Abstract Title: The Balanced Scorecard - A qualitative study investigating whether a scorecard can support companies in their innovation and sustainability efforts.Authors: Alice Fransson and Aline Morstedt Supervisor: Anders Parment Purpose: The purpose of this study is to investigate the corporate governance challenges faced by startups, medium-sized and large companies that consider themselves to be working with sustainability and innovation. In addition, we also want to find out whether the balanced scorecard could be a good tool to support this work. Problematization: Today, we see companies facing challenges as society becomes more and more aware of the environment and sustainability, while at the same time placing high demands on technological development and innovation. More companies today choose to prioritize innovation. Instead, the central focus and most resources go to strengthening the internal core business and to safe and predictable innovation. One tool that can help companies manage their operations according to these aspects is the so-called balanced scorecard, which helps companies manage their internal operations based on a combination of both financial and operational measures.  Methodology: It is a qualitative study with an abductive approach where the empirical material has been collected with ten semi-structured interviews from companies working with innovation and sustainability. Conclusion: The scorecard can be a useful tool to support innovation and sustainability in companies of different sizes and characters. It is important to adapt the use of the scorecard to the company's size, specific needs, and challenges to achieve optimal results. Failure to be selective in the integration of the different elements of the scorecard may result in the opposite effect and create rigid structures that may hamper innovation and sustainability development. Contribution: This study has increased the understanding of how the balanced scorecard can be used as a tool to support innovation and sustainability efforts in companies.Key words: The Balanced Score Card, sustainability, radical innovation, and incremental innovation.

This essay addresses the following question: should the state be neutral in relation to the good life? The main subject of this essay is about state neutrality. Those who are for state neutrality suggest that the state should not promote any perception of the good life. Because we do not have knowledge of what the “good life” means and consists of. Since we cannot agree on that question, the state should let everyone decide that question for themselves. Others who are against state neutrality believe that the state should promote perceptions that are good for mankind. Human nature determines what is good for man. We should also consider that Kalle's life choice does not harm Lisa. So, there are perceptions about the good life that is good and bad for man. The state should therefore not be neutral. My own main point is to criticize the idea of state neutrality with the idea that we have and can acquire knowledge about the good life. Perhaps not entirely through human nature alone, but it should be complemented by proven experience and science.

No description available.

The purpose of the study The Holocaust and Crimes Against Humanity by Communist Regimes in Swedish Education: A Content Analysis of Swedish Textbooks Intended for High School History Courses is to investigate how the changes in the swedish curriculum regarding genocide have affected the content of history textbooks aimed at highschool. The essay therefore investigates how and why the textbooks have remained the same or changed. Both a qualitative and quantitative method is used to answer the study’s purpose. The quantitative method aims to count the amount of words and characters, to gain a broad picture of which crimes against humanity the textbooks focuses on. The qualitative method has two parts, a content analysis on six textbooks and a connection of the textbooks and the study’s theory, Hayden Whites theory Metahistory. The study's analysis showed that the publisher of the textbooks was a large factor in what influenced which crimes against humanity would be given the most space. Regarding White's categories, the presentation of the crimes against humanity was similar, consisting mostly of tragedy and formism. The Holocaust had a larger space in most of the books that were examined than the communist crimes against humanity.

Studiens syfte är att undersöka svensklärares upplevelser kring vilka faktorer som styr svensklärarens val av litteratur samt hur svenskläraren arbetar med litteratur för att inkludera det mångkulturella klassrummet. Studien har följt en kvalitativ ansats, där intervjustudier har genomförts på 7 svensklärare. Intervjuerna var semistrukturerade i syfte att svensklärarnas personliga upplevelser och erfarenheter skulle stå i centrum. Resultatet landade i fyra kategorier efter kodning av det transkriberade materialet. Kategorierna benämns som: fria valets begränsningar, elevfokus, svensklärarens ansvar till inkludering i det mångkulturella klassrummet och svårigheter med utomeuropeisk litteratur. Kategorierna tillsammans med de teoretiska perspektiven besvarade på de tre forskningsfrågorna. De två teoretiska perspektiven studien stödjer sig mot är läroplansteorin och Bourdieus teori om kapitalformer. Slutsatserna blev att svenskläraren påverkas av olika faktorer i sitt val av litteratur. Den bristande kunskapen om utomeuropeisk litteratur gör att den typen av litteratur inte får stort utrymme i litteraturundervisningen, däremot inkluderar svenskläraren det mångkulturella klassrummet med rätt metod och didaktisk förmåga.

<p>Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.</p>

<p>Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers <em>Världen som Vilja och Föreställning</em> i verket <em>Tragedins födelse</em>. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.</p>

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.

This work examines how the aesthetics of Japanese actor and playwright Zeami Motokiyo (1346-1443) offers insight into the value of the unseen elements in art, specifically in the art of acting. What acting makes appear is likened to a vessel, which creates an empty space of what doesn’t appear. This non-appearing element is at the same time what gives the vessel its function. Nō theater is described as an art of suggesting, giving a background to Zeami’s theories. The importance of the tangible in Zeami’s aesthetics is underscored in a discussion of the technique, beauty, specificity, and variation implied by the principals of two basic arts, monomane, and hana. Then, the way the actor according to Zeami can make use of the unseen to fascinate the spectator is thoroughly investigated, relating it among other things to the question of emotion in western theory of acting, and the japanese concept of yūgen. Finally, Zeami’s concept of hana is described as relying on both what appears and what doesn’t appear, and the relevance of hana as a definition of the value of art is emphasized.

Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.