Personalarbetet har på senare år genomgått förändringar som innebär att personalansvaret inte längre enbart anses tillhöra en organisations HR-avdelning, utan även mellanchefer eftersom deras centrala position anses vara av stor betydelse för HR-arbetets effektivitet. Syftet med studien var således att undersöka hur svenska mellanchefer upplever sin utökade yrkesroll och om upplevelserna av att också behöva ta sig an vissa delegerade HR-uppgifter stämmer överens med vad tidigare internationella studier har visat. Studien var av kvalitativ design och baserades på semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval tillämpades, vilket resulterade i att 14 mellanchefer intervjuades. Intervjuerna tolkades genom tematisk analys och det framkom fyra huvudteman som speglade mellanchefernas upplevelse av sin utökade yrkesroll: upplevelse av arbetsbeskrivning, involvering i HR-arbetet, stöd och problematik. I enlighet med internationell litteratur upplevde respondenterna att faktorer som tidsbrist, bristande verktyg och otydlig ansvarsfördelning i HR-processer kunde försvåra möjligheten att på ett adekvat sätt utföra vissa delegerade HR-uppgifter, men trots det såg respondenterna ändå sin involvering i HR-arbetet som en naturlig del av yrkesrollen som mellanchef och upplevde den utökade yrkesrollen positivt. Denna svenska studie stämmer således överens internationell forskning.

Although sustainability within human resource management has increasingly received attention amongst scholars and practitioners, not enough has been done to demonstrate how the concept of Sustainable HRM translates into practice. In the light of digitalization and globalization, knowledge-based actors within the modern business environment are facing rapid changes whereby the retainment of valuable skills and competencies has become crucial for ensuring competitive advantage. On the individual level, knowledge- based workers encounter challenges such as work intensification, extensive availability and work-life-balance when conforming with the changing nature of work. In addition, since employees’ loyalty and demands are continuously shifting, the concept of EmployerAttractiveness is becoming a larger strategic concern for knowledge-based firms. Employer Attractiveness also serves as one of the primary reasons for linking Sustainability with HRM. From the overlapping problem backgrounds of Sustainable HRM and Employer Attractiveness this study found a research gap which formulated the research question of this study:   “How can Sustainable HRM contribute to Employer Attractiveness?”    The purpose of this study serves to create an understanding of how Sustainable HRM is practiced and how it in turn contributes to Employer Attractiveness in terms of employee retainment. A qualitative inductive approach was undertaken to fulfil this purpose, in which nine semi-structured interviews with consultants and HR-workers belonging to small-and medium sized firms acknowledged as attractive employers was conducted. The interviews and empirical findings were structured accordingly with the core components of Sustainable HRM. The key findings retrieved highlights the interconnectedness between the four Sustainable HRM dimensions; long-term, impact, substance and partnership orientations, and the five values; application, development, economic, interest, social, used for assessing Employer Attractiveness. Based upon the analysis, a conceptual model was established to demonstrate how Sustainable HRM, influenced by its context, can contribute to employee-perceived Employer Attractiveness. This study theoretically contributes a further understanding of the concepts of Sustainable HRM and Employer Attractiveness respectively and combined, by introducing new figures and models valuable for the existing field of research. In practical terms, this study offers valuable managerial insights of how leaders and firms should view Sustainable HRM an integrative part of the entire firm alongside with recognizing the strategic potential of sustainability within HRM in terms of Employer Attractiveness. On a societal level, this study addresses the importance of raising more attention to the employees as key stakeholders within the social dimension of sustainability.

Organisations today are investing in the efficient management of their talented workforce, known as talent management (TM) in order to bear fruitful outcomes in terms of corporate sustainability. Some businesses choose to include all employees in their TM strategy-inclusive TM-whilst others only include the highest-performing employees-exclusive TM. It has been suggested that no matter which TM strategy they implement, contextual factors such as culture seem to drive the degree of their application. Thus, the rationale for this research is in determining the cultural factors that trigger the exercise of TM.This study's aim is to analyse the extent to which TM strategies are impacted by national and organisational culture. In addition, it seeks the critical exploration of TM in the context of key human resource practices (HRPs); the critical investigation of TM's application; the critical examination of national and organisational culture; and finally, the degree to which both types of culture affect TM's application. This study follows a conceptual framework which sets national culture as the independent variable, organisational culture as the mediating variable, and TM as the dependent variable. The body of theory overviewed is relevant to TM's concepts and its interrelation to both human resource management (HRM) and human resource development (HRD). Predominant national and organisational cultural frameworks are also overviewed. This research's sample includes six case studies from northern, central and southern Greece and adopts a mixed-methods approach using primary data collected through questionnaires and interviews, and analysed through SPSS and thematic analysis. Among the key findings is that national culture indirectly drives the adoption of specific TM modes through the development of certain corporate cultures. Additional findings shed light on the contemporary conception of 'talent' and 'TM,' as well as on the association between national and corporate culture. This study significantly contributes to knowledge by bringing in evidence from the business environment while also discussing implications for practitioners regarding the parameters that influence both their decisions and actions.

