Introduktion: Folkhälsoarbetet står inför en nutida utmaning. Samtidigt som äldre personer ökar och samhället digitaliseras, ökar risken att äldre personer hamnar i digitalt utanförskap. Konsekvenserna av utanförskapet kan bland annat resultera i utebliven vård, sämre livskvalitet och social isolering. Därav är det aktuellt att undersöka hur äldre upplever e-hälsotjänster. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av e-hälsotjänster bland personer över 65 år. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin från systematiska översikter och resulterade i 22 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra teman och 19 kategorier framkom i resultatet. Bland annat upplevdes e-hälsotjänsterna kunna öka självständigheten och förenkla tillgängligheten till vård, men skapade också beroende samt minskade den fysiska kontakten. Enkel design och tillräckliga kunskaper upplevdes som främjande för användandet av e-hälsotjänsterna, medan otydliga instruktioner och bristande intresse utgjorde hinder för användandet. Slutsats: Användandet av e-hälsotjänster kan både gynna och missgynna äldre personer. De äldres upplevelser i denna studie anses viktiga för folkhälsoarbetets fortsatta utveckling, för att minska den digitala klyftan och för att säkerställa att alla har tillgång till jämlik vård. / Introduction: Public health work is facing a contemporary challenge. At the same time as older people are increasing and society is being digitized, the risk of older people ending up in digital exclusion increases. The consequences of exclusion can, among other things, result in lack of care, poorer quality of life and social isolation. Therefore, it is relevant to examine how older people experience e-health services. Aim: The aim of this literature study was to examine perceptions of e-health services among people over 65 years. Methods: The study was conducted as a structured literature study with elements of the methodology from systematic reviews and resulted in 22 scientific articles that were analyzed through a qualitative thematic content analysis. Results: Four themes and 19 categories emerged in the results. Among other things, e-health services could increase independence and simplify access to care, but also create dependence and reduce physical contact. Simple design and necessary knowledge were perceived as promoting the use of the e-health services, while unclear instructions and lack of interest constituted an obstacle to the use. Conclusion: The use of e-health services can both support and disadvantage older people. The experiences of the elderly in this study are considered important for the continued development of public health work, to reduce the digital divide and to ensure that everyone has access to equal care.

[pt] Durante a pandemia de COVID-19, medidas de redução do contato social vêm sendo utilizadas para evitar aglomerações de pessoas na tentativa de contenção do avanço da doença e da consequente sobrecarga dos serviços de saúde. Soluções em saúde digital têm tido significativa importância ao serem empregadas em diversas frentes neste momento de crise humanitária. Esta pesquisa tem por objetivo apresentar o relato sobre o projeto, implementação, uso e revisão de uma plataforma de telessaúde para preparação e resposta à COVID-19 em um município brasileiro. O estudo se configura como uma pesquisa-ação, subsidiada por uma revisão de escopo da literatura para identificação de funcionalidades e características a serem consideradas em um sistema de saúde digital empregado em cenários de surtos, epidemias e pandemias. Posteriormente, uma análise de relevância e priorização das funcionalidades e características é realizada no contexto da localidade estudada através do método multicritério de apoio à decisão Analytic Hierarchy Process (AHP). Como resultados, propõe-se um framework para um sistema de saúde digital direcionado ao enfrentamento de surtos, epidemias e pandemias, que serviu como base para avaliação da plataforma de telessaúde desenvolvida e pode ser utilizado para direcionar outros estudos em desastres epidêmicos. Além disso, tem-se a oferta de um produto tecnológico em auxílio ao enfrentamento da pandemia de COVID-19 em um município brasileiro, gerando impacto social pela constatação empírica de desafios e boas práticas vivenciadas no emprego de um sistema de saúde digital para preparação e resposta a um desastre epidêmico. / [en] During the COVID-19 pandemic, measures to reduce social contact have been used to prevent crowds of people trying to contain the spread of the disease and the consequent burden on health services. Digital health solutions have been of significant importance when used on several fronts at this time of humanitarian crisis. This research aims to present a report on the design, implementation, use and review of a telehealth platform for preparedness and response to COVID-19 in a Brazilian municipality. The study is based on an action research, supported by a scoping review of the literature to identify functionalities and characteristics to be considered in a digital health system used in outbreak, epidemic and pandemic scenarios. Subsequently, a relevance and prioritization analysis of functionalities and characteristics is carried out in the context of the studied location using the multicriteria decision support method Analytic Hierarchy Process (AHP). As a result, we propose a framework for a digital health system aimed at coping with outbreaks, epidemics and pandemics, which served as a basis for evaluating the developed telehealth platform and can be used to drive other studies in epidemic disasters. In addition, we offer a technological product to help facing the COVID-19 pandemic in a Brazilian municipality, generating social impact through the empirical observation of challenges and good practices experienced in the structuring and operationalizing of a digital health system to preparedness and response to an epidemic disaster.

