Ordet, text och rösten har kommit att bli några av min största intressen för estetisk och konstnärlig behandling under de senaste åren. Ordets roll i min musik har förvandlats till ett estetiskt behov, vilket har lett till att nästan alla mina musikaliska kompositioner under de senaste åren har inkorporerat text och röst på något sätt. I min strävan att hitta essensen av vad ordet är genom ett utforskande av alla dess aspekter, även filosofiska och lingvistiska, har min musik de senaste åren ändrat fokus till vad ordet kan ha för olika sorts funktion i en scenisk, performativ, men i synnerhet musikalisk kontext, både för hur vi skriver, hur vi talar och hur vi sjunger. I denna text har jag samlat mina erfarenheter och mina tankar om ordet för att redogöra för ordet i min konstnärliga praktik, samt hur jag applicerar mina idéer praktiskt i det som jag kommer att kalla för textpartituret.

Att finna platsen - en kvalitativt studie med barn i fokus, i samarbete med planprogrammet Odlaren i Eskilstuna, är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en plats kan gestaltas med barnens önskemål och behov i fokus, samt hur platsen kan informera och kommunicera med barnen om hur den ska användas. Fokus ligger också på att undersöka hur navigering kan formges för att bli läsbart och läsligt för användarna. Det metodiska arbetet har innefattat observationer/platsanalyser, dialogmöten med barn och workshops samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av metoder genomfördes för att skapa en uppfattning om användarnas önskemål och behov, undersöka vad användarna ansåg bör finnas i de olika zonerna. Kunskap från relevanta yrkeskunniga personer finns också kopplat till studien. Studien har baserats på insamlad empiri och data, sammankopplad med teori har den resulterat i gestaltningsförslaget. Syftet med förslaget är att visa hur en lekplats med olika zoner för olika definierade aktiviteter kan utformas. Barnens åsikter och önskemål har gjort avtryck på navigationssystemet och platsens utformning i sig. I studien har barnen har varit delaktiga i utformningen av en framtida lekmiljö utomhus, här ska vikten av att påverka inte underskattas. Användarnas röster inkluderas i samhällets demokratiska process samtidigt som de bidrar till tillgängligheten men även till förbättrad hälsa och andra önskvärda sociala parametrar, precis som sällskaplighet och en känsla av bidrag och möjlighet till inflytande i utvecklingen. Men givetvis också den frihet och trygghet som en god lekmiljö ger både barn och föräldrar och andra.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin. Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder. Det är den professionella gestaltningens emotionella språk och dialog som är det främsta verktyget för att nå fram till människor och förmågan att beröra. Studien har funnit att det finns knytpunkter som förenar båda dessa professioner till ett potentiellt framtida samarbete. Men studien pekar även på svårigheter med att föra dialog mellan professionerna då organisationernas olika strukturer och omgivningen ställer olika krav på verksamheterna.

Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad. För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram. Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat</em> och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende</em>. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span></p>

No description available.

Berättandets vägar

Newsmedia can act both as a powerful source of knowledge about the society and the world, but it can also act as a strong source of influence in terms of how we percieve current events and for example organizations. The main focus of this paper is to analyse two swedish organizations working with humanitarian aid, the Red cross and Unicef, and how they are portraited in two of the biggest newspapers in Sweden. The aim of this paper is to see whether the conformation or the perception of the organizations are supported through the perception of media. Based on the aim and main focus the three questions that we will answer in the result chapter are ”How does the Red Cross and UNICEF portrays themselves through their websites and via press releases?”, ”What does the organizations press releases say, and which pieces of the press release have an impact in Dagens Nyheter and Aftonbladet?” and the final question ”How is the Red Cross and UNICEF's reflected in the two newspapers and are the organizations mentioned in the same context in which they work with?” To be able to answer these three questions we are analyzing the organizations websites and press releases to confirm the confirmation that is made through these channels. Then we analyze whether this confirmation is the same in articles published in two of the largest newspapers in Sweden, Dagens nyheter och Aftonbladet. The newspapers are two different type of news papers, Dagens Nyheter is a morning paper and Aftonbladet is a evning paper. The reason we use two different types of newspapers is to see if there is any difference in how the organizations are portaited, depending on the different approach of the newspaper. These results will then be compared and analyzed in order to answer our research questions. As tools for this analyze, we have chosen to use a quantitative analysis, an index for how actors are treated in media and also a textanalysis. The result of this analysis is complex but the general finding is that the confirmation of both of the organizations are supported through all elements of communication. We also found that both the Red cross and Unicef are mentioned in contexts that are relevant for the work that they do. One example is that UNICEF is mentioned in articles regarding children, education etc.

Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar. / The aim of this study was to analyze the discourse about wolf hunting in both local and nationwide newsmedia and whether the reporting was framed in a way that affect the relationship between the urban and rural. The following questions were asked: 1. How do the newspapers represent the hunt, the wolf and other main figures? 2. Does the discourse maintain or challenge traditional relations of power that affect the relationship between the urban and rural? 3. With question 1 and 2 in mind; Are there differences, and if so what are they, in the local and nationwide newsmedia? In order to answer these questions a qualitative content analysis of 20 articles about wolf hunting was performed. The articles were from the local newspaper Värmlands Folkblad and the nationwide newspaper Dagens Nyheter. The analysis was based on Fairclough’s theory and method critical discourse analysis and in addition the theories framing and representation was applied for further depth and understanding. The result showed that voices were put in contrast to each other with conjunctions such as “but”, “in spite of” and “however”. Thus the newspapers framed the issue as a conflict. This conflict also manifested itself in various presuppositions. The study conclude that the hunt was represented as controversial and questioned by animal- and environmental organizations as well as the UN. The representation of the wolf was full of contradictions, such as being an endangered species/not being an endangered species, it should be feared/should not be feared and there are too many wolves in Sweden/there are too few wolves in Sweden. The main interest groups hunters and livestock owners were represented as competent (the hunters) and disadvantaged (the livestock owners). Other groups, who previous research mean feel overlooked, are represented in the newspapers but not in a way which challenge traditional relations of power. Lastly, the main differences in the local and nationwide newsmedia was how much influence the different voices had in the articles. In Värmlands Folkblad’s atricles the hunters were the prominent voice whereas in Dagens Nyheter’s articles hunters were neglected. However, scientists were one of the most salient voices in Dagens Nyheter’s but were absent in Värmlands Folkblad’s articles. Thus a difference could be found in who were given the opportunity to comment the issue.

Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet.