Uppsatsens syfte var att ta reda på hur litteratur presenteras utifrån ett genusperspektiv för barn på fyra förskolor i Stockholm. Arbetet utgick från Vygotskijs teorier om sociokulturell påverkan och Hirdmans genusbegrepp. I arbetet presenterades forskning kring ämnet genus, barnlitteratur och förskolepedagogers roll i användandet av litteratur i sitt genusarbete. Arbetet består av intervjuer med fyra pedagoger som förklarar sin syn på genus och litteratur I förskolan. Fyra böcker från respektive förskola har analyserats utifrån bland annat Nikolajevas teorier om genus och barnlitteratur. Undersökningarna resulterade i en relativ brist på medvetenhet kring genus i de förskolor som undersökts. Förhållandet mellan litteratur och skapande av en könsidentitet är för fler av pedagogerna oklart och trots genusarbetets viktiga roll i dagens förskola finns en stor brist I den kunskap som är nödvändig för att kunna arbeta med så viktiga frågor och kunna fullfölja läroplanens strävansmål

Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.

No description available.

Syftet med studien har varit att analysera valda delar av SOU:er för att undersöka hur fritidshemmets kompletterande uppdrag i relation till skolan konstrueras över tid samt för att urskilja governmentality i styrningen av fritidshemmet. Analysmetoden som använts i studien är en diskursanalys inspirerad av Foucault. Resultatet visar att diskursen kring det kompletterande uppdraget har förändrats genom åren och att uppdraget har gått från att vara omsorg och erbjuda fritidssysselsättningar för barn och ungdomar efter skoltid, till att bli ett komplement till lärandet inom skolan, och ge eleverna en meningsfull fritid med en kombination av lustfullhet och lärande. Resultatet av studien visar att talet om fritidshemmets kompletterande uppdrag har förändrats över tid, att diskursen ständigt har omvandlats. Fritidsdiskursens gränser har vidgats och intagit en ny sorts hybriddiskurs som inbegriper både utbildning/lärande och omsorg/fritid.

No description available.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.

Disturbing the interaction between sympathetic nerves and macrophages in islets has been shown to protect from insulitis development. To study the intra-islet neuroimmune communications, we explored the interactions between macrophages and nerves in the islets by looking at their juxta-positioning in the islets of wild type and CX3CR1 knock out mice. We also cultured M1/M2 bone marrow-derived macrophages in order to understand basic expression profile changes during catecholaminergic stimulation. The results showed weaker colocalization between intra-islet macrophages and sympathetic nerves in CX3CR1-deficient mice as compared to the wild type showing that CX3CR1 played an important role in nerve-macrophage interactions. Also, low concentration of norepinephrine might induce pro-inflammatory effects in M1, as implied in how intra-islet macrophages responded to nerve signal excitation in type 1 diabetes development.

Hösten 2016 släpptes Frida Hyvönens fullängdsalbum Kvinnor och barn. Hyvönen hade sedan albumdebuten 2005 gjort sig ett namn som musikalisk novellist, men dittills enbart på engelska. Flera journalister uppmärksammade att albumets första spår, ”Sjön”, korresponderade med Bobbie Gentrys ”Ode to Billie Joe”.  Ode to Billie Joe” släpptes på singel i juli 1967, och 1968 kom den svenska versionen ”Jon Andreas visa”, inspelad av Siw Malmqvist. För översättningen svarade trubaduren, textförfattaren och kompositören Olle Adolphson.  Dialogicitet i sånglyrik är mer eller mindre outforskat. Uppsatsens syfte är att ge en tydligare bild av denna vita fläck på sånglyrikforskningens karta genom att undersöka dialogiciteten i Bobbie Gentrys ”Ode to Billie Joe”, Olle Adolphsons ”Jon Andreas visa” och Frida Hyvönens ”Sjön”.

Vad ligger i begreppet barnets bästa angående umgänge med vårdnadshavare när barn är omhändertagna enligt LVU på grund av omsorgsbrist. Hur bedöms umgängesfrågan i domstol när det kommer till umgängesbegränsning. Denna studie undersöker vilka argument som används i domstolen vid beslut om umgänge samt i vems intresse som beslutet åläggs. Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse för användandet av barnets bästa i domstolsbeslut. Studien är en kvalitativ dokumentstudie som har analyserat 53 stycken domstolsbeslut under åren 2015 och 2022. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorierna det heliga barnet, det barndomssociologiska synsättet samt begreppen being och becoming. Analysen tar även stöd i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. I uppsatsen har en hermeneutisk analysmetod använts för att få tag på domarnas delar och helheter. Resultatet i studien visar att det argumenteras för barnets bästa i domarna men innehållet i begreppet är av varierande art. Begreppet barnets bästa sätter barnet på en piedestal, barnet heligförklaras samtidigt som det tar bort barnets egna aktörskap. Barnets delaktighet försvinner och företräds av vuxnas åsikter. Analysen av domarna visar även att trots att umgänget bifalls återhållsamt är barnets rätt till sitt ursprung av stor relevans gällande bedömningen oavsett barnets inställning. Paradoxalt blir då att umgänges tid och frekvens inte tillmäts samma relevans och tycks bedömas godtyckligt och varierande från fall till fall. Barnets delaktighet, inställning och egen vilja tillmäts betydelse framkommer på varierande vis, i form av deras verbala uttryck och i form av fysiska reaktioner. Resultatet visar att barnens delaktighet är av varierande art och tillmäts betydelse beroende på om barnets åsikt är samma som de sakkunnigas, åsikten tilldelas då mer tyngd. Studiens resultat visar också att barnets bästa blir sekundärt i de fall där socialtjänst och socialnämnd bedöms agerat felaktigt i ärenden.

No description available.