Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen. Vi har skapat en DVD och ett bifogat arbetsmaterial, som vi valt att kalla för häfte, med ämnet vänskap. Ämnet är av stor vikt att fokusera på i skolan vilket Lpo94 samt FN:s barnkonvention tydliggör. Genom kvalitativa intervjuer kom vi fram till att vår DVD och vårt häfte kan användas i undervisningen. Dock ansåg pedagogerna att vår målgrupp inte stämde överens med det material de fick se. De menade att förskolan hade varit en mer passande målgrupp. Trots detta användes vårt material i undervisning för grundskolans tidigare år av två pedagoger. I vår undersökning fann vi även att pedagogerna med lång erfarenhet ville ha ett material som gick att använda i en direkt undervisningssituation, medan den nyexaminerade pedagogen ansåg det självklart att man som pedagog anpassar materialet efter sina förutsättningar.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna / A film about a teacher, his personality and the gathering with his pupils

Syftet med den här studien är att undersöka hur de fyra förskollärarna som medverkar i studien använder sig av dokumentation och hur den gestaltar sig i verksamheten. Vi vill i den här studien undersöka vad förskollärarnas barnsyn har för inverkan på dokumentationen i förskolan. Detta studeras utifrån begreppen barnsyn, ”det kompetenta barnet”, barns perspektiv och barnperspektiv.Studien bygger på en kvalitativ metod för att belysa förskollärarnas tankar och erfarenheter om dokumentation. Metoderna som användes för att komma fram till ett resultat var formella intervjuer, fotodokumentationer samt walk and talk intervju. Studien visar att de deltagande förskollärarna upplever att dokumentationen är ett bra redskap att använda sig av för att synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla förskolans verksamhet. Samtliga förskollärares tankar om vad och varför de dokumenterar är väldigt lika, dock anser förskollärarna att tiden inte riktigt räcker till för all dokumentation de skulle önska att göra. Resultatet visar att gestaltningen av dokumentationen ser olika ut på förskolorna och att och mängden dokumentationer i verksamheten skiljer sig åt. Det dokumenteras på olika sätt, två av förskolorna lägger fokus på Instagram där föräldrar och barn hemma kan samtala kring olika händelser i förskolan. De andra två förskolorna dokumenterade mest i verksamhetens lokaler där dokumentationen mest är synlig för barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka röstens möjliga vägar till gestaltning genom sinnesstämning och genom röstkvalitéer som vanligtvis inte är de förväntade inom klassisk musik. För att undersöka detta har jag omarbetat ett klassiskt stycke skrivet av Mario Castel-nuovo-Tedesco. Undersökningens klingande resultat kom att mynna ut i ett antal olika inspelningar. Genom resultatet, som bestod av den gestaltande processen som ledde fram till ett antal versioner av stycket, kom jag fram till att sinnesstämning påverkar röstliga val inom gestaltning, både medvetet och undermedvetet. Jag kom fram till att tiden som läggs på att känslomässigt grundas i ett stycke är en värdefull, stor och viktig utgångspunkt för gestaltning. Jag kom även fram till vikten av att öva och utmana sin teknik för att kunna bredda och utveckla sin palett av röstliga uttryck.

No description available.

Tänk dig en spårbesvärjelse där du kan hitta någon som är försvunnen, enda kostnaden är ett minne av den personen. Men hur många minnen Margot än offrar leder det inte till hennes mystiskt försvunna bror, hon förlorar istället sig själv och hamnar i en nedåtgående spiral av förfall tills hon inte vet vad som är verkligt och vad som är minnesfragment av en svunnen tid. Sanna har aldrig passat in. Hon hör inte hemma bland människorna, men så fort hon får åka till Duvallées och lära känna sin essens kommer allt att bli bra. Hon har intalat sig själv det så länge att när hon väl kommer dit ignorerar hon allt som talar för att det är något som är fel med henne och gör allt för att hitta sin plats i den världen. Margot utnyttjar det och Sannas förmåga att spåra, en vänskap byggs på falska grunder men kanske kan den ändå bestå. I Paris katakomber far halvsjälen Tressa mellan skuggorna och lever ett lågmält liv som städare av mörka besvärjelser, alla skyr henne men hon är lika rädd över vad hon kan råka göra. Så länge hon har skyddsamuletten borde hon vara säker mot den som kan kontrollera halvsjälarna. Minnen från när de blev övertagna och under tvång anföll Duvallées är ständigt närvarande. De kom knappt innanför grindarna, men ändå har hon en känsla av att allt gick som planerat. En av De sällsammas son försvann samma natt. När Tressas enda vän hoppar från en hög byggnad under tvång inser Tressa att hon inte längre kan gömma sig, utan behöver ta reda på vad som verkligen hände och vem som låg bakom det. Det är enda sättet för henne att bli fri. Sanna märker att hon har mer gemensamt med Tressa och hennes sprakande ögon än med vitaerna.

Föreliggande studie har syftet att undersöka teaterpedagogers syn på relationen mellan deltagares känslor och sceniska gestaltning. Studiens empiri baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras med utgångspunkt i begreppen deep acting och surface acting. Resultatet visar på att teaterpedagoger ser känslor som en tillgång i gestaltning eftersom det kan bidra med trovärdighet och förståelse hos karaktären, men att känslor även kan bli ett hinder när de upplevs så starkt att de stagnerar gestaltningen. Informanterna anser att all gestaltning är individuell, därmed är det individuellt hur mycket känslor som bör vara involverade. Dessutom visar resultatet att teaterpedagoger anser att det är publiken som primärt ska uppleva känslor och inte deltagarna på scen. I studien framkommer det även att känslor dels kan framkallas intellektuellt inifrån, men också att deltagarna kan styra sina kroppsliga uttryck som därmed framkallar en inre känsla.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?