No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka värden som skapas i modehus marknadsföring på sociala medier samt vilken betydelse de värden som skapas har för varumärket. För att besvara syftet undersöks i denna uppsats det franska modehuset Balmain som en fallstudie. Balmains egna- samt huvuddesignern Olivier Rousteings konton på de populära sociala medie-plattformarna Twitter och Instagram analyseras med semiotisk bildanalys baserat på forskningsfrågor om vilka bilder som förekommer, hur relationen mellan bild och text ser ut samt vilka värden som skapas genom inläggen. Som en av forskningsfrågorna lyder, “Hur ser förhållandet mellan bild och text ut enligt Barthes skrivna mode?” så baseras analysen till stor del på Roland Barthes teorier om det skrivna modet i boken The Fashion System (1967/1990). Det skrivna modet är relationen mellan modebild och dess tillhörande bildtext och är till stor nytta vid analysen av det franska modehusets sociala medie-kanaler som till övervägande del består av just modebilder med text till. Resultaten som framkommit är att de fyra flödenas innehåll följer sex övergripande teman: celebritetsstöd, den självständiga kvinnan, relationer, estetik, Olivier Rousteing som maktfull samt gemenskap/inkludering. Genom att anspela på dessa teman i sina inlägg på Instagram och Twitter skapar Balmain sociala-, kulturella-, estetiska och ekonomiska värden. Dessa värden utgör grunden för hur Balmain framställer sig självt som varumärke; ett nytänkande och inbjudande varumärke som fokuserar på att skapa sociala och kulturella värden vilket genererar ekonomiska värden.

Svenska Filminstitutet (SFI) tilldelades mellan 2010 och 2015 sammanlagt 7,6 miljoner kronor från kulturdepartementet som ett led i uppdraget att stärka unga kvinnors filmskapande. Den här uppsatsen behandlar fyra regionala satsningar som genomförts av Film i Dalarna (FiD), i samarbete med tre andra regionala filmresurscentrum, som en del av detta uppdrag. Syftet är att belysa hur projekten utförts med utgångspunkt i en förstudie som gjorts på uppdrag av SFI som en ingång till arbetet med regeringens uppdrag. Detta genom en frågeställning som fokuserar på utformningen av satsningarna, deltagarna och deras upplevelse samt om det går att se några resultat av satsningarna. Uppsatsen är av tidsmässiga skäl avgränsad till FiD:s del i projekten. Uppsatsen bygger på tidigare forskning och rapporter inom området jämställdhet i svensk filmindustri. Med utgångspunkt i förstudien användes den teoretiska modellen Det läckande röret i utformningen av undersökningarna och som analysverktyg. Även de teoretiska begreppen binära oppositioner och empowerment används. Metoden som använts för att besvara frågeställningen är en enkätundersökning med fritextsvar som skickades till deltagarna och en analys projektutvärderingarna som finns av respektive satsning för att kunna beskriva projektens upplägg. Resultatet visar att projektens utformning stämmer överens med flera av de områden som lyfts fram som viktiga i förstudien men att ett resonemang om genusmedvetenhet saknas. Baserat på både projektutvärderingarna och enkätundersökningen var majoriteten av deltagarna nöjda och upplever att det är viktigt att den här sortens satsningar finns, men att till exempel planeringen kan bli bättre. Resultat som går att se är att deltagarna upplever en hög grad av empowerment i rollen som kvinnliga filmare samt att gruppen och nätverkandet har varit viktigt för dem. Även FiD som resurscentrum har utvecklats kunskapsmässigt och fått kontakt med fler filmare då satsningarna även fungerat som marknadsföring. Något som framkom genom uppsatsarbetet är att det behövs större samverkan mellan SFI och de regionala resurscentrumen gällande främst utvärderingar av den här sortens projekt då utvärderingarna skiljde stort i innehåll och omfång vilket gjorde det svårt att jämföra projekten .

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

The stated aim of building the Swedish welfare state ("Folkhemmet") was to develop a modern society that contained equality between social classes. Interestingly, though, class inequalities still exist but have become obscured by an endeavour to reach cultural recognition with a particular focus on multiculturalism. This paper seeks to demonstrate the production and reproduction of class inequalities in Lena Andersson's novel Var det bra så?. Nancy Fraser's theory of redistribution and recognition is used to highlight the complexity and intersection of culture, ethnicity, gender and class. In that context, it is claimed that class inequalities have to be separated from cultural discrimination when the aim is to examine the establishment of social inequalities. Fraser argues that socio-economic segregation has to be seen in the light of economic and cultural inequalities as being two separate phenomena, even though they clearly are interrelated. Var det bra så? is here viewed as a critique of the Swedish welfare state ("Folkhemmet") as a political concept. The novel depicts how the focus on and belief in multiculturalism as central for the development of society has entailed a marginalization and culturalization of class.