This thesis examines and explains multinational employers' experiences of localized shortages of skilled process workers in Suzhou Industrial Park (SIP), China. It explains three challenges facing SIP employers in accessing sufficient skilled process workers and their responses within HRM to such challenges. These three challenges are employers' experiences with vocational education and training (VET) deficiencies in students' skill development, employers' experiences of poaching of skilled process workers by other companies, and employers' experiences of provision of workplace training for skilled process workers in their own companies. In response to these challenges, SIP employers have adopted various HRM measures that include differing combination of recruitment and selection, employee retention, training and development, and employment relations management. These policies and practices represent the different ways that SIP employers have attempted to meet the challenges of localized skill shortages in the context of their own business strategies.

The Howard Government has made public its agenda to significantly reform the Australian Public Service (APS). It has presented its vision for a highly efficient APS which is globally competitive by being customer focused, and by benchmarking best practice in organisation management. Outsourcing of a range of internal functions is but one of the strategies Commonwealth agency Chief Executive Officers are applying or considering to apply in achieving the Government's vision for a reformed APS. When examining functions to be outsourced within Commonwealth agencies it seems that many senior managers see benefits in outsourcing a range of corporate support functions. Such support functions, which are considered as potentially being undertaken by private sector vendors, generally include property management, financial management, payroll services, records management, human resource management (HRM) and human resource development (HRD). In view of the varying impacts different functions have on an organisation it would be rational to consider the implications of outsourcing each function separately. All functions are complex and have their own specific impacts on the organisation. In its own right HRD has a significant impact on an organisation in that it develops and trains employees, initiates and delivers a range of interventions to improve performance and brings about a desired corporate culture. The idea of outsourcing the HRD function presents an interesting topic for study. Recent APS reforms, which include outsourcing strategies, provide an opportunity to examine the practice of outsourcing the HRD function within selected Commonwealth agencies. Outsourcing the HRD function, within the Commonwealth context, raises two basic questions: · What factors need to be considered before deciding to outsource (or not outsource) the HRD function? · What factors do managers within selected Commonwealth agencies consider before arriving at a decision to outsource the HRD function? In essence this study seeks to review how HRD and outsourcing generally apply to the APS. It also critically examines the outsourcing of the HRD function in certain Commonwealth agencies, and the implication this could have for ongoing people and organisation development.

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

<p>Bakgrund: Projektifiering innebär att företag går från en stark linjeorganisation mot att betona projektdimensionen. Denna förändring skapar nya förutsättningar för medarbetare och torde även ha samband med företagets syn på sin personal som strategisk resurs. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera de förändringar som sker inom Human Resource Management i samband med företags projektifiering. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet består huvudsakligen av intervjuer med nyckelpersoner på Posten och Saab Aerospace. </p><p>Resultat: HR-funktionen har en viktig roll i projektifieringsprocessen. Två sätt att organisera HR-funktionen har identifierats, vilka påverkar möjligheten att anta denna roll. HR-relaterade problem får olika proportioner beroende på hur företag väljer att organisera projektverksamheten.</p>

<p>This thesis explores the fields of contracting and competence agencies. Itfocuses on the relationship between contractors and their agencies, and aims toidentify the expectations that contractors have on competence agencies and theactivities that can be undertaken by the agencies in order to improve andstrengthen the relation. A case study was made of a Danish competence agencyand of the contractors within its network. The qualitative part of the studyincluded interviews with five contractors and a questionnaire directed to theorganization. From the conclusions of the qualitative study and relevant theories,a set of hypotheses were formulated. The quantitative part consisted of a surveythat was sent out to the contractors in the network. The survey aimed to test thehypotheses and the results from the survey were analysed in Excel.The conclusions that were drawn from the outcome of the quantitative studywere that contractors join agencies because of the access to big companies thatare granted by agencies, because they do not have time to promote themselvesso they need someone to do it for them and because of the possibility to createnetworks and that contractors join more than one agency because they do notbelieve that one agency alone can supply them with full time occupation.Further on, it was also concluded that certain HRM as well as SHRM activitieshad a positive impact on the relationship, and that employer brandingstrengthened the bonds between the contractors and the competence agency.</p>

<p>Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning. </p><p>Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet. </p><p>Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.</p>

<p>This thesis is about human resource management (HRM) in project-based organisations. Firms have over the last decades tended to rely increasingly on project-based structures. This process of projectification implies a changed work situation for individuals in modern organisations. Researchers from the project field of research as well as from the HRM field of research have pointed to possible implications that projectification might have for HRM. This thesis explores this area through a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The studies aim at identifying and analysing the changes and challenges for HRM in this particular context.</p><p>The studies are presented in four separate papers. The findings suggest a number of important and empirically nested challenges related to Competence, Trust, Change, and Individuals. Moreover, the changing roles of HR departments and line managers in the overall HR organisation are discussed and analysed. The thesis proposes alternative roles for line managers, depending on the organisational context, and it also proposes two ’ideal types’ of HR-departmental structures.</p>