Spelling suggestions: "subject:"[een] FACEBOOK"" "subject:"[enn] FACEBOOK""
121 |
Facebook är en scen och vi blott aktörer : Facebooks inverkan på individers identitet / Facbook is a stage and we merely actors : Facebook´s impact on individuals´ identityÅhman, Josefina, Davidsson, Anna January 2010 (has links)
Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet. Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil. Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet. Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap
|
122 |
La risa en los Chistes de FacebookMånsson, Rosana January 2013 (has links)
People tell jokes in order to amuse and produce laughter. It is possible to represent laughter in the cyberspace discourse by writing how it sounds or by using a representation of a facial expression formed by various combinations of keyboard characters called emoticon. Jokes are appreciated by both men and women in our society but is there any difference between the way they represent laughter in the cyberspace discourse? In this research, we use the qualitative and quantitative method. First, we analyze the mechanism of linguistic construction of five jokes and their types and techniques based on Freud’s theory about this subject. Then we present the reactions produced by the jokes found in a social network and focus in the written representation of the laughter. The results show us that more women than men react to the jokes by writing a comment. The most popular laughter used by both men and women in a Spanish social network is "jajajaja" and the emoticon "XD". We have also found that people use the international laughter "hahahaha" and more women than men use "jejeje" to represent laughter in the same network. Although each individual has a laughter style, the way people represent the laughter graphically in the cyberspace discourse is almost the same between men and women but it differs in the way they use them as a reaction to the type and technique of the joke.
|
123 |
Sociala nätverk och det ökade användandet : En studie om det har skett en normförskjutning av användandet samt hur det relaterar till traditionellt beroendeLandfors, Oskar, Andersson, Åsa January 2013 (has links)
The internet has become an increasingly part of everyday life with digital artefacts like smartphones and tablets. We’re looking at the usage of social networks and how the usage relates to traditional addiction. We conducted a quantitative research where 84 poeple finished our web survey. Our research focused on addiction, time spent on social networks, normal and non-normal usage and general user patterns. The result we gathered shows that there have been a standard displacement in how we use social networks online, as well as the view of what is acceptable when it comes to internet use with the increase of social networks. One indication of a standard displacement is that non-dependents spend more than double of the time on social networks now than they did in earlier studies of internet use. We think that the definition of addiction on internet needs to be revised with a better understanding of what can be seen as normal internet usage.
|
124 |
Seniorer och identitet på Facebook : En studie om seniorers uppfattning och skapande av identitet på FacebookSahlén, Mattias, Volter, Madeleine January 2013 (has links)
The aim of our study was to increase understanding of older people’s views on social media’s and identity by asking the question: How do seniors perceive identity on Facebook? Based on a qualitative approach with written interviews conducted by e-mail, we contacted respondents who had and used a Facebook account. In our study we used categories, such as seniors, identity, Facebook and networking to be able to answer our research question. The result of this study is shown as a description of nine respondent’s testimony regarding identity on Facebook. The study shows that it is regarded negatively to be totally anonymous on Facebook. The respondents also testified to being meticulous in selecting what kind of material they publish on Facebook.
|
125 |
Être-sur-Facebook : la technique et l'habitation chez Martin Heidegger et Peter SloterdijkMarcotte, Bruno 23 January 2013 (has links)
À mesure que s’accroissent le temps passé en ligne et la richesse phénoménale des environnements web, ces « médias » doivent de moins en moins être pensés comme des canaux de communication et de plus en plus comme des espaces, voire des lieux d’habitation. Au même moment, les dispositifs de communications numériques, au premier chef www.facebook.com, sont constamment accusés d’être des espaces « irréels », de rendre les relations « superficielles », etc. Cette thèse cherche à qualifier l’être-au-monde lorsqu’il prend la forme de l’être-sur-facebook en mettant en relation les questions de l’habitation, de la technique et du numérique. De façon surprenante, bien que ceux-ci n’aient jamais écrit sur le web, les pensées de Martin Heidegger et de Peter Sloterdijk fournissent d’excellentes bases théoriques à partir desquelles penser l’habitation numérique. D’une part, Heidegger ne fait pas dériver la réalité d’une ontologie matérialiste, mais existentielle, ce qui correspond bien à la praxis numérique. D’autre part, il a cherché à établir des relations entre l’habitation et la technique, ainsi qu’entre l’authenticité et la publicité, ce qui se révèle fort utile pour penser ce que peut vouloir dire le fait d’habiter un environnement technique semi-public. Quant à Sloterdijk, ses notions de sphère et d’immunité sont intéressantes pour penser le nouveau genre d’espace créé par Facebook où l’usager contrôle lui-même l’accès à son réseau. Pensé avec les catégories de Sloterdijk, Facebook.com apparait comme un milieu s’acquittant de la double exigence d’immunité et de mobilisation où l’usager fait de son propre reflet sa « maison web ». Le projet guidant la trilogie « Sphères » – penser l’existence humaine à partir de ces lieux de production et d’installation – est ainsi poussé, par-delà son attachement à la concrétude, vers le web.
|
126 |
En förtrollad drömvärld : en kvalitativ studie om identitