Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever. I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup. Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk". I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever.</p><p>I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup.</p><p>Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk".</p><p>I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.</p>

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden. / This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål.

This work examines how the aesthetics of Japanese actor and playwright Zeami Motokiyo (1346-1443) offers insight into the value of the unseen elements in art, specifically in the art of acting. What acting makes appear is likened to a vessel, which creates an empty space of what doesn’t appear. This non-appearing element is at the same time what gives the vessel its function. Nō theater is described as an art of suggesting, giving a background to Zeami’s theories. The importance of the tangible in Zeami’s aesthetics is underscored in a discussion of the technique, beauty, specificity, and variation implied by the principals of two basic arts, monomane, and hana. Then, the way the actor according to Zeami can make use of the unseen to fascinate the spectator is thoroughly investigated, relating it among other things to the question of emotion in western theory of acting, and the japanese concept of yūgen. Finally, Zeami’s concept of hana is described as relying on both what appears and what doesn’t appear, and the relevance of hana as a definition of the value of art is emphasized.

Studien Kvinnor i karriären i Kriminalvården har sin utgångspunkt i begreppet jämställdhet. Svenska Kriminalvården är en statlig myndighet och måste, precis som alla som verkar inom svensk arbetsmarknad, se till att lagar och regler efterföljs. De närmaste åren behöver Kriminalvården expandera för att möta samhällets behov och krav, vilket kräver ytterligare rekrytering till alla befattningar inom Kriminalvården behövs. Kriminalvården vill fortsätta sträva mot jämställdhet och attrahera kvinnor till de historiskt sett mansdominerade arbetsrollerna. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning från 2021 ses att än idag återfinns kvinnor främst i de omhändertagande professionerna, vilka skulle kunna betraktas som traditionellt könsstereotypiskt kvinnliga roller. Kvinnor återfinns vanligtvis inom de lägre arbetspositionerna där de även tenderar att bli kvar. Studiens syfte är att studera skillnader mellan mäns och kvinnors intresse och vilja till avancemang inom en av Kriminalvårdens klass 1-anstalter och därigenom bidra med kunskap till eventuella orsaker. För att studiens syfte ska uppnås har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts, där sex intervjupersoner låtits delge information och ytterligare 27 respondenter besvarat en enkät. Intervjupersonerna befinner sig i arbetsledande positioner och respondenterna arbetar inom anstaltens största yrkesgrupp- kriminalvårdare. Studien påvisar att där inte finns några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors vilja till att avancera till högre arbetsledande positioner. Den väsentliga skillnaden ligger i att mäns och kvinnors sätt att visa intresse till avancemang skiljer sig åt. Det framkommer att fenomenet att män och kvinnor visar olika intresse till att avancera beror på samhällelig nivå med normer och värderingar som grundar sig i genus, snarare än på en organisationsnivå. Även om Kriminalvården eftersträvar jämställdhet spelar samhällets attityder och beteenden en avgörande roll där det formella ansvaret på arbetsplatsen ser lika ut oavsett kön. Det har under studiens gång dock visat sig att det informella ansvaret kan vara minst lika omfattande som det formella, där kvinnor både bär och tar på sig det största ansvaret. / The study Women’s career in the Swedish Prison and Probation Service is based on the notion of gender equality. The Swedish Prison and Probation Service is a government agency and must, just like everyone who operates in the Swedish labor market, ensure that laws and regulations are followed. In the next few years, the Swedish Prison and Probation Service needs to expand to meet society's needs and demands, which requires further recruitment for all positions within the agency. The agency wants to continue to strive towards gender equality and attract women to the historically male-dominated work roles. According to the Prison Service's annual report from 2021, it can be seen that even today women are found mainly in the caring professions, which could be considered traditionally gender-stereotypically female roles. Women are usually found in the lower working positions where they also tend to stay. The purpose of the study is to study differences between men's and women's interest and desire for advancement within one of the agency’s class 1 prisons, and thereby contribute with knowledge to possible causes. In order to reach the purpose of the study, a qualitative and quantitative method have been used, where six interviewees were providing information and further 27 respondents answered a questionnaire. The interviewees are in managerial positions and the respondents work within the institution's largest occupational group - prison officers. The study shows that there are no clear differences between men's and women's willingness to advance to higher managerial positions. The essential difference lies in the fact that the way men and women show interest in advancement differs. It appears that the phenomenon that men and women show different interest in advancing is due to a societal level with norms and values based on gender, rather than an organizational level. Although the Swedish Prison and Probation Service strives for gender equality, it is the existence of attitudes and behaviors of the society that play a decisive role where formal responsibility within organizations are the same regardless of gender. During the work of this study, it has, however, been shown that the informal responsibility can be at least as extensive as the formal one, where women both bear and take the greatest responsibility.

The essay examines how characters in the Moomin novels change through relationships based on a psychosynthetic subpersonality analysis. This is a new perspective in the field of literature and therefore a solid theoretical basis in psychosynthesis is given and a presentation of my method which includes the concept of subpersonalities. Then three main constellations of characters that focus on Moomin, Sniff, Snufkin, Moominmamma, the Groke, Fillyjonk, Hemulen and Whomper Toft are analyzed. From my discussion it appears that the characters are types who each have their own way of being, thinking and feeling, and in this way Tove Jansson writes a whole where differences may exist. With my perspective, the light is directed towards how the characters integrate sides of each other and thereby develop. The results show that the characters change through the relationships between them, and that a synthesis in each constellation arises.