<p>Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924.</p> / <p>The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.</p>

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924. / The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag. Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter? I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras. / Changes in the Swedish security policy during the 21st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations. The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces? The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.

This paper concerns the ideas on society, policies and economic thoughts on Ireland before the cataclysmal famine of the 1840s. Senior, classified as one of the classical economists, elaborated these in the period 1829 – 1836, thus during the period of Parliamentary reform. As a trusted counsellor of the Whig governments, Senior advocated measures opposite to the common notions of laissez-faire. His basic ideas are contrasted to those of Malthus concerning economics and, in particular, the population doctrine that Senior never believed in and in its crudest form refuted. Senior regarded Malthus’ doctrine as devastating to governmental policies. Senior wanted an efficient and strong government. Moreover, Senior evolved ideas, in fact a strategy, for raising Ireland out of her common destitution instead of institutionalizing poor laws. This strategy embraced Catholic emancipation, education, public investments in infrastructure and emigration. His ideas, and proposals akin to Senior’s, are related to the political discourse of the day, which took a more common view of laissez-faire during the period considered. Nevertheless, there is consistency in his ideas on government, public investments and laissez-faire. Senior cannot be described as anything other than an early liberal and a classical economist and, hence, an advocator of economic laissez-faire. This paper underlines the need for a clear distinction between economic laissez-faire as a concept and the concept of political laissez-faire, whereas the former concerns thoughts on economics and the latter is related to the notion of the impassivity of the period of today’s discourse.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna. Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör. Detta kan bero på skillnader i påverkan av stridens genomförande av att insatsen sker nationellt eller internationellt. / In the interpretation of the meaning of a doctrine, there is both a purpose of direction as well as unifying the posture that all personnel in the Swedish Armed Forces are expected to have. That means that a corresponding prioritization could be equally expected of international missions, which are safe to say is the focal point for the Swedish Armed Forces after the defense policy decision made in 2004. The question therefore arises whether or not the three Swedish arena doctrines are adequate in showing these postures. This essay comprises both a quantitative and a qualitative text analysis of the arena doctrines, which together penetrates the texts based on two defined indicators of these focal points. The results of this essay are that the doctrine for maritime operations shows a noticeable larger focusing on international missions than the other two does. This might come from the difference in how the arena is affected in the basic tasking depending on whether the mission is conducted nationally or internationally.

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter. Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO). Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a. så uppfattas det sakna överensstämmelse att avsiktligt inte bibehålla öppna landförbindelser. Däremot är delar av indikatorerna direkt eller indirekt att anse som förenliga. / NATO, USA, Great Britain and Russia are among others using the task raid for ground forces and experiences from e.g. the war in Iraq 2003 have shown that they could have great importance. Raids are considered to correspond to manoeuvre theory, but raids are not to be found as a task for Swedish ground forces. This paper is analyzing the task raid for ground forces, developing two indicators for raids and with the help of these examining how raids are compatible with the armed forces present doctrine and field manual for ground operations. The investigation shows that raids are not compatible with the present doctrine and field manual for ground operations. E.g. is it considered to disagree not to keep land lines of communications open. Parts of the indicators are however directly or indirectly considered compatible.

The burgh of Canongate, situated next to Edinburgh, was deeply affected by the British Civil Wars (1638-49). The Canongate kirk session records, the parish-based bureaucratic and disciplinary records of the Reformed (Presbyterian) Kirk, provide a detailed portrait of daily life in Canongate during that tumultuous period. The records are particularly revealing of early modern gender history as they show how both men and women interacted with the local kirk, and reveal key social trends in the burgh, especially relating to sex and marriage. Illicit sex and its issue adultery, fornication and illegitimacy were a common and serious concern for the Reformed Kirk, and their persecution was more of a national preoccupation than in England or other parts of Europe. This concern is reflected in the large number of fornication and adultery cases that came before the Canongate kirk session between 1640 and 1650. The marital partnership, as the economic and social cornerstone of early modern society, was also an important issue in Canongate, and the kirk session records provide a glimpse at the nature and significance of marriage in the parish. Scotlands kirk session records offer one of few windows into the daily lives of early modern women, and they allow us to see some of the many ways in which women were active agents in the kirks system of godly discipline. Through the Canongate kirk session records, therefore, it is possible to glean understanding about Scottish womens lives in relation to one of the most rigorous disciplinary systems of early modern Europe.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.