Primary health care is facing extensive changes due to digitalization, while the field of application for machine learning is expanding. The merging of these two fields could result in a range of outcomes, one of them being an improved and more rigorous adoption of clinical decision support systems. Clinical decision support systems have been around for a long time but are still not fully adopted in primary health care due to insufficient performance and interpretation. Clinical decision support systems have a range of supportive functions to assist the clinician during decision making, where one of the most researched topics is diagnostic support. This thesis investigates how the use of self-described anamnesis in the form of free text and multiple-choice questions performs in prediction of diagnostic outcome. The chosen approach is to compare text to different subsets of multiple-choice questions for diagnostic prediction on a range of classification methods. The results indicate that text data holds a substantial amount of information, and that the multiple-choice questions used in this study are of varying quality, yet suboptimal compared to text data. The over-all tendency is that Support Vector Machines perform well on text classification and that Random Forests and Naive Bayes have equal performance to Support Vector Machines on multiple-choice questions. / Primärvården förväntas genomgå en utbredd digitalisering under de kommande åren, samtidigt som maskininlärning får utökade tillämpningsområden. Sammanslagningen av dessa två fält möjliggör en mängd förbättrade tekniker, varav en vore ett förbättrat och mer rigoröst anammande av kliniska beslutsstödsystem. Det har länge funnits varianter av kliniska beslutsstödsystem, men de har ännu inte lyckats blivit fullständigt inkorporerade i primärvården, framför allt på̊ grund av bristfällig prestanda och förmåga till tolkning. Kliniskt beslutstöd erbjuder en mängd funktioner för läkare vid beslutsfattning, där ett av de mest uppmärksammade fälten inom forskningen är support vid diagnosticering. Denna uppsats ämnar att undersöka hur självbeskriven anamnes i form av fritext och flervalsfrågor presterar för förutsägning av diagnos. Det valda tillvägagångssättet har varit att jämföra text med olika delmängder av flervalsfrågor med hjälp av en mängd metoder för klassificering. Resultaten indikerar att textdatan innehåller en avsevärt större mängd information än flervalsfrågorna, samt att flervalsfrågorna som har använts i denna studie är av varierande kvalité, men generellt sett suboptimala vad gäller prestanda i jämförelse med textdatan. Den generella tendensen är att Support Vector Machines presterar bra för klassificering med text data medan Random Forests och Naive Bayes är likvärdiga alternativ till Support Vector Machines för predicering vid användning av flervalsfrågor.

