Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2008. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 242-258).

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [242]-256). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [242]-256). Also available on the Internet.

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed June 26, 2009). PDF text: 233 p. : col. ill. ; 5 Mb. UMI publication number: AAT 3350449. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.

Sammanfattning: Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur tre olika pedagogiska inriktningar synliggör matematik för barnen i planerade och oplanerade aktiviteter. Vi har intervjuat förskollärare från tre olika inriktningar; traditionellt förskolearbete, Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och Montessoripedagogik, för att ta reda på deras synsätt angående hur de arbetar och synliggör matematik för barnen i förskolan. Resultatet visar att det både finns skillnader och likheter mellan dem. Några skillnader är att i den traditionella förskoleverksamheten, ansåg förskollärarna bland annat att matematiska begrepp är betydelsefullt att använda redan i barns unga åldrar. Inom Reggio Emiliapedagogiken är huvudfokus på dokumentationen som viktig och inom montessoripedagogiken ansåg de att det är barns arbete med de konkreta didaktiska materialen som stödjer lärande. Likheterna som vi ser är i förskollärarens arbete med matematik i verksamheten, att de planerar exempelvis inte för en specifik matematikundervisning och i de oplanerade kommer matematik in i barnens vardag spontat hela tiden. En annan likhet är att förskollärarna anser att miljön ska vara kreativ och bestå av mycket material, men även att förskollärarna bör förhålla sig på ett sätt där hänsyn tas till barnens olika kunskapsnivåer, för att det ska bli ett roligt och meningsfullt lärande i matematik. Slutsatsen av denna undersökning är att matematik finns överallt i alla vardagssituationer, och att den är betydelsefull samt att det finns kunniga förskollärare som synliggör och främjar barnens matematiska lärande i förskolan. Miljön och materialen är också betydande tillgångar som bidrar till att synliggöra matematik för barnen, genom att använda konkret material och utforma en lärande miljö.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

To view the Shelves Catalogue in the correct format: 1. Click "view"; 2. Click "page display"; 3. Click "Two Page View"; 4. Click "Show Cover Page in Two Page View" / This study explores how a narrative view of collecting can be expanded and applied to Ilya and Emilia Kabakov’s installations, as well as to my own artworks. It focuses on personal and intimate collections of everyday objects that serve to edify their owner’s sense of being. The project is undertaken in order to arrive at new interpretations of the themes of loss, meaning and absence through Mieke Bal’s (2006) narrative theory, Susan Pearce (1994) and Mikhail Epstein’s (1995) methods of collecting and Jean Baudrillard’s (1996) notions of the collector. These theories are applied to selected installations from the Kabakovs’ series Ten Characters. My own exhibition, S(h)elves, is an exploration of collections, underpinned by conceptually relevant theories. Conclusions are reached by means of literary analysis and comparison of selected theorists and artworks. A reflexive approach to art-making means that theories inform art-making processes while practical developments facilitate re-evaluated perceptions which lead to new insights. / Art History, Visual Arts and Musicology

A presente dissertação visa, ao mapear e analisar as concepções elaboradas pelos alunos na aquisição do sistema de escrita no contexto da escola especial, oferecer uma versão das possibilidades de aprendizagem dos alunos “com deficiência mental”. As produções e interpretações escritas (escrita do nome, palavras, frases, textos) realizadas na dinâmica da sala de aula de uma turma coordenada pela pesquisadora apresentaram nove alunos na condição de “leitores e de escritores em processo”, construtores de variadas e particulares reflexões em interação com este objeto de conhecimento. A intervenção efetiva da professora e do contexto escolar enquanto intérpretes e informantes deste conhecimento culturalmente organizado tornou-se fundamental no sentido de oferecer uma série de vivências significativas com atos de leitura e escrita, possibilitando aos alunos um questionar-se e o desejo de apropriar-se da cultura escrita. Observou-se uma rede (não linear) de concepções que oscilavam entre diferentes níveis de conceitualização. O olhar teórico foi determinante no sentido de possibilitar visualizar o processo de alfabetização, dando a compreender o que poderia ser entendido como “erro, imaturidade ou deficiência” como formas de pensar diferenciadas da convencional, pertinentes ao processo de desenvolvimento e de aprendizagem em geral, como nos mostram os autores Emilia Ferreiro, Ana Teberosky e David Olson. Reconheceu-se o sujeito inventivo da teoria piagetiana. Este entendimento marca possibilidades de se viver novas formas de ser, diferenciadas do padrão “deficiente mental”: o de um aluno que também pode vir a ser letrado, independentemente de dominar ou não a forma oficial do sistema de escrita. Uma pessoa que assina seu nome e suas aprendizagens. / The present dissertation presents the concepts students with mental deficiencies are able to build when acquiring the written code, and discusses a version of these students´ learning possibilities. Their written productions and interpretations (spelling of names and words, writing of full statements and texts) emerge as a result of a classroom dynamic work coordenated by the present researcher. The study finds out nine students as readers-and-writers-in-process – able of producing varied and private reflections in interaction with the target object. The effective intervention of the teacher and the whole school context, as interpreters and communicators of this culturally-organized-knowledge, became crucial factors to offer students a series of meagninful experiences of life along to the reading and writing tasks, so the students behaved like questioning themselves and had the wish to acquire the written code. It was possible to observe a growing network of concepts (not in a linear basis), which floated among different levels of nominalization. The theoretical choice, making it clear what we should consider or should not consider as an “error”, “imaturity” or a “deficiency”. It also was decisive to best visualize the literacy process in a different approach from the ones used by convencional learning and development practices, as Emilia Ferreiro, Ana Teberosky and David Olson have pointed out. It made possible to recognize the inventive subject according to the piagetian theory. The understanding that underlines this work sets new possibilities of living new ways of being, which differ from the mental deficient standard. We talk about a student that is also able to become lectured, and that despite acquiring or not the official writen code, is a person who is able to sign his/her name and his/her productions.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>