Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna sak, spel, skandal/trivia samt oklar. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung. Studien visar att spel var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. Egen korrespondent var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för reporter hemma. För SvD och DN gäller att spel och skandal/trivia blivit vanligare till förmån för sak jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School. Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning. Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times. De amerikanska journalisterna har större benägenhet att gestalta överlevande i skolskjutningar som “hjältar” och gärningsmännen som “onda personer”. De svenska journalisterna dramatiserar händelserna med fokus på sorg och tragedi. Både de svenska och amerikanska journalisterna väljer att gestalta gärningsmännen som unika individer.

Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld. Definitionen av hot och våld är svårförklarad då studien visar att det inte finns någon entydig definition. Studien visar olika definitioner beroende på vem som definierar och i vilken kontext. I den här studien innefattar begreppet hantering det fysiska agerandet, det känslomässiga som coping och stresshantering samt verksamhetens och föreståndarens hantering. Hur hot hanteras är viktigt då studien visar att hot är vanligt förekommande i olika allvarlighetsgrader. Det framkommer att fysiskt agerande, kommunikation och känslomässig kontroll utgör de främsta sätten av personlig hantering. Den samlade uppfattningen av verksamhetens hantering är enligt informanterna tillfredställande, dock finns alltid utrymme för förbättring. Till sist diskuteras centrala delar som framkommer såsom svårigheten att definiera hot, vikten av avrapportering, att flertalet informanter anser att hot och våld är något man får räkna med, hot och våld vid gränssättning, svårigheter vid polisanmälan, coping samt vikten av engagerade föreståndare.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span>

Ett flertal datorspelutvecklare  har  under  2000-talet  valt  att placera  sina  datorspel  i miljöer som allmänheten kan relatera till. I flera fall har dessa virtuella gestaltningar av en för spelaren lokalt förankrad plats utsatts för någon form av förfall, ofta rör det sig  om  någon  form  av  postapokalyptiskt  scenario.  Det  här  examensarbetets  syfte fokuserar  på  det  mervärde  som  kan  finnas  i  att  placera  ett  datorspel  på  en  för spelaren  lokalt  känd  plats  och  de  speciella  intryck  som  ett  sådant  gestaltande  kan förmedla.  Rapporten går även igenom de visuella aspekter som bör beaktas vid en gestaltning av en miljö stadd i förfall, referensarbetet inom existerande verk men även forskning på  materials  hållbarhet  och  olika   egenskaper  belyses  initialt  innan  projektets praktiska del inleds och en 3D-miljö skapas. Denna  miljö  utvärderas  sedan  genom  en  kvantitativ  undersökningsmetod  med kvalitativa   inslag   i   form   av   en   enkätstudie,   därefter   analyseras   resultatet   av undersökningen  och  en  slutsats  kring  mervärdet  i  att  placera  datorspel  i  lokalt förankrade miljöer formas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.     Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät.   Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex. texter, symboler, röster och illustrationer.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.