Made available in DSpace on 2015-07-22T20:50:47Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-11-25. Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:25:34Z : No. of bitstreams: 1 Publico-020a.pdf: 165301 bytes, checksum: 478022db64b034bbea30c204bbaf2cb9 (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:25:34Z : No. of bitstreams: 2 Publico-020a.pdf: 165301 bytes, checksum: 478022db64b034bbea30c204bbaf2cb9 (MD5) Publico-020b.pdf: 118674 bytes, checksum: 3222abfa356d637cdb4ac8248c91cf7a (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:25:35Z : No. of bitstreams: 3 Publico-020a.pdf: 165301 bytes, checksum: 478022db64b034bbea30c204bbaf2cb9 (MD5) Publico-020b.pdf: 118674 bytes, checksum: 3222abfa356d637cdb4ac8248c91cf7a (MD5) Publico-020c.pdf: 2073396 bytes, checksum: 04ba8e01c6f7b4dd2421e5babffdd4b9 (MD5) / Um número desconhecido de pacientes com câncer experimenta reações e interações de drogas graves, podendo resultar em hospitalização e até em morte. Particularmente, pacientes portadores de neoplasia maligna comumente recebem um grande número de medicamentos, além de receberem drogas com alto risco de efeitos adversos. Desta forma, dois estudos foram realizados como base para esta tese: uma revisão sistemática e em estudo retrospectivo. A revisão sistemática da literatura avaliou os estudos publicados sobre a epidemiologia de interações medicamentosas em pacientes com câncer. A busca identificou 8 estudos: 7 artigos publicados no PubMed e um resumo publicado nos proceedings do congresso da sociedade americana de oncologia (ASCO). A maioria dos estudos era retrospectiva e avaliou potenciais interações medicamentosas, com apenas dois estudos publicados sobre reais interações medicamentosas. Aparentemente, um terço dos pacientes oncológico ambulatoriais recebe combinações de drogas com risco de interação. Os principais fatores de risco para interações medicamentosas são: idade avançada, número crescente de medicações, presença de lesões cerebrais (primárias ou secundárias) e pacientes que recebem drogas consideradas de risco como anticonvulsivantes, varfarina e anti-inflamatórios hormonais e não-hormonais. O segundo estudo desta tese avaliou a prevalência de potenciais interações medicamentosas entre pacientes com câncer terminal. Desta forma, nós revisamos retrospectivamente os prontuários de todos os pacientes com câncer que foram atendidos no ambulatório de Cuidados Paliativos, do Hospital Princess Margaret, Toronto, Canadá, num período de 8 meses. As listas de medicações foram rastreadas para interações pelo programa eletrônico Drug Interaction Facts, que classifica as interações por nível de gravidade (maior, moderada e menor) e evidência científica (1 a 5, onde 1 = maior nível de evidência). Dentre os 372 pacientes avaliados, 250 interações medicamentosas potenciais foram identificadas em 115 pacientes (31%, 95% Intervalo de Confiança 26 - 36%), predominantemente envolvendo varfarina e fenitoína. A maioria das potenciais interações foi classificada como de gravidade moderada (59%) e 41,5% possuíam níveis de evidência 1-3. Na análise multivariada, idade crescente (p<0,001), pelo menos uma comorbidade (p=0,001), tipo de câncer (tumores cerebrais, p<0,001) e número crescente de medicamentos utilizados (p<0,001) foram associados a risco de interações medicamentosas. Portanto, concluiu-se que potenciais interações medicamentosas são comuns entre pacientes oncológicos que estejam recebendo cuidados de suporte exclusivos, sendo que a maioria envolve varfarina e/ou anticonvulsivantes. Fatores de risco incluem idade avançada, pacientes com múltiplas comorbidades, tumores cerebrais e aqueles que utilizam muitas medicações. / Background: Drug-drug interactions (DDIs) comprise an important problem in medical oncology practice. We systematically reviewed the frequency of DDIs in oncology. Methods: We searched PubMed for eligible articles and online databases abstracts of major oncology meetings. Results: Eight studies reported on the frequency of DDIs: six evaluated the frequency of potential DDIs while 2 studies reported on real DDIs, i.e. interactions that had clinical consequences. Studies of potential DDIs found that approximately one third of patients are exposed to dangerous drug doublets, with the most common ones involving warfarin and anticonvulsants. One study of real DDIs found that 2% of hospitalized cancer patients had a DDI as the cause of admission. Conclusion: Drug interactions comprise an important issue in oncology, with approximately one third of ambulatory cancer patients being at risk of DDIs. Data are limited on the clinical consequences of drug interactions among cancer patients. / TEDE / BV UNIFESP: Teses e dissertações