När musiken blir digital får den möjlighet att arkiveras och kommuniceras på nya vis genom bland annat sociala medier och musikströmningstjänster. För att hantera de stora digitala musikbiblioteken används ofta algoritmer vilka arkiverar och profilerar användare. Då algoritmers primära funktion är att behandla information och data utefter förutbestämda mönster, blir föreningen med digital musik som konstform intressant att studera. Studien syftar till att undersöka hur ungdomar mellan 16-18 år förhandlar sin relation till digital musik vilket kommuniceras med hjälp av musikströmningstjänster och algoritmer som digitala verktyg. Med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket, ”the fast”, ”the slow” samt algoritmer som rekommendationssystem och gatekeepers, är studiens syfte att undersöka ungdomars relation till digital musik. Studien utgår ifrån fyra utförda kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar mellan 16-18 år, vilka transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens syfte och frågeställningar är formade efter intervjumallen och den tematiska analysen. Analysen av materialet är strukturerad efter den tematiska analysen med fem rubriker; Postdigital sensibilitet, beteende, algoritmer, digital musik samt det personliga verket. I analysen vävs intervjupersonernas intersubjektiva åsikter ihop med det teoretiska ramverket som svarsunderlag till studiens frågeställningar. Analysens resultat visar att intervjupersonernas relation till digital musik förhandlas genom musikströmningstjänster och algoritmer, vilket påtvingar en acklimatisering av deras beteende och lyssnarstrategier. Kopplingar kan därigenom fastställas mellan intervjupersonernas beteenden och teorierna om postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket samt ”the fast”. Det gigantiska digitala musikbiblioteket gör att intervjupersonerna utvecklar nya lyssnarstrategier vilket ifrågasätter om de kan bli berörda av musiken, då kopplingen till ett konstnärligt verk blir oskarp. Det påvisas även att intervjupersonerna utvecklat ett syn på musik som en produkt vilken konsumeras utefter behov.

This thesis in Art History and Visual Science is about values to graffiti and graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought. Therefore the values for the images are based on the context in which each room says to the environment and the surrounding impressions accruing to the picture. Hence, when Banksy's images circulate in these three rooms they are received and valued based on which place the pictures are in, based on context and the background ideas you have for the expression.

I den här uppsatsen är syftet att studera hur unga vuxna, i åldern 20 till 35, resonerar kring kriser och sin egna krisberedskap samt hur deras resonemang kan förstås. I urvalet för studien har syftet varit att intervjua både kvinnor och män som är bosatta antingen i en stad eller utanför en stad, mer definierat stadsområde eller landsbygd. Urvalet har gjorts för att kunna se eventuella skillnader beroende på geografiskt placerad bostadsplats eller beroende på kön. Empirin för studier har samlats in genom tio strukturerade intervjuer baserade på fyra teman: bakgrundsfrågor, krissituationer, upplevt ansvar och syn på framtiden. I det analytiska arbetet framkom tre teman och ett av dessa var att några av informanterna visade ett mycket engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att de antingen var pålästa, hade förberett en plan eller att de hade materiella saker hemma, eller alla tre delar. Ett andra tema var att några av informanterna visade på ett minimalt engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att det inte hade varken tänkt på det eller förberett sig. Ytterligare ett tema som framkom var att några av informanterna visade på en vilja att hjälpa till vid händelse av en kris. Studien har visat att personerna som deltagit resonerar på olika sätt kring kriser och krisberedskap; antingen anser de att det är deras egna ansvar, antingen så anser de att det är någon annans ansvar eller så anser de att det finns ett gemensamt ansvar. Resultatet har analyserats med tillit och det imaginära som teoretiska utgångspunkter, där det har visat sig att informanternas erfarenheter påverkar vilka intressen och värderingar som de har idag.

High school students' schooling is preparing for their future. It is therefore important that their school time is characterized by security and a good physical school environment. The purpose of this thesis is to investigate how the physical school environment outside the classroom affects the safety of high school students. The aim of the study is also to highlight a possible connection between how the design of various places in the school affects the safety of the students, connected to where the students mostly stay during the school day. Previous science and background facts about safety in the physical school environment emphasize how important it is with the school's design. There are numbers of relevant factors to consider when designing a school and how to promote security in the physical school environment. To be able to answer the issues of the thesis, quantitative surveys have been sent out to high schools students at a secondary school. Through bar charts, the result is presented and then analyzed based on the method bivariate analysis. The theoretical framework of the thesis consists of Simmel's sociological theory and the spatial theory perspective. The results of the study are analyzed on the basis of the theory perspective and compared with previous science and other background facts. The results of this study shows that students are safest in the dining room, the library and in the places where they mostly stay daily. The factors that contribute to security are mainly that people they feel safe with are there, open spaces and comfortable sound levels.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att ge alla barn i förskolan möjlighet att stärkas i sin identitet.  Frågeställningarna som arbetats fram utifrån studiens syfte är: Hur reflekterar förskollärare kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att lyfta fram alla barns kompetenser? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats i tre steg, sortera, reducera och argumentera. Analysen baseras på det valda teoretiska ramverket, det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på fem arbetssätt som förskollärarna beskriver att de tillämpar för att stärka barns identitet. Det första arbetssättet, synliggörande av barns kompetenser, innebär att förskollärarna lyfter fram varje barns kompetenser och intressen för de resterande i barngruppen. I arbetssättet skapa tillfällen för samtal och lyssnande, arbetar förskollärarna med att ge barn uppmärksamhet och utrymme. Utmana barn att våga prova något nytt gör förskollärarna genom att förmå barnen att testa på sådant de inte alltid är bekväma med. Hjälpa till med rollfördelning i lek innebär att förskollärarna vill vara närvarande i barns lek för att förhindra att barn fastnar i ofrivilliga roller. Det sista arbetssättet, bemöta barn med tilltro, innebär att förskollärarna vill bemöta barn med tilltro och öppenhet, där de använder ord som styrker barnet.