Accounting choice has prior to this dissertation been studied comprehensively in the private sector, and in a small extent in the public sector. The purpose of this study is to explain what factors influence the accounting choice in municipal corporations. The dependent variable, accounting choice, has been limited to explain if the municipal corporations either use the fair-value method or the cost-depreciation method when considering asset value loss. The independent variables are partly derived from the New Public Management, which is an umbrella term for the decentralisation of public state authority. The findings of the study indicate that the factors municipal corporations’ dual role does not influence the accounting choice. However, a correlation between the turnover and the use of the fair-value method has been found. The study also shows that there is a correlation between the regulations of the Municipal Act and the use of fair-value method. Furthermore, only one of the hypotheses was found significant. This stated that there is a positive correlation between the financing from the private sector and the use of cost-depreciation method to value tangible assets. The findings indicate that one cannot study municipal corporations as a single phenomenon (i.e. no municipal corporations is another alike). This is because they incorporate charachteristics from both the public and the private sector, and thus, have different levels of publicness. The limitation of this study is that the dependent variable accounting choice is only considering the asset value loss (i.e. fair-value and cost-depreciation method), and thus, does not give a holistic picture of the research field.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat. / The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data.

Bakgrund: År 2005 blev det obligatoriskt för börsnoterade koncerner inom EU att upprätta sin redovisning enligt IFRS som har utvecklats för att harmonisera redovisningen mellan olika länder, eftersom ekonomin har blivit mer internationaliserad. I Sverige började bokföringsnämnden att ta fram ett nytt regelverk K3 som började tillämpas 2013 för större svenska onoterade koncerner. Det gjorde att onoterade koncerner fick en valmöjlighet att frivilligt välja mellan att redovisa enligt IFRS eller K3 regelverket. Dessa regelverk har många liknande beröringspunkter men det finns vissa skillnader, exempelvis i upplysningskrav och hur goodwill redovisas. Problemformulering: Varför väljer svenska onoterade koncerner att tillämpa K3 eller IFRS? Syftet: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för redovisningsval, men mer specifikt på onoterade koncerners val mellan att tillämpa regelverken K3 eller IFRS. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna få företagsledningens syn på vad som har orsakat regelverksvalet som deras koncerner har tagit. För att kunna uppnå syftet har en datainsamling med tio intervjuer genomförts med fem K3 och fem IFRS koncerner. De som intervjuades var CFOer från företagsledningen eller en anställd med ekonomiansvar. Detta har varit ett strategiskt urval, vilket är det som skribenterna anser vara det bästa urvalet som överensstämmer med studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien kunde påvisa att alla tre isomorfismer i den institutionella teorin kunde förklara regelverksvalet. I K3 kunde det ses att framför allt den tvingande isomorfismen var avgörande och i IFRS koncernerna var det mer den härmande isomorfismen. Studien menar även att ett val av K3 kan förklaras av en kombination av normativ isomorfism genom att de har hamnat i “business-as-usual” och tvingande isomorfism genom att informationsasymmetrin ses vara mindre mellan företagsledningen och ägarna i K3 koncerner. Revisorns brist på kunskap av IFRS kan sätta ett normativt och härmande tryck på en koncern att välja K3. / Background: In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to use IFRS as an accounting standard which has been developed to harmonize accounting between different countries as the economy has become more internationalized. In Sweden, the Accounting Board began to develop a new set of regulations, K3, which were applied in 2013 for larger Swedish unlisted companies. This gave the larger unlisted companies a choice to voluntarily choose between reporting in with IFRS or the K3 regulations. These regulations have many similar points of contact, but there are some differences, for example in disclosure requirements and how goodwill is reported. Research question: Why do Swedish private concerns choose to apply K3 or IFRS? Purpose: The purpose of this study is to create an increase of understanding in accounting choices, but more specifically to larger unlisted companies’ choices between applying the regulations K3 or IFRS. Method: In this study, a qualitative method was used to get the business management’s view of what it was that made their larger unlisted companies make their particular accounting choice.In order to achieve the purpose, a data collection with ten interviews was conducted with five K3 and five IFRS groups. Those interviewed were CFOs from company management or an employee with financial responsibility. This has been a strategic selection, which is what the writers consider to be the best selection that is in line with the purpose of the study. Results and conclusion: The study was able to show that all three isomorphisms in the institutional theory could explain the choice of regulations. In K3 it could be seen that above all the compelling isomorphism was decisive and in the IFRS groups it was more the imitating isomorphism. Choosing K3 can be explained by a combination of normative isomorphism in that they have ended up in "business-as-usual" and compelling isomorphism in that the information asymmetry is seen between management and the owners of K3 groups. The auditor's lack of knowledge of IFRS can put normative and imitative pressure on a group to choose K3.