The problem of insufficient healthcare is particularly noticeable in rural regions. Despite this, there is still little research on the digital transformation of healthcare in rural areas. This thesis aims to bridge the gap between the two research fields of "digital health” and “rural development” to find out the most significant challenges for rural areas when implementing and using digital health solutions. "Rural areas" in this work are referring to areas with low population density and small settlements in the industrialised EU countries. First of all, a “Digital Health Ecosystem” was developed based on a research review, which served as an overview of the most important factors and stakeholders regarding digital health in general. The “Digital Health Ecosystem” was used as part of the qualitative research method and interview guide to identify the challenges in transferring the overview to rural areas. An interview study was conducted with eight experts from the field of digital health with different backgrounds like technology, economics, social sciences, healthcare systems and smart village. The results show that digital health in general involves many barriers, which also apply to rural areas. The specific challenges for rural areas could be divided into four main categories: broadband and mobile networks; structural barriers; digital acceptance & competence; rural innovation. The findings reveal that the smart village concept and rural initiatives are still in their early stages and digital strategies and networks will have to spread more widely across the entire countries. Furthermore, services must be better targeted to the specific problems of rural communities. In particular, because the need for digital health solutions is very great in rural areas, where they can counteract problems like lack of healthcare providers and poor healthcare. In this context, all the general and specific challenges should not be considered separately, because the complexity of the ecosystem can only be understood by connecting all the different fields of action. / Problemet med otillräcklig sjukvård märks särskilt på landsbygden. Trots detta finns det fortfarande lite forskning om den digitala omvandlingen av sjukvården på landsbygden. Denna rapport syftar till att överbrygga klyftan mellan de två forskningsområdena "digital health" och "rural development" för att ta reda på de viktigaste utmaningarna för landsbygden när de implementerar och använder digitala hälsolösningar. "Landsbygdsområden" avser i detta arbete områden med låg befolkningstäthet och små bosättningar i de industrialiserade EU-länderna. Till att börja med byggdes ett ramverk, “Digital Health Ecosystem”, baserat på en forskningsöversikt. Detta ramverk fungerade som en översikt över de viktigaste faktorerna och intressenterna beträffande digital hälsa i allmänhet. ”Digital Health Ecosystem” användes som en del av den kvalitativa forskningsmetoden och intervjuguiden för att identifiera utmaningarna i överföringen av översikten till landsbygden. En intervjustudie genomfördes med åtta experter inom området digital hälsa med olika bakgrunder som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, hälsovårdssystem och smart by. Resultaten visar att det finns många hinder för digital hälsa i allmänhet, som också gäller för landsbygden. De specifika utmaningarna för landsbygden kan delas in i fyra huvudkategorier: bredbands- och mobilnät; strukturella hinder; digital acceptans & kompetens; landsbygdens innovation. Resultaten visar att det smarta landsbygder och andra typer av liknande initiativ i rurala områden fortfarande befinner sig i sina tidiga stadier och att digitala strategier och nätverk måste spridas mer över hela länderna. Dessutom måste tjänsterna riktas bättre mot de specifika problemen i landsbygdssamhällen. I synnerhet eftersom behovet av digitala sjukvårdslösningar är mycket stort på landsbygden, där de kan motverka problem som brist på vårdgivare och dålig sjukvård. I detta sammanhang bör alla allmänna och specifika utmaningar inte beaktas separat, eftersom ekosystemets komplexitet bara kan förstås genom att koppla samman alla olika handlingsfält.

Background: The world is facing new conditions and people are living longer, therefore an increased need for care and greater challenges for nurses to offer high- quality healthcare. Training and hiring more nurses is not considered an optimal solution, but the application of digital care services seems to respond to the increased need for a functioning care. It is therefore important for the nurse to have competence and continuously develop in digital tools to provide a high-quality nursing care. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of the application of digital care meetings. Method: The method was designed as a literature study consisting of eight scientific articles. In the analysis, relevant information was color-coded and the data was grouped into subcategories and categories. Results: Four categories were identified, which were “Digital care meetings mean new challenges”, “Digital care meetings contribute to increased accessibility and quality” and “Digital care meetings facilitate a continuous relationship”. All articles discussed the advantages and disadvantages of digital care-services, which turned out to depend on the situation and the participants in a digital care-conversation. Conclusion: The technology is a challenge for nurses whose experience and knowledge can be questioned in the event of an insufficient telehealth-technology. Digital care meetings complement the care the patient already receives but cannot replace physical meetings. / Bakgrund: Världen präglas av nya förutsättningar och människor blir äldre och lever längre, vilket har medfört ett ökat vårdbehov och större utmaningar för sjuksköterskor att erbjuda omvårdnad av hög kvalité. Att utbilda och anställa fler sjuksköterskor anses inte som en optimal lösning utan tillämpningen av digitala vårdtjänster tycks svara på det ökade behovet av en fungerande vård. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha kompetens samt kontinuerligt utvecklas inom användningen av digitala verktyg för att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa digitala vårdmöten. Metod: Metoden var utformad som en allmän litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. I analysen färgkodades relevant information och data grupperades sedan i övergripande underkategorier och kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades, ”Digitala vårdmöten innebär nya utmaningar”, ”Digitala vårdmöten bidrar till ökad tillgänglighet och kvalitet” samt ”Digitala vårdmöten underlättar en kontinuerlig vårdrelation”. Samtliga artiklar diskuterade både för- och nackdelarna med digitala vårdmöten, vilket visade sig bero på situationen och deltagarna i ett digitalt vårdsamtal. Konklusion: Teknologin är en utmaning för sjuksköterskor vars erfarenheter och kunskaper kan ifrågasättas vid en bristande telehälsoteknik. Digitala vårdmöten kompletterar vården patienten redan får men kan inte ersätta fysiska träffar.

