Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

I den här uppsatsen står den tredje boken om Harry Potter, The Prisoner of Azkaban, i fokus. Analysen fokuserar på vilka exempel på det kusliga som förekommer i boken och vilken funktion dessa element får i boken. Detta undersöks främst utifrån Freuds teori om det kusliga (unheimlich). Exempel på det kusliga återfinns både i miljöerna, animerade objekt, magiska varelser och några av karaktärerna. De kusligaste elementen i boken hämtar främst sin kuslighet från nära kopplingar till döden eller de dödas återkomst, bland annat både Dementorerna och Sirius Black, men även osäkerhet spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kusliga element. Däremot blir de magiska objekten aldrig kusliga i samma omfattning i och med att deras oväntade beteende blir en viktig del i förmedlandet av en magisk miljö. / This essay focuses on the uncanny in the third Harry Potter book, The Prisoner of Azkaban, and the effects of such elements. Freud’s theory of the uncanny (unheimlich) is used throughout the essay to establish the uncanny elements in the book and their effect. Examples of the uncanny can be found in the environment, animated objects, magical beings and some of the characters. The elements with a high uncanniness are foremost related to death or the return of the dead, this includes both the Dementors and Sirius Black, but the element of uncertainty also plays an important role in creating an uncanny feeling. The magical objects do not reach the same level of uncanniness, mostly because they play an important part in the creation of the magical world.

Wolbachia is an intracellular bacterial symbiont found in nearly half of all arthropod species. In some mosquito vector species, it is known to exhibit repressive effects on viral replication and transmission. Sindbis virus (SINV) is an arthritogenic alphavirus that causes yearly human infections in Northern Europe. Its transmission cycle involves passerine birds and two main mosquito vectors, Culex pipiens and Cx. torrentium. Cx. pipiens is almost always infected with Wolbachia, yet the impact on its vector competence for SINV has never been investigated. The purpose of this study was to establish in vivo (Aim 1) and in vitro (Aims 2 and 3) platforms for the investigation of the effect of Wolbachia on vector competence and viral replication in mosquitoes of the Cx. pipiens complex. For Aim 1, a colony of lab-reared Cx. pipiens molestus was cleared of its natural Wolbachia infection through tetracycline treatment. For Aim 2, a proliferating primary cell culture was initiated from the eggs of Cx. pipiens molestus. For Aim 3, attempts were made to infect Hsu cells with Wolbachia from Cx. pipiens molestus ovaries with varying success. Protocols for all three primary aims have been established. Preliminary experiments suggest that Hsu cells do not support SINV replication. Additionally, the vector competence of Wolbachia-infected Cx. pipiens molestus for SINV has been investigated, however with inconclusive results. Continued maintenance of the Wolbachia-free mosquito line and primary cell culture is projected to allow future studies of Wolbachia-mediated phenotypes and its effect on virus transmission by Cx. pipiens.

No description available.

Sarcoidosis is a systemic inflammatory disease mostly affecting the lungs, marked by the presence of granulomas and the accumulation of interferon gamma (IFNγ)-producing T cells in the affected organs. Extracellular vesicles (EVs) are membranous vesicles with a size range of 50 nm to 5000 nm, with exosomes ranging from 50 to 150 nm. They are major players in intercellular communication and have been found in all body fluids including plasma. In this study, we wanted to characterize the exosomes from sarcoidosis patients’ plasma and try to detect differences in their surface marker expression. Additionally, we aimed to investigate the cellular origin of these exosomes in the blood circulation of mice. We used a combination of Nanoparticle Tracking Analysis (NTA), Transmission Electron Microscopy (TEM), Western Blot and Flow cytometry as characterization methods. Moreover, we took advantage of immune cell-specific knock-out mice (Rag KO, Ly6G-Mcl-1 KO) and examined the effect on the number of vesicles and on the marker expression levels on the vesicle surface. We showed that in Rag KO mice, that lack mature B cells and T cells, the levels of T cell markers CD4 and CD8 were decreased. No difference was detected between wild type and neutrophil KO mice on neither of the neutrophil-specific markers Ly6G and CD11b. Sarcoidosis patient plasma EVs showed lower levels of CD9 expression compared to healthy subjects. Differences were observed in a subgroup of patients, namely Löfgren syndrome patients that exhibited higher CD31 expression than the non-Löfgren patients. Overall, our data indicate a possible contribution of the immune cell-derived exosomes in the blood. Furthermore, differences detected in the sarcoidosis plasma EVs could give a better insight on the role of those exosomes during lung inflammation and provide grounds for their use as liquid tissue biomarkers.

Denna uppsats behandlar onda ögats betydelse i antiken och i samtid inom specifikt valda områden Grekland, Etiopien och Turkiet. För att kunna besvara syftet undersöker jag vilka som utsattes/utsätts för det onda ögat, vilka känslomässiga faktorer, vilka kollektiva förklaringar och praktiker litteraturen lyfter fram samt likheter och skillnader mellan de olika samhällena i antiken och samtiden. Valet av metod var att utföra en kvalitativ komparativ innehållsanalys som genomfördes med hjälp av kodning av kategorier i materialet. Efter identifikation av kategorier gjordes en analys för varje fokusområde som därefter granskades och jämförde antikens faktorer med samtidens faktorer. Den tidigare forskningen har visat att människor håller fast vid tron på onda ögat då det är en stor del av kulturen och traditionen. Samt att känslomässiga faktorer som rädsla och avund är faktorer som stärker tron på föreställningarna. Resultaten som denna uppsats visar är att tron har varit utbrett inom de valda områdena, och att ett område inte har förändrat sitt tankesätt i stor del sedan antiken och fortsätter att tro starkt på fenomenet i nutid. Tron är inpräglad i kulturen inom de valda områdena som tydliggörs i analysen när likheter framkommer. Däremot tydliggörs även skillnader som visar på att nya användningar har gjorts inom vissa områden. Dessa resultat är viktiga att redogöra för eftersom faktorerna visar varför människor fortsätter att tro på onda ögat i nutiden, trots att vetenskapliga bevis finns tillgängligt som motsäger att det onda ögat har någon verkan.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.