According to Joshua Greene’s dual-process theory, our moral judgments are processed in one of two systems in the brain referred to as the emotional (quick, unconscious) and rational (slow, conscious) system. The reason for why people tend to answer differently in the footbridge dilemma compared to the trolley dilemma is because the emotional system is dominating over the rational system. Research has demonstrated that patients with ventromedial prefrontal cortex damage make more utilitarian judgments in moral dilemmas in relation to harmful situations. According to the dual-process theory, this is because the emotional system has been impaired which results in that the only working system is the rational system. The aim of this thesis is to investigate how the dual-process theory tries to explain why our moral judgments tend to differ in some moral dilemmas. This thesis will also look at how the dual-process theory tries to explain why patients with ventromedial prefrontal cortex damage make utilitarian judgments in relation to harmful situations. This thesis will sustain that the dual-process theory have gained strong empirical support, especially from the research that has been made on patients with ventromedial prefrontal cortex damage. This thesis will also argue that some modifications needs to be made on the dual-process theory in order to make it stronger.

This two-phase, sequential mixed methods study explored how student affairs professionals resolved professional ethical dilemmas. A student affairs professional was defined as an individual whose educational background and work experience are in student affairs. An ethical dilemma is defined as a situation in which two ethical principles are at odds rather than a simple matter of right versus wrong (Kitchener, 1985). A professional ethical dilemma is an ethical dilemma in the context of a person's work-related experience. The first phase of the study was a qualitative exploration of how representatives of the Council for the Advancement of Standards in Higher Education (CAS) resolve professional ethical dilemmas by interviewing the representatives. The second phase of this study was confirmatory. An online questionnaire was designed and administered to members of the National Association of Student Personnel Administrators (NASPA) who held positions similar to those held by the phase one sample. The questionnaire was designed to confirm the findings from phase one about ethical dilemma resolution. The study found that professional ethical dilemmas are very complex, involving multiple ethical principles, multiple roles of the person facing the dilemma, and multiple constituent groups involved in the dilemma. Despite this complexity, student affairs professionals use a relatively simple resolution process of serious reflection and conferring with others. Considerations of self (e.g. role in dilemma and impact on self) and the wider organization (e.g. legal implications and political implications) were used in the resolution process. The study also found that student affairs professionals' personal values helped them prioritize the vying ethical principles involved in the dilemma so that they could make a decision that they believed was ethical. / Ph. D.

Denna uppsats handlar om att undersöka hur ett antal handläggare på Försäkringskassan upplever sin yrkesroll och arbetssituation. Mitt undersökningsfokus ligger på eventuella motstridigheter i yrkesrollen och hur de hanterar dessa. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide använts. Mina teoretiska utgångspunkter är Giddens teori om behovet av tillit i det moderna samhället och Webers byråkratiteori. Dessutom inbegrips Halloch Lundquists teorier och tankar om vad som kännetecknar arbetet i offentlig förvaltning, både Hall och Lundquist är inspirerade av Webers teorier. Mitt resultat visar att handläggare inom Försäkringskassan upplever en ambivalens, dels i sin yrkesroll men också i själva beslutsfattandet. För att hantera denna ambivalens söker de stöd i lagar och regler, i tidigare beslut men också hos sina kollegor. Det visar sig också att längre erfarenhet ger ett visst skydd, ger mer distans, till ambivalensen i yrkesroll och beslutsfattande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.

Many of our ordinary beliefs about the world around us are a result of inference from more fundamental beliefs. Foundationalists in epistemology have thought that, if these ordinary beliefs are to be rationally justified, the chain of inferential justification must terminate in a belief that is justified noninferentially. Foundationalists, of the internalist variety, have thought that the most plausible candidates for ending the regress of empirical justification are experiential states, the justifying features of which the believing subject is aware. The Sellarsian dilemma, taking its name from philosopher Wilfrid Sellars, has been a persistent argument against foundationalist theories of epistemic justification. There have been various formulations of the dilemma over the years, but in its most general form it says that for any construal of an experiential state where the experiential state provides justification, the experiential state (or the apprehension thereof) will need further justification. Sellars thought that an experience, all by itself, cannot provide justification unless we apply concepts to the experience. However, the application of concepts is judgmental and conceptual judgments, like beliefs, require further justification. So, the experiential state construed this way would perpetuate the regress it was designed to terminate. On the other hand, if the experiential state is construed such that it is not in need of justification, then it cannot itself provide justification. Both options are devastating to a foundationalist epistemology. My thesis is that a solution to all forms of the Sellarsian dilemma is to require for foundational justification direct awareness of (what I call) the fit between one's conceptual judgment and the justifying experiential state. I concede that one must conceptualize one's experiential states for these states to play an epistemic role. However, I argue that conceptual judgments of this sort are the foundations. The importance of this solution is that it not only terminates the regress of justification but it also captures the primary intuitions that motivate internalism and foundationalism. This is to say that although I have framed my account as a response to the Sellarsian dilemma, it is not merely an ad hoc patch that avoids what stood as a serious problem. Instead, it is a return to what has motivated and what I take to be most persuasive about internalist foundationalism.

