kring. I läroplanen för förskola står att förskolor skall sträva efter att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter att utveckla sina intressen utan att bromsas av stereotypa könsroller (skolverket, 2010) Men resultatet i denna studie visar att andra målområden är det som aktivt gynnas medan genusarbetet blir bortprioriterat.

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ”bärande broar” d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan. Resultatet visade på att man kommit olika långt i de olika distrikten inom kommunen, samt att de jobbade olika mycket med samverkansarbetet., Jag har kunnat se att ett distrikt haft en mer tydlig och genomarbetad handlingsplan under en längre tid och där man över lag var nöjd med samarbetet. Flera verksamheter lyfter tiden och samsynen kring barnen och det pedagogiska innehållet som viktiga förutsättningar. Jag kan konstatera att arbetet med övergång och samverkan i vissa distrikt inte haft hög prioritet, både från ledningshåll men även från personal. Någon har menat att man i så fall skulle behöva samverka med flera olika förskolor vilket inte är möjligt tidsmässigt, och då valt att inte ha någon planerad samverkan alls.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet visar påatt förskollärarna respekterar barns lek och innehållet i den. Förskollärarna har ett medvetettänk, när de arbetar med barnen. De deltar och utmanar barnen i leken, genom att ställaöppna frågor utifrån det aktuella innehållet i barnens lek.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education. This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work. The hypotheses are Hypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role in drama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexual matrix and the outline of the internalized other. Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performative acts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can be strengthened Hypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen the heterosexual matrix Hypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers can provide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerant internalized other. The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and that hypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weak regarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of other methods in use. Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics to counteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need to be linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work.