Der Einsatz von Sprachassistenten (Alltagsbeispiele sind Alexa von Amazon, Siri von Apple oder der Chatbot von Hellofresh) hat auch im Gesundheitswesen Einzug gehalten. Ein aktuelles Beispiel ist der WhatsApp Chatbot der WHO, welcher Nutzer:innen über COVID-19 aufklärt. Sprachassistenten haben die Fähigkeit, Patienten und Patientinnen orts- und zeitunabhängig aufzuklären, wodurch Mitarbeiter:innen entlastet werden. Jedoch gibt es neben den technischen (u. a. Entwicklung und Optimierung der Algorithmen für die Spracherkennung) auch Herausforderungen in der Mensch-Chatbot-Interaktion. In dieser Studie wird untersucht, welche Rolle die menschenähnliche Gestaltung (u. a. menschlicher Name, Begrüßung, menschlicher Avatar) eines Reiseimpfberatungschatbots auf dessen Wahrnehmung durch Nutzer:innen hat. Spezifisch geht es darum zu verstehen, ob und wie sich Anthropomorphismus (die Wahrnehmung von Menschlichkeit und sozialer Präsenz in Objekten, Tieren und Maschinen) auf die wahrgenommene Vertrauenswürdigkeit und letztendliche Zufriedenheit mit dem Service auswirkt. In einem Online-Experiment mit 78 Teilnehmer:innen, wurden zwei Chatbot-Gestaltungen (mit menschenähnlichen Gestaltungselementen vs. ohne diese Elemente) verglichen. Die Ergebnisse zeigen, dass die wahrgenommene soziale Präsenz signifikant die wahrgenommene Vertrauenswürdigkeit und die Zufriedenheit mit dem Service des Chatbots erhöhen. Somit ist die Implikation, dass bei der Reiseimpfberatung und ähnlichen Beratungsprozessen eine menschliche Gestaltung der Sprachassistenten zu empfehlen ist.