Aim The compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession. Method The data was collected through interviews to make a qualitative research. The purpose of this study was to follow four PE-teachers reasoning about ethical dilemmas. Through three pre-set dilemmas the teachers were supposed to discuss how they, hypothetical, would act if they were facing them. Results The result showed that there are no agreements between the teachers in how they think they would have act in the pre-set dilemmas. The choice of act affects on both the school as an organization and of teachers as persons. Accordingly, the choice of act depends on how the school has arranged the teaching, what resources the school has and how far the teachers think their professions reach. This study also shows that there are no certain answers to how teachers should act if they were facing the pre-set dilemmas. Because of this, they teachers’ whishes more concrete guidelines, more education in the subject and in conflict solvation to be prepared to face dilemmas regarding PE-lessons in our schools. Conclusion This study has enlightened the difficulties regarding ethical dilemmas that teachers faces in school. The study has also pioneered for further research in different areas considering ethical dilemmas in schools. / Syfte och frågeställning I Sverige har vi skolplikt. Detta innebär att alla barn inte bara får möjlighet att utveckla kunskap, utan att alla barn rentav är skyldiga att gå i skolan. Detta ställer krav på dem som har skolan som sin arbetsplats och i första hand lärarna. Skolan är en komplex verksamhet där lärarna dagligen möter etiska dilemman, av olika slag. Syftet med denna studie är därför att belysa hur olika idrottslärare skulle agera om de ställdes inför samma hypotetiska dilemma i ämnet idrott &amp; hälsa, samt varför denna kunskap är viktig för vår yrkesprofession. Metod Genom en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod var tanken att djupgående följa fyra idrott och hälsa lärares resonemang i etiska dilemman. Genom tre föruppställda dilemman skulle lärarna diskutera sig fram till hur de hypotetiskt tänkte, att de skulle agera om de ställdes inför dem. Resultat Resultatet av studien visar att det inte finns en enighet mellan lärarna i deras resonemang om agerande. Agerandet av handlingsalternativ för dilemmana påverkas av både skolan som organisation och av lärarna som personer. Alltså, valet av handlingsalternativ beror på allt ifrån hur skolan har valt att organisera undervisningen och vilka resurser och regler som finns på skolan, till var lärare själva anser att deras gräns i yrkesprofessionen går och var de sätter gränser för ansvar. Studien visar även att det inte finns några givna svar på hur lärare bör agera när de ställs inför etiska dilemman. Lärare efterlyser även mer konkreta riktlinjer i styrdokument samt önskar mer fortbildning och mer kunskap i konflikthantering, för att kunna tackla de etiska dilemman som tillhör idrott- och hälsalärarnas vardag. Slutsats Studien har spritt ljus över den problematik som finns i skolan, rörande etiska dilemman i idrott och hälsa undervisningen. Dessutom har studien öppnat för vidare forskning på en rad områden såsom simundervisningens vara och icke vara, samt hur lärarens profession kan ställas i förhållande till lärarens utbildning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

No description available.

Uppsatsen anlägger ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik samt är skriven utifrån sociokulturell teori. Svensklärare respektive matematiklärare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas på två olika skolor.  Syftet med intervjuerna är att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva påverkansfaktorer som några pedagoger på högstadiet framhåller när det gäller att utveckla elevers läsförståelse inom matematikämnet sett ur ett dilemmaperspektiv. Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivåer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men också när det gäller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten. Ett dilemma som alla respondenterna uppmärksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning på respektive område. Resultatet går inte att generalisera på grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt på att dilemmaperspektivet har ett starkt berättigande utifrån pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsättning metoder för att förhålla sig till aktuella dilemman vilket också exemplifieras i diskussionsdelen.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Cooperation is an important area of investigation for behavior analysis. The prisoner’s dilemma game (PDG) provides a useful scenario for studying cooperation in a behavior analytic paradigm. The PDG can be coupled with the concept of the metacontingency to investigate how various contingency arrangements support and promote cooperation in a group. Players in this experiment participated in a PDG and, in some conditions, were given the ability to fine other players but could not talk. The goal of this experiment was to investigate how players’ ability to fine one another affected the players’ patterns of cooperation, and whether fining itself was affected by the addition of a shared group consequence. The data show that participants cooperated in some conditions, but the fines did not seem to affect players’ rates of cooperation.