The perennial controversy in business combinations accounting and its dialectic with stakeholders’ interests under the complexity of the Mergers and Acquisitions (M&A) activity is the centrepiece of analysis in this thesis. It is argued here that the accounting regulation should be as neutral as possible for the economic activity, although it is recognised that accounting changes may result in economic effects. In the case of the changes for business combinations accounting in the USA, lobbying was so fierce that in order to achieve the abolition of accounting choice in M&A accounting, it forced the standard-setter to compromise and to change substantially some of its earlier proposals. Such fierce lobbying cast doubts about whether it was effectively possible to mitigate such economic effects, resulting in a possible impact of the accounting changes on the M&A activity. The occurrence of M&A in waves is yet to be fully theorised. Nevertheless, existing literature established relationships between M&A activity and some key economic and financial factors, and has provided several interesting theories and other meaningful contributions for this thesis. It was therefore possible to examine whether the changes in the accounting rules produced any significant impact on the M&A activity. The findings obtained from the testing of the research hypotheses suggest that the new M&A accounting rules did not result in significant impacts on overall M&A activity. Nevertheless, from the study of managers’ perceptions, and from the examination of annual reports of S&P 500 companies, a considerable impact on the financial reporting was found.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar. Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån. Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning. Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation. Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv. Trots det något haltande implementeringsarbetet, ställer sig alla respondenterna positiva till införandet och kan se ett värde i det även om det initialt innebär ett merarbete. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how municipal energy companies reason in the choice of depreciation method and how municipal energy companies has prepared for the introduction and implementation of component depreciation. Theory: The theories used in this study, we find to be relevant and applicable to the specific research purpose and research questions. We have among other things, used the Burns & Scapens Framework that is part of the institutional theory, which is the theory that the study assumed. Method: The study is based on the qualitative approach using semi-structured interviews and document review. Empirics: The empirical data includes interviews with five municipal energy companies including review of relevant documentation. Conclusions: The study has shown that municipal energy companies are experiencing depreciation choice as a process that is difficult to estimate, and is characterized by inertia due to influencing factors and ingrained rules and routines. With the interpretation and implementation of BFNs regulation relating to component depreciation has an internal resistance due to difficult and arbitrary assessments, been built up. That has contributed to a wide range of estimations, which has demand the need for clearer recommendations and directives. Despite the halting implementation work, all respondents welcomed the introduction and can see a value in it even if it initially involves extra work.

Die vorliegende Dissertation untersucht empirisch das Auftreten und die Konsequenzen von Bilanzpolitik deutscher nicht-kapitalmarktorientierter Unternehmen. Sie besteht aus drei separaten Forschungsarbeiten, in denen Jahres- bzw. Konzernabschlüsse nach der Umstellung der handelsrechtlichen Rechnungslegung auf den Stand des Gesetzes zur Modernisierung des Bilanzrechts (BilMoG) in den Jahren 2009 und 2010 analysiert werden. Die Arbeiten verdeutlichen, dass neben dem vergleichsweise gut dokumentierten Anreiz zur Vermeidung von Steuerzahlungen weitere bilanzpolitische Motivationen bei deutschen nicht-kapitalmarktorientierten Unternehmen einschlägig sind. Die Ergebnisse enthalten Evidenz dafür, dass von der Bundesnetzagentur für Elektrizität, Gas, Telekommunikation, Post und Eisenbahnen regulierte Gasnetzbetreiber Wahlrechte in Erlösobergrenzen maximierender Art und Weise ausüben. Darüber hinaus geben die Ergebnisse Hinweise darauf, dass Ergebnisglättung betrieben wird, Berufsmanager das Periodenergebnis maximieren und Unternehmen mit geringer Eigenkapitalausstattung gezielt ihr Eigenkapital erhöhen. / This cumulative PhD-thesis consists of three papers. Using the adoption of new German GAAP in 2009 and 2010 the three studies investigate earnings management of private firms in the absence of the well documented incentive to minimize tax payments. The results show that in regulated industries regulation mechanisms can be a main driver for earnings management. Furthermore, the studies indicate that (i) private firms engage in earnings smoothing, (ii) outside-managers use income increasing accounting methods, and (iii) firms with a higher likelihood to violate debt covenants use equity increasing accounting methods.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras.</p> / <p>The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras. / The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.

