I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

I denna studie undersöks evalueringar i Polisens texter på Facebook. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, uttrycker åsikter, bedömer och uttrycker känslor. Evalueringarna i Polisens Facebooktexter har studerats med hjälp av en metod för textanalys som bygger på metodramverket Appraisal. Materialet består av 29 inlägg från lika många av Polisens konton på Facebook. Evalueringarna identifieras, räknas och beskrivs. Uppsatsen identifierar även några teman som ofta är föremål för Polisens evalueringar. Resultatet visar att majoriteten av Polisens Facebookinlägg innehåller evaluerande uttryck. Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat mot bakgrund av kravet på Polisen som myndighet att arbeta sakligt och opartiskt. Ett sådant förhållningssätt är svårt att förena med ett känslo- och värderingsladdat språkbruk.

The insufficient amout of research regarding social media use in municipalities was in part why this study was conducted. This study examined how Swedish municipalities interact with its followers through Facebook’s different post types to create engagement. Grunigs excellence theory stood as the base for the theoretical framework. The method used was a quantitative content analysis. Data was collected from 30 different municipalities’ Facebook pages. The study found that municipalities use Facebook to engage their citizens in some ways more than others and that municipalities, in some regards, do not use Facebook to its full potential. To reach the various ways of engagement, municipalities need to be aware of how to achieve that. Such as what format best suits the engagement that the municipalities wish to achieve. Posting a larger variation of formats should be implemented in order to take advantage of all the benefits that the different formats provide.

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

With the growing popularity of social network sites such as Facebook and Twitter, newspapers have started to use these sites as alternative platforms for news delivery. Analyzing the use of Facebook and Twitter by the top 74 U.S. newspapers, this study examines the effectiveness of social network sites as news platforms. The results showed that most of the major newspapers have adopted social network sites but reached a very limited number of subscribers. After controlling for print circulation, there is no significant correlation between the number of social network subscribers and the number of website visitors. Overall, the effectiveness of Facebook and Twitter as news platforms remained questionable. / text

Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.

Problemformulering och syfte: Internetaktivisten Eli Pariser berättar i sin bok The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding from You hur algoritmer på sociala medier filtrerar bort innehåll som går emot det användaren tycker om. I stället får användaren ett skräddarsytt flöde som bara presenterar innehåll som går ihop med dennes personliga preferenser. Pariser argumenterar vidare att filtreringen skapar en filterbubbla, där användaren får uppfattningen att alla har samma åsikter som den själv. Det kan, enligt Pariser, leda till åsiktspolarisering där människor kommer allt längre ifrån varandra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur unga, politiskt aktiva människor i Sverige använder Facebook och hur de upplever sina flöden på Facebook i förhållande till sina politiska åsikter, för att se hur utbrett internetfenomen som filterbubblan är bland svenska användare som tydligt ger uttryck för sina politiska åsikter. Metod och material: Metoden som ligger till grund för studiens empiriska resultat är en enkätundersökning. Analysenheterna består av politiskt aktiva Facebook-användare som är medlemmar i politiska ungdomsförbund. Anledningen till att medlemmar i ungdomsförbund valdes framför politiska partier är att yngre människor är mer aktiva på sociala medier. Enkäten utformades med tjänsten Survey monkey och spreds på Facebook till analysenheterna. Huvudresultat: Studiens empiriska resultat visar att majoriteten av respondenterna befinner sig något som Eli Pariser skulle definiera som en filterbubbla, men att de flesta samtidigt är medvetna om att åsiktsbilden i Facebook-flödet inte är representativt för det svenska samhället i stort.

No description available.

I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen. / This paper is about Facebook’s role in political representation. The goal of the study is to examine the occurrence of filter bubbles on Facebook’s  recommendations-page. This page is called “Like pages” and provides Facebook-users with recommendations of new pages to like and is created by algorithms that take into account personal information of the user, which pages the user has liked earlier, friends on the network and other websites the user has visited. The two latter factors however have been left aside in this study, which focuses instead on personal information and interaction with Facebook-pages.                       Besides the filter bubble-theory, this paper includes theories about “cyberbalkanization”, “echo chambers” and “selective exposure” in order to explain how information can influence and is influenced by people’s choices on the internet. The results of this research are discussed in the light of the large consequences which information has on internet users and society in general.                       The experimental part of the study includes the creating of six fictitious Facebook-profiles with help of several statistics, in order to make the profiles as representative as possible. Those profiles then interact with different political pages from Sweden. That has an impact on the recommendations-page, which subsequently is studied with help of a quantitative content analysis to see what content the user gets back, based on her earlier interactions.                       A central aim of this paper is to understand the global discussion about Facebook’s role as a political influencer in the US-election 2016, which has taken place during the same period of time as this paper has been written. When beginning this research, “filter bubbles” was something that was discussed in science and among media-interested. After the results of the election were final, the discussions about Facebook’s role as a propagator of fake-news culminated and the company was accused to have influenced voters. As a reaction to this, Facebook’s CEO Zuckerberg announced the company will find ways for stopping the distribution of fake-news on Facebook. Those consequences are already visible in this research and possible consequences on a political debate on Facebook are discussed. However, the changes that have been made on Facebook have not been communicated publicly in any way by the company. For this reason this study also discusses problems that can occur studying online-content and makes demands on a higher transparency of how Facebook’s algorithms work.                       The analysis of the results show that Facebook before the changes has recommended its users pages with political content in a much higher extent than after the change, when the recommendations-page is mainly based on local-fixed Facebook-pages. The authors draw the conclusion that Facebook, before the changes, politicized a political active user, while a political inactive user is not presented for political material in the same extent. Even a filter bubble could be observed, based on block-political preferences of the user. The authors agree upon that the changes, Facebook made will have an impact on Facebook’s role as a political forum. Even if this study only focuses on the recommendations-page on Facebook, the changes that Facebook made can make Facebook to a less political platform and potentially affect the democracy in Sweden and all around the world.

La comunicación es uno de los procesos que más ha contribuido con el desarrollo humano. Su estudio dentro de las organizaciones tiene más de 50 años como disciplina. Desde sus inicios ha constituido el factor clave para el progreso y la mejora continua de la gestión corporativa. La evolución en el estudio de la comunicación de las organizaciones ha traído como resultado una nutrida bibliografía. Sin embargo, los avances tecnológicos de los últimos 20 años han generado nuevas necesidades dentro del campo de la Comunicación Organizacional, las que se relacionan sobre todo con soluciones acerca de la mejor forma de establecer y afianzar el vínculo comunicativo de las entidades con sus públicos en las plataformas digitales. Poco a poco se han generado más investigaciones académicas al respecto (sobre todo a nivel internacional), aunque todavía no se satisface la demanda de interrogantes ya que la tecnología se desarrolla a una velocidad exponencial. La presente investigación busca aportar más conocimiento en torno al proceso comunicativo en los contextos virtuales por parte de las organizaciones, específicamente aquel que contribuye con un Gobierno electrónico eficiente. De esta forma, se ha centrado en un grupo de instituciones públicas, seleccionadas de acuerdo con criterios de estudios previos, a fin de analizar su desempeño en el campo de la Comunicación Digital, tomando como referencia indicadores de países que destacan en e-government. Por ello, el estudio se concentra en el proceso comunicativo de las entidades en los espacios que estas tienen en redes sociales. Cabe indicar que la investigación escoge este espacio por albergar gran cantidad de usuarios, así como estar considerado dentro de los factores que constituyen el desarrollo del Gobierno electrónico a nivel mundial.