Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning. Anledningen till detta är okunskap om texterna, tidsbrist och liten eller ingen tillgång till material. Eleverna uppger att de läser en stor mängd olika texter på fritiden, och förutom fördelarna med en vidgad läsning, som att det blir ”roligare” och ”mer varierande”, ser en risk med att det kan bli för mycket. Mina slutsatser är att både lärare och elever ser positivt till att inkludera fritidstexter i undervisningen, men lärarna har vaga uppfattningar om vilka dessa texter egentligen är. Dessutom har de inte kunskap om vad som står i styrdokumenten angående ett vidgat textbegrepp. Eleverna har en mer analytisk syn på texter och dess kvaliteter än vad lärarna har.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen ochvad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studienssyfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttrycknär barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använtkvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri.Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektivpresenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även frambarns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer,antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången föratt sedan utgöra en grund i analysdelen.I vår studie kan vi dra flera slutsatser. Studien visar bland annat att barnens uttryck avnaturvetenskapliga fenomen kan förklaras och beskrivas med hjälp av begreppenantropomorfism, animism, artificialism och metaforer. Vår studie visar även att barnenstal om sitt lärande går att sammanfatta genom tre teman: barn lär tillsammans, miljön talaroch vägledning för lärandet. Barns tal om sitt lärande ger uttryck för att de har lärt sig påett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet på lärande. / This study aims to examine how children talk about scientific phenomena and what appears to be central to children's speech about scientific phenomena. This study also aims to examine the view of knowledge and learning as expressed when children talk about their learning. Our study is qualitative which means that we have usedqualitative interviews when we gathered empirical study . Since we have chosen to primarily analyze our material from a socio -cultural perspectivewe present it in our literature review . In our literature review we highlight in the futurechild's perspective, which also provides a foundation in the study. The concepts of metaphors, anthropomorphism , animism and artificialism are also highlighted in the literature review for then form the basis of the analysis part .In our study , we can draw several conclusions . The study shows that the children's expressions of scientific phenomena can be explained and described by means of the concepts anthropomorphism , animism , artificialism and metaphors . Our study also shows that childrens speaking about their learning can be summed up by three themes: children learn together, environment speaks and guidance for learning. Children's speech about their learning reflects the fact that they have learned ina way that confirms the socio-cultural perspective on learning .

SammandragDet har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är:Vad knyter eleverna an till i Inferno?Hur responderar eleverna på medieringen?Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju. Eleverna pressenteras för Strindbergs Inferno i formen av ett undervisningsförsök. Därefter tolkas det empiriska materalet utifrån teorier kring svenskundervisning på praktiska gymnasieutbildningar, det vidgade textbegreppet, högt och lågt samt genus. I resultatet av undersökningen framgår Strindbergs relevans på praktiska gymnasieutbildningar samt medieringens betydelse. Nyckelord: Strindberg, mediering, det vidgade textbegreppet

Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om avsaknaden av fiktiva manliga sexualbrottsoffer i ett lärosätes litteraturlistor påverkar samhällets och mäns syn på sexuellt våld och våldtäkt. Enligt svensk forskning finns ett stort mörkertal gällande män som har utsatts för sexualbrott, eftersom att män har svårt för att identifiera sina upplevelser av sexuellt våld och att se sig själva som våldsutsatta. Vilket är en av anledningarna till att de inte anmäler sexualbrott i samma utsträckning som kvinnor. Ytterligare ett syfte är att ta reda på om skönlitteratur kan bidra till att bilda opinion och belysa ämnen som är relativt tabubelagda. Förutom det manliga våldtäktsoffret, vill jag uppmärksamma manlig depression och självmord. Forskning visar på att det finns en koppling mellan att ha blivit utsatt för sexualbrott och suicidförsök. Utsatta personer ligger även i riskzonen för att utveckla PTSD, depression, självskadebeteenden och riskbruk av alkohol. Kan skönlitterartur hjälpa manliga sexualbrottsoffer att identifiera vad de varit med om söka adekvat hjälp för att undvika psykisk ohälsa och förhindra självmord?

AbstractSince the first discovery of COVID-19 in late 2019, several millions of people have beeninfected worldwide by the novel severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARSCoV-2). Towards the end of the following year new mutant variants started emerging,namely 20I/501Y.V1, VOC 202012/01, or B.1.1.7, 20H/501Y.V2 or B.1.351 P.1(descendant of B.1.1.28), which were firstly discovered in United Kingdom, SouthAfrica, and Brazil, respectively. These variants contain several mutations located in thedifferent part of the virus genome. In this work, we focus mainly on commonly sharedmutations in the receptor binding domain (RBD) of the spike protein, E484K and N501Y.There is some evidence indicating that these mutations could increase diseasetransmissibility between humans. Here, we explore a concept of employing a diagnostictool to evaluate the importance of these mutations using short peptide epitopes containingthe mutations. A naturally occurring biologically stable cyclic peptide, sunflower trypsininhibitor 1 (SFTI-1), was used as a molecular scaffold to graft the epitopes. The epitopeswere tested against five serum samples and by using an indirect enzyme-linkedimmunosorbent assay (ELISA) the strength and/or response of the antibody reactivitywas determined. Linear versions of the cyclic peptides and RBD, as well as a longer nativelinear peptide containing both regions of mutation sites were used as controls. Initialresults suggest that short epitopes are insufficient to trigger antibody reactivity and thatepitope regions selection plays an important role. However, the insight presented in thiswork provides substantial information for future development of pharmaceuticalapproaches in COVID-19 therapy.

ABSTRACT:  Background: Aggregatibacter aphrophilus is a Gram-negative bacterium that is considered to be highly virulent in endocarditis and cerebral abscesses but has low virulence when it comes to periodontitis. One important mechanism for the virulence of A. aphrophilus is the serum resistance, which is partially obtained through the OmpA1 outer membrane protein. EmaA is an extracellular matrix protein adhesin that is found in the outer membrane of A. aphrophilus. This protein was earlier confirmed to contribute in autoaggregation and adhering of A. aphrophilus to human epithelial cells.   Aim:  The aim of our study has been to investigate if there is a possibility that EmaA contributes to serum resistance of A. aphrophilus, similar to OmpA1.  Methods: To examine if EmaA contributes to serum resistance of A. aphrophilus, a serum killing assay was executed on four different strains of A. aphrophilus. These strains included a wildtype strain HK83, strains with a knocked out emaA and ompA1 gene, respectively and double mutant (emaA ompA1). The construction of the double mutant was done through a DNA-transformation procedure. A two- tailed T-test was used to calculate the data’s statistical significance.  Results: As expected, the ompA1 mutant did not survive well in human serum. Interestingly, the ompA1 emaAdouble mutant had a clearly higher serum survival, suggesting that EmaA may negatively contribute to serum resistance.    Conclusion:  EmaA protein appears not to contribute to the serum resistance of A. aphrophilus but rather to serum sensitivity.