Användandet av en kontoplan är frivilligt i Sverige, vilket betyder att det saknas reglering kring hur en kontoplan bör användas. Avsaknaden av reglering öppnar upp valmöjligheter kring de redovisningsval företag gör. Trots detta väljer 95% av företagen i Sverige att använda BAS-kontoplanen. Eftersom alla företag strävar efter att presentera en så bra redovisning som möjligt bestående av önskvärd information kan det dock vara svårt att avgöra vad som ligger bakom företagens val i redovisningen. Redovisningen utformas olika efter företagets intresse och vilka som efterfrågar informationen varierar. Motiven till redovisningsval kan därav delas upp i interna och externa faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur BAS-kontoplanen används rent praktiskt av företag samt granska motiven till dess val av redovisningsmetod på en övergripande nivå. Frågorna studien avser besvara är: “Varför använder företagen kontoplanen som de gör?”, “Vad är företagens syfte med redovisningen?” och “Vilka faktorer påverkar utformandet av redovisningen?”. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi bestående av två delar. Första delen är framtagandet av teorier i den teoretiska referensramen som används för att identifiera interna och externa faktorer som påverkar företags redovisningsval. Den andra delen är att ta fram empiriskt material vilket genomförts via sex semistrukturerade intervjuer till redovisningsansvariga på varierande företag. Resultatet av studien visar att redovisningsval i företag påverkas av olika faktorer samt beror på den motivation som finns inom företaget vid det specifika tillfället. Motivationen påverkar vilka faktorer som företagen tar hänsyn till när de upprättar sin redovisning. Företagens val påverkas både av interna faktorer som finns i förhållanden mellan olika parter inom företaget och externa faktorer som främst påverkas av företagets förhållande till sin omgivning. Studien visar även att BAS-kontoplanen uppfattas som lättanvänd och anpassningsbar. Studiens slutsatser ger en indikation till hur företag motiverar de val de gör inom redovisning och identifierar flera faktorer som påverkar dessa val. Dessa faktorer ger en överblick till varför de väljer att använda sig utav BAS-kontoplanen. Tillsammans med motivationen lägger detta en grund till hur fortsatt forskning kan utformas. / The use of an account plan is voluntary in Sweden, which means that there is no regulation about how an account plan should be used. The lack of regulation opens up choices about the accounting companies are doing. Nevertheless, 95% of companies in Sweden choose to use the BAS account plan. Since all companies strive to present a report with desirable information that is as good as possible, it may be difficult to determine what lies behind the companies choice in the accounting. The accounts are designed differently according to the company's interest, and those who request the information vary. The motives for accounting choices can therefore be divided into internal and external factors. The purpose of the study is to investigate how the BAS account plan is used by companies practically and to examine the reasons for its choice of accounting method at an overall level. The questions the study relates to is: "Why do companies use the accounting plan as they do?", "What are the business purpose of accounting?" And "What factors affect the design of the account?". The study has a qualitative research strategy consisting of two parts. The first part is the development of theories in the theoretical frame of reference used to identify internal and external factors that affect the company's accounting choices. The second part is to produce empirical material, which was carried out through six semistructured interviews to accounting officers of various companies. The result of the study shows that accounting choices in companies are affected by different factors and depend on the motivation that exists within the company at the specific moment. The motivation influences the factors that companies take into account when preparing their accounts. The choice of companies is influenced by internal factors that are found in relationships between different parties within the company and external factors that are primarily influenced by the company's relationship with its environment. The study also shows that the BAS account plan is perceived as easy-to-use and adaptable. The study's conclusions provide an indication of how companies motivate the choices they make in accounting and identify several factors that affect these choices. These factors give an overview of why they choose to use the BAS account plan. Together with the motivation, this puts a foundation on how continued research can be developed.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.