Introduktion: Den digitala klyftan syftar på ojämlik tillgång till teknologi och försämrade hälsoskillnader, särskilt bland grupper med låg socioekonomisk status. Den digitala klyftan har en komplex påverkan på individers hälsa och välbefinnande, vilket medför ojämlikheter i tillgång till vård och hälsoutfall. Syfte: Denna litteraturstudie granskade den digitala klyftans inflytande på hälsoutfall inom grupper med låg socioekonomi Metoder: En litteraturstudie genomfördes med 12 vetenskapliga artiklar inom studiens syfte, genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Ramverket Digitala Regnbågen vägledde den tematiska analysen för att identifiera mönster och teman inom data i denna studie. Resultat: Studiens teman är: Effekten av den digitala klyftan på hälsa, inflytandet av socioekonomisk status på internetanvändning, inflytandet av socioekonomisk status på digital hälsolitteracitet och fördelar med internetanvändning. Resultaten avslöjar ojämlikheter i hälsoutfall, särskilt bland individer från grupper med låg socioekonomisk status. Skillnader i digital tillgång och användning förvärrar ojämlikheter i vårdtillgång, vilket påverkar livskvalitet, psykisk hälsa och välbefinnande. Socioekonomisk status påverkar internetåtkomst och användningsmönster. Dessutom påverkar socioekonomisk status förhållandet mellan digital litteracitet, internetanvändning och hälsoresultat. Internetåtkomst erbjuder fördelar som tillgång till hälsoinformation, telemedicinska plattformar och onlineresurser för förebyggande hälsa, särskilt under kriser som covid-19-pandemin. Slutsats: Kopplingen mellan den digitala klyftan, socioekonomiska skillnader och hälsoutfall visar hur begränsad digital tillgång förvärrar hälsoskillnader, särskilt bland grupper med låg socioekonomisk status. / Introduction: The digital divide refers to unequal access to technology and exacerbates health disparities, especially among low socioeconomic groups. The complex impact of the digital divide on people's health and well-being shows inequalities in healthcare access and outcomes. Aim: This literature study examined the impact of the digital divide on health outcomes among low-socioeconomic groups. Methods: A literature study was conducted with 12 scientific articles within the study aim, through searches in the databases PubMed and CINAHL. The Digital Rainbow Framework guided the thematic analysis to identify patterns and themes across the dataset in this study. Results: The study's themes are: The impact of the digital divide on health, the influence of socioeconomic status on internet use, the influence of socioeconomic status on digital health literacy, and internet usage benefits. Findings reveal disparities in health outcomes, particularly among low socioeconomic status groups. Disparities in digital access and utilization exacerbate inequalities in healthcare access influencing- quality of life, mental health, and well-being. Socioeconomic status significantly influences internet access and utilization patterns. Socioeconomic status influences the relationship between digital health literacy, internet utilization, and health outcomes. Internet access offers benefits such as health information, telemedicine platforms, and online resources for preventive health, particularly during crises like the COVID-19 pandemic. Conclusion: The connection between the digital divide, socioeconomic disparities, and health outcomes shows how limited digital access worsens health inequalities, especially among low-socioeconomic groups.

Introduktion: Ofrivillig ensamhet är ett folkhälsoproblem som finns i samtliga socioekonomiska grupper och åldersgrupper världen över. Ofrivillig ensamhet kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser såsom depression och ökad prevalens av suicid bland äldre. I Sverige uppger cirka 23% av personer över 16 år att det lider av ofrivillig ensamhet, i vissa åldersgrupper är siffran än högre. 1177.se är regionernas samlade hälsoportal för vårdinformation i Sverige. Sveriges kommuner använder i stället respektive webbplats för att nå och informera befolkningen. Rapporter visar att en majoritet av svenskar idag använder internet för att söka hälsoinformation. Syfte: Beskriva och analysera information om ofrivillig ensamhet och social gemenskap på Sveriges samlade hälsoportal för regioner, 1177.se och slumpmässigt valda kommuners webbplatser. Metod: En kvalitativ summativ innehållsanalys av information på Sveriges 21 regionernas webbplatser på 1177.se och webbplatser från 30 slumpmässigt utvalda kommuner. Resultat: På 1177.se hade 14% av regionerna information om ofrivillig ensamhet eller social gemenskap. Av kommunerna hade 80% information eller aktiviteter för att motverka ofrivillig ensamhet eller främja social gemenskap. Informationen riktade sig framför allt mot äldre och personer med funktionsvariation. Slutsats: Studien visar på stora skillnader i tillgången till information och inkluderande aktiviteter arrangerade av Sveriges regioner och kommuner gällande ofrivillig ensamhet och främjande av social gemenskap. Studien belyser de gap som finns i form av insatser från både regionerna och kommunerna för att ge adekvat information och aktiviteter för befolkningen för att effektivt bemöta den folkhälsomässiga utmaningen ofrivillig ensamhet är. / Introduction: Loneliness is a public health issue that exists across all socioeconomic groups and age groups worldwide. It can lead to serious physical and psychological consequences such as depression and an increased prevalence of suicide among the elderly. In Sweden, approximately 23% of individuals over the age of 16 report suffering from loneliness, with an even higher percentage in certain age groups. The website 1177.se serves as a combined health portal for regional healthcare information in Sweden, while Swedish municipalities use their respective website to reach and inform their citizens. Reports show that a majority of Swedes now use the internet to seek health information. Aim: To describe and analyze information on loneliness and social community on Sweden's combined health portal for regions, 1177.se, and websites of randomly selected municipalities. Method: A qualitative summative content analysis of information on the websites of Sweden's 21 regions on 1177.se and 30 randomly selected municipalities. Results: On 1177.se, 14% of the regions had information on loneliness or social community. Among the municipalities, 80% had information or activities to counteract loneliness or promote social community. The information was primarily directed towards the elderly and people with disabilities. Conclusion: The study reveals significant disparities in the availability of information and inclusive activities organized by Sweden's regions and municipalities regarding loneliness and the promotion of social community. The study highlights the gaps in efforts by both regions and municipalities to provide adequate information and activities to effectively address the public health challenges of loneliness.

