Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet. Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet. Där studeras bland annat byggnadens utformning, materialval samt ljusinsläpp men också byggnadernas omgivande miljö och hur grönområden påverkar människans hälsa. Samspelet mellan byggnader och utemiljön studeras också. Förslaget ritas som en visualiseringsmodell där identiteten avgränsas till den yttre miljön där utformningen på byggnaderna och omgivningen studeras.

Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas som ett led i att stimulera innovativa och kreativa processer. Rummet ska även bidra till att bryta invanda mötesvanor. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i ledningskansliets lokaler på Torshälla stads förvaltning som är i behov av en förändring. För att ledningskansliet ska kunna utveckla sina arbetssätt och sträva mot att komma fram till nytänkande lösningar är en ny utformning av ett mötesrum i lokalerna av stor betydelse. Genom metoder såsom intervju, enkätundersökning och rumsanalys har användarnas behov och det befintliga rummet studerats. I nuläget uppfyller inte rummet användarnas behov av lämpliga funktioner vid möten, arbetsmiljön är bristfällig och rummet upplevs som ostimulerande. Med stöd av litteratur och metodresultat har ett designförslag skapats. Genom nya funktioner som är anpassade efter användarna samt bättre ljud- och ljusförhållanden undanröjs hinder i rummet. Detta för att underlätta användarnas arbete och ge bättre möjlighet att fokusera på nytänkande idéer. Att rummets utformning bidrar till att stimulera ett flertal sinnen tros även främja innovation och kreativitet. För att bryta invanda mötesvanor på ledningskansliet har förutsättningar för fysisk aktivitet och rörlighet eftersträvats i designförslaget.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts. Det görs även en jämförelse mellan dagspress och kvällspress.Hypotesen är att det finns ett större fokus på klimat- och miljöproblemen som förbättringsbara år 2013, eftersom man vet mer om frågan då jämfört med 2003, och därför i större grad diskuterar möjliga åtgärder och lösningar. Hypotesen är även att det finns en skillnad i rapporteringen mellan dagspress och kvällspress, där kvällspress i högre utsträckning lyfter fram uppseendeväckande sidor av klimatfrågan. För att kunna besvara studiens frågeställningar användes gestaltningsteorin som utgångspunkt samt en kvantitativ innehållsanalys som metod.Resultatet visar att det var vanligast att tidningarna fokuserade på klimat- och miljöproblemen som till viss del förbättringsbara. En skildring av problemen som icke förbättringsbara var också relativt vanligt. Det fanns en del variationer i rapporteringen mellan 2003 och 2013, men inga utmärkande skillnader framträdde. Den aktör som oftast gjordes ansvarig för problemen i artiklarna var Sverige (staten, regering och myndigheter inkluderat). Den aktör som oftast gjordes ansvarig för förbättringen eller förbättringsförslaget var olika miljöorganisationer.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering. De variabler som undersöks är: teman, källor och nyhetsprioritering. Resultaten visar att antalet inslag med samiskt huvudfokus har ökat från år 1980 till 2014. Samer och samiska frågor förekommer i Rapport när de uppfyller traditionella nyhetskriterier. Det är vanligast att samer förekommer som källa i egenskap av enskild person och att icke-samer förekommer i egenskap av politiker eller myndighetsperson. Med avseende på Rapports förhållande till SVT:s sändningstillstånd visar studien att Rapport i inslag med samiskt huvudfokus har en variation av teman men att rennäring är det i särklass vanligaste temat. Studien visar även att gestaltningen i stor utsträckning är konfliktorienterad.

För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag. Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period.  Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet. Partiets politiker gestaltas som omoraliska och rasistiska genom att klandervärda beteenden lyfts fram. Genom betoningar av partiets nazistiska och rasistiska bakgrund kopplas det till främlingsfientlighet. Efter valet dominerar spelgestaltningar i båda tidningarna. Fokus läggs vid partiets framgångar i valet, där de gestaltas som vinnare. Sverigedemokraternas vågmästarroll betonas, liksom dess strategier för att få mer makt. Studiens resultat visar att både Expressens och Aftonbladets reportrar efter valet undersöker möjliga orsaksförklaringar till partiets framgång. Väljarnas perspektiv lyfts fram i båda tidningarna, och den dominerande gestaltningen är att partiets väljare är missnöjda. Genom ordval, betoningar, källor och val av fakta gestaltas Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti i både Aftonbladet och Expressen. Därmed förmedlas ett implicit budskap att Sverigedemokraterna är rasister. I Expressen förmedlas ett politiskt budskap på nyhetsplats genom att läsarna uppmanas att inte att rösta på Sverigedemokraterna. Detta förekommer inte i Aftonbladet.

Integration och invandring har debatterats flitigt i samhällets olika arenor, och inte minst tack vare den plötsliga volymökningen av asylsökande som kom till Sverige under 2015. Forskning har tidigare undersökt mediers påverkan och gestaltningar i olika frågor - så även i denna, men då framförallt fokuserat på nyhetsartiklar. Mitt tillskott till den vetenskapande verksamheten är därför att studera specifikt debatt- och ledarartiklar från de två största morgontidningarna i Sverige: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med avstamp i gestaltningsteorin har jag genomfört en kvalitativ textanalys av totalt 21 artiklar som berör problemområdet, publicerade mellan 1 januari 2016 till och med 30 april 2017. Resultatet visar tre teman: (i) invandrare som okvalificerade för en svensk arbetsmarknad; (ii) det svenska bidragssystemet som alltför generöst och passiviserande; samt (iii) den stora volymen asylsökande som resulterat i en ”ny invandrargrupp” som ökat den kulturella skillnaden i landet. Det saknas genomgående en explicit definition av integration, men implicit antyds en ”ekonomisk integration”. Vidare gestaltas invandrare oftast negativt: mer specifikt som besittande av egenskaper och beteenden som inte är typiskt ”svenskt”.