BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med. Det framgår även tydligt i denna undersökning att pedagogerna tänker, diskuterar och engagerar sig mycket i miljön. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts. Vi har valt att gruppera dessaunder rubriker för att sammanfatta mönster vi har sett underobservationerna. Vi har bland annat belyst perspektiv somkommunikation, koncentration, tidigare erfarenheter, självförtroendesamspel och samarbete. I resultatet framkom att barns socialautveckling är beroende av samspel med andra.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll.ResultatInformanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen. / Program: Lärarutbildningen

Bibliography: leaves [392]-427. / xvi, 427 leaves : [1] map ; 30 cm. / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / Study of the Italian co-operative enterprises associated with La Lega Nazionale delle Cooperative e Mutue, with particular reference to those in the region of Emilia Romagna. Examines how these cooperatives have managed to flourish despite the poor survival record in other countries with a market economy. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Politics, 1995

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2007. / Title from title screen (site viewed Dec. 5, 2007). PDF text: vi, 206 p. : ill. ; 9 Mb. UMI publication number: AAT 3271925. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

<p>I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola. Vi såg även att vissa av pedagogerna problematiserade matematik i vardagen och ordnade spe-ciella tillfällen för barns lärande. Skillnaderna låg i pedagogernas kompetenser och ut-bildningar inom matematik. Om de gjorde på ett specifikt sätt kunde vi inte upptäcka vare sig i den traditionella eller i Reggio Emilia inspirerade förskolan. Hur förskolepe-dagogerna beskriver sitt arbete i praktiken överensstämmer med vad vi har funnit i den litteraturgenomgång vi har gjort inom ämnesområdet. Undersökningen visade oss hur viktigt det är att det finns kompetenser och kunskap hos förskolepedagogerna.</p>

<p>Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>

<p>Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.</p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.</p><p><strong> </strong></p>