Bakgrund Kranskärlssjukdom är ett av världens stora hälsoproblem där både insjuknandet och dödligheten är hög.Det finns god evidens för att träningsbaserad hjärtrehabilitering minskar mortaliteten och behovet avsjukhusvård. Trots detta är det i Sverige endast 20% av patienterna som deltar i träning inomcenterbaserad hjärtrehabilitering. En vanlig orsak till lågt deltagande är långa avstånd. Träning förmedladvia E-hälsa har potential att kunna öka tillgängligheten till hjärtrehabilitering. Innan implementeringbehöver effekten utvärderas. Syfte Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt jämföra effekten av träningsbaseradhjärtrehabilitering i klink med träningsbaserad hjärtrehabilitering på distans med hjälp av digital teknik. Metod Den systematiska litteraturöversikten utfördes genom artikelsökningar från databaserna PubMed ochCinahl. Söksträngarna formulerades enligt PICO-modellen. Därefter granskades artiklarna och bedömdesför bias enligt SBU:s formulär ”Bedömning av randomiserade studier”. Resultat Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. De former av E-hälsa som användes varmobilapplikationer, websidor, telefonkontakt, SMS, mail och videomöten. Syreupptagningsförmåga mätt iVo2 peak eller Vo2 max var likvärdig eller bättre i interventionsgrupperna (E-hälsa) jämfört medkontrollgrupperna (sedvanlig vård). Följsamhet till träningen rapporterades vara bättre iinterventionsgruppen än kontrollgruppen och den självskattade livskvalitén som lika god iinterventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Konklusion Resultaten tyder på att träningsbaserad hjärtrehabilitering förmedlad via E-hälsa kan vara lika effektivsom centerbaserad hjärtrehabilitering. Att använda E-hälsa som ett kompletterande hjälpmedel skullekunna göra träning inom hjärtrehabilitering mer lättillgänglig och öka både deltagande och följsamhet.

<p dir="ltr">Digital Health technologies have revolutionized healthcare delivery, offering innovative solutions that enhance access, improve patient outcomes, and optimize the use of resources. Despite this advancement, health outcomes remain disparate across different social groups, with underprivileged populations at an increased risk of poor health outcomes due to inadequate access to care. Digital Health technologies serve as a critical intervention in mitigating these disparities, particularly for groups affected by geographical, economic, and infrastructural barriers.<br><br>The purpose of this study was to conduct a review of the current state of Digital Health technologies, including Software as a Medical Device (SaMD), Wearable Health, Portable Diagnostic Devices, and remote care platforms, and their impact on healthcare accessibility. Employing qualitative methodology, this metasynthesis emphasized an important discovery: the need for a paradigm shift among stakeholders in healthcare towards integrated and digitally-driven patient care. This shift requires more than just an understanding of new technologies. It demands a fundamental re-evaluation of patient care methods and the orchestration of the entire healthcare system towards integrated digital practices. Importantly, this study found that the pace of digitalization must be carefully managed and cultural factors must be considered and signals the urgency for a balanced approach to digital integration in healthcare.</p>