I samband med publicering av militära doktriner startar allt som oftast en betydande debatt därdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit särskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. Navy´s doktriner. Doktrindiskussionen går till stor del att återfinna på olika militära tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktär och tidskrifternas löpande publicering av inlägg gör det svårt att skaffa sig en täckandeoch rättvisande bild av den marina doktrindebattens innehåll och uttryck. Det är därför intressantatt på ett systematiskt sätt undersöka hur den marina doktrindebatten är utformad i dessa tidskrifter,vad debatten omfattar och vad den antas innehålla. Syftet med denna uppsats är därför att undersökaden marina debattens natur genom att tematiskt granska relationen doktriner och efterföljandedebatt. Med utgångspunkt i Wilhelm Agrells metod för analys av doktriner har ett analysinstrumentutvecklats i syfte att systematisera genomförandet av undersökningen.Uppsatsens resultat visar att framtagning och utveckling av ett analysinstrument för denna typ avundersökningar i hög grad underlättar och renodlar granskningen av doktriner och debatt. Resultatetvisar också att den marina tidskriftsdebatten är utbredd och omfattande till sin karaktär, menden är även mer dynamisk och oförutsägbar än det intryck som kan ges vid en första anblick. / When military doctrines are published, they often quickly become the subject of considerable debatewhere the message is analysed and discussed. This fact has been particularly evident in theUSA after the publication of U.S. Navy´s doctrines. Discussion of doctrine is most often to befound in debate and commentary in various military journals, which serve as a frequently usedforum for such discussions. The complex nature of the debate and continuous publishing of sucharticles make it difficult to get a comprehensive and accurate picture of the content and expressionof the debate about maritime doctrine. Therefore, it is interesting to examine more systematicallyhow doctrinal debate is shaped in these journals, what the debate encompasses and what its contents.Thus, the purpose of this essay is to study the nature of the maritime debate by thematically examiningthe relationship between doctrine and the subsequent debate. Setting out from WilhelmAgrell´s method for analysis of doctrines, an analytical instrument has been developed in order tosystematize the conduct of this investigation.Results show that the development and use of an analytical instrument for the examination of doctrineand debate greatly facilitates and refines the accomplishment of a systematic investigation.The results also show that the maritime debate is by nature extensive and comprehensive and thatit is even more dynamic and unpredictable then a first impression might indicate. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande. För att komma fram till undersökningens resultat har enkombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den förstnämnda har främst använts föratt utifrån FM-doktrinen skapa en modell som legat till grund för den del av verkligheten somsenare undersökts via den kvantitativa metoden. Modellen är ett resultat efter en analys av FMdoktrinsom utgjort själva teorin. Någon vedertagen teori nyttjas inte.Gemensamt för de olika forskningsfrågor är operativ planering och FM-doktrin, men ur olikaperspektiv, nämligen hur det är tänkt att vara, hur det är samt hur det borde vara. Utifrån dessafrågor har jag hanterat ett övergripande syfte som har varit att kartlägga det som rubriken för Cuppsatsenanger. Bakgrunden till denna ambition går att finna i en problemställning rörande hurvida FM-doktrinen används i den utsträckning som den borde göra med hänsyn tagit till desstänkta verksamhetsområden. / The importance of the Swedish military doctrine for operational planningThe result from my investigation indicates that operational planning not only aredependent upon a doctrine, it is also necessary for a development of the same. Thereis a close connection between those two parts. A doctrine of today has an importanceof being a standard for in what way an operational planning is made as well inmethods as in concept of how to think. The result indicates that the methods are usedmore frequently than the concept of thinking. The result also point to that the doctrineof NATO for multinational effort are more used than the Swedish military doctrinewhen handling with operational planning.The scientific method of this investigation is a combination of quantitative andqualitative method. The first one has been used for the main process of collectingfacts about the condition for operational planning. The second one has been used tocreate a model for collecting the former.From a scientific point of view there is no established theory of which thisinvestigation is performed. The Swedish doctrine has been used as a kind of theoryfor constructing the model.In common for all my questions have been operational planning and Swedishdoctrine. These have been used in some different aspects, namely how it is thought tobe used, how it is used in reality and how it ought to be used. The overall purpose tothese questions is to make a survey of which the conditions are for using the Swedishdoctrine in terms of operational planning.The circumstances for given purpose are possible to be found in the formulation ofthe problem about that our Swedish doctrine not is used in the way it is thought to be. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08