Bakgrund: Palliativ vård ska utföras i syfte att lindra lidande hos patienter. Symtomkontroll är en viktig aspekt i den palliativa vården. Smärta vid livets slut är ett vanligt förekommande fenomen hos patienter med palliativ cancerdiagnos. Upplevd smärta ökar lidandet hos patienter som vårdas vid livets slut. Syfte: Att sammanställa forskning om smärtupplevelser hos patienter med cancerdiagnos i palliativ fas. Metod: Litteraturstudie där 10 kvalitativa originalartiklar granskades. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarnas resultat bidrog till en sammanställning och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård hade starka, fysiska smärtupplevelser. Smärta hade även en påtaglig psykologisk påverkan som hade tydlig inverkan på patienters välbefinnande. Patienternas beskrivningar av systematisk smärtskattning visade på olika åsikter och syn beroende på studie. Generellt reflekterade artiklarnas resultat att patienterna hade liknande tankar och åsikter om smärtlindring. Slutsats: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård upplever smärta fysiologiskt samt psykologiskt. Smärta och effekterna av denna förhindrar patienternas möjlighet till bra livskvalitet trots svår sjukdom, vilket är ett av målen för palliativ vård. För att systematisk smärtskattning ska fungera adekvat krävs en öppen och ärlig dialog mellan patient och vårdpersonal, vilket ställer krav på att det finns förtroende för vårdpersonalen. Patienternas beskrivningar av smärtlindring visar på en utbredd okunskap samt rädsla kring smärtlindrande läkemedel hos patienterna. Patienternas tankar och åsikter om smärtlindring visade i föreliggande arbete bristen av information från vårdpersonal till patient. / Background: Palliative care is provided to relieve suffering among patients’. Symptom control is an important aspect in the palliative care. Pain at end of life is a common phenomenon in patients’ with advanced cancer. Experienced pain increases suffering among patients’ at palliative care Aim: The purpose of this article is to compile research about pain experiences in patients with cancer diagnosis under palliative care. Method: A literature review where 10 qualitative original article were examined. The articles were found on CINAHL and PubMed and were analyzed using content analysis method. Results: Patients’ with advanced cancer had strong physical experiences of pain. Experienced pain also had a significant psychological impact, which had an effect on patients’ well-being. The descriptions of systematic pain measurement were different depending on the study. The articles’ results generally described patients’ similar thoughts and opinions about pain relief. Conclusion: Patients with cancer diagnosis under palliative care experience pain both physiologically and psychologically. Pain, and the effects of pain, prevents patients’ possibility for quality of life despite severe illness – one of the ambitions of palliative care. For an adequate pain measurement, an open and honest dialogue between patients’ and health care professionals is vital; which also requires the trust of healthcare professionals. Patients’ descriptions of pain relief prove a widespread ignorance and fear of pain relieving drugs among patients’. Much caused by health care professional’s lack of information.

D.Cur.( Psychiatric Nursing Science) / Please refer to full text to view abstract

The purpose of this study was: (1) to evaluate the level of grief experienced by healthcare providers in a pediatric subacute facility, (2) to compare the levels of grief between different groups of healthcare providers (Certified Nurses' Aides, Licensed Nurses, and Respiratory Care Practitioners), and (3) to describe the personality/demographic factors that influence a healthcare provider's ability to cope effectively with compound grief.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt. / Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.

Background: Palliative care aims to alleviate the suffering and bring quality of life to patients who have an incurable disease diagnosis. Patients who are in need of palliative care can usually experience different dimensions of pain. Suffering in the form of existential pain can lead to strong emotions such as death anxiety and hopelessness. Several studies have shown that existential pain is not as noticed as other dimensions of pain and thus increased knowledge is needed about this form of pain. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of nursing for patients with existential pain in end-of-life care. Method: A literature review conducted with a qualitative approach. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Result: Two themes and four subthemes were identified. Existential care with subthemes communication between nurse and patient and person-centered care. The second theme was emotional challenge with subthemes conveying hope and approach towards patients. Conclusion: The delivering of existential care in the case of existential pain can be considered challenging for the nurse where many aspects and dimensions must be taken into consideration, such as the nurses’ feelings of exhaustion and powerlessness. / Bakgrund: Palliativ vård har i syfte att lindra lidandet och förbättra livskvalitén hos patienter som har en obotlig sjukdomsdiagnos. Patienter som är i behov av palliativ vård kan oftast uppleva olika dimensioner av smärta. Lidande i form av existentiell smärta kan leda till starka känslor som dödsångest och hopplöshet. Flera studier har påvisat att den existentiella smärtan inte är lika uppmärksammad som övriga dimensioner av smärta och därmed behövs utökad kunskap kring denna form av smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patienter med existentiell smärta vid vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomförd med kvalitativ ansats. Tio artiklar identifierades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Existentiell omvårdnad med subteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt personcentrerad vård. Det andra temat var emotionell utmaning med subteman förmedla hopp och bemötande gentemot patienter. Slutsats: Förmedling av existentiell omvårdnad vid existentiell smärta kan anses vara utmanande för sjuksköterskan där fler aspekter och dimensioner bör beaktas, som exempelvis känslor av utmattning och maktlöshet hos sjuksköterskan.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.

Bakgrund: Varje människa kommer att dö och många kommer att vårdas i den palliativa vården. Då författarna uppmärksammat en kunskapslucka av sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter inom ålderskategorin 18–65 år, är det något de vill uppmärksamma med denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer mellan 18 – 65 år i den palliativa vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman som var “Kommunikation och samarbete”, “Organisatorisk och social arbetsmiljö”, “Känslomässiga utmaningar” och “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av patienters fysiologiska och psykologiska smärta”. Utifrån dessa huvudteman sammanställdes sex underteman som var “Möten med närstående och anhöriga", “Tidsbrist”, “Att utveckla kunskap genom erfarenhet”, “Resurser i arbetsmiljö”, “Copingstrategier” och "Att möta existentiella och andliga behov”. Slutsats: Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som en utmaning men också som något väldigt givande. Det framgick brister i deras arbetsmiljö, kommunikation och samarbete. Dessa brister var något sjuksköterskorna ansåg viktigt att arbeta vidare med för att förbättra möjligheten att ge god palliativ vård. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde mycket av en inre resa hos sig själva i mötet med både patient och närstående. Sjuksköterskorna blev medvetna om deras inre resurser och det framgick hur viktigt det var att uppleva stöd från sina kollegor samt chefer för att må bra. / Background: Every person will die and many will be cared for in palliative care. Since the authors have drawn attention to a knowledge gap of nurses' experiences of caring for patients in the age category 18-65 years, it is something they want to draw attention to with this literature study. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people between 18 to 65 years old in palliative care. Method: A descriptive literature studywith thirteen qualitative articles included. To find the articles have the databasesPubmed and CINAHL been used. Main Result: The results revealed four main themes: "Communication and cooperation", "Organisational and social work environment", "Emotional challenges" and "Nurses' experiences and perceptions of patients' physiological and psychological pain". Based on these main themes, six sub-themes were compiled, which were "Meetings with family members and relatives", "Lack of time", "Developing knowledge through experience", "Resources in the work environment", "Coping strategies" and "Meeting existential and spiritual needs". Conclusion: Caring for palliative patients was experienced by the nurses as a challenge but also as something very rewarding. There were shortcomings in their work environment, communication and co-operation. These shortcomings were something the nurses considered important to work on in order to improve the possibility of providing good palliative care. It turned out that the nurses experienced much of an inner journey in themselves in the meeting with both patients and relatives. The nurses became aware of their inner resources and it appeared how important it was to experience support from their colleagues and managers to feel good.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den avslutande delen av palliativ vård. Patienter som lider av obotlig, livshotande sjukdom och befinner sig i livets slutskede behöver en holistisk och personcentrerad vård. Omvårdnad är en sjuksköterskans kompetensområde. Det är ett komplext uppdrag att samordna teamarbetet och ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt på 12 originalartiklar från PubMed och CINAHL analyserades enligt Fridbergs (2022) metodbeskrivning för litteraturöversikt med hjälp av sökorden:” nurse”,” nurses”,” terminal care”,” end of life”, “terminal”,”experience”,” perspective”,” perception”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman. Första temat ”Sjuksköterskors positiva och negativa erfarenheter”, där sjuksköterskor beskrev komplexiteten i sina egna personliga erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede. Andra temat ”Sjuksköterskan i det patientnära arbetet” beskriver sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och arbete med närstående, samt erfarenheter av döendeprocessen och de etiska aspekterna av vård i livets slutskede. Det sista temat berör ”Erfarenheter av faktorer relaterade till organisationen”, där sjuksköterskor beskrev hur teamarbete och organisationen påverkar förutsättningarna för god vård. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede medför många fysiska och emotionella utmaningar för sjuksköterskor, som möter komplexa etiska situationer och existentiella frågor. För att kunna närvara vid patientens lidande samtidigt ge holistisk och personcentrerad vård behöver sjuksköterskor kompetensutveckling och stöd från teamet och organisationen. Det är avgörande för ett professionellt förhållningssätt och för den personliga mentala hälsan att kunna hantera sina egna känslor och upplevelser relaterade till döendeprocessen. / Background End-of-life care constitutes the final part of palliative care. Patients suffering from incurable, life-threatening diseases and are in the final stages of life require holistic and person-centered care. Patient care is within the nurse’s scope of competence. Coordinating team efforts to provide person-centered care is a complex task. Aim To describe nurses’ experiences of caring for adult patients at the end of life Method A literature review of 12 original articles from the PubMed and CINAHL Analyzed following Fridberg's (2022) recommendations for literature review. Keywords: “nurse”, “nurses”, “terminal care”, “end of life”, “terminal”, “experience”, “perspective”, “perception”. Results The literature review resulted in three themes. The first theme: “Nurses” positive and negative experiences”, where nurses described the complexity of their own personal experiences and encounters in caring for patients at the end of life. The second theme: “The nurse in near - patient care” describes nurses’ experiences of person-centered care and working with family members, as well as experiences of the dying process and the ethical aspects of end-of-life care. The final theme addresses “Experiences of organization-related factors”, where nurses described how teamwork and organization affect the conditions for good care. Conclusions Caring for patients in the final stages of life entails many physical and emotional challenges for nurses, who encounter complex ethical situations and existential questions. To be present for the patient’s suffering while providing holistic and person-centered care, nurses need competence development and support from their team and organization. It is crucial for a professional approach and for personal mental well-being to be able to manage one's own emotions and experiences related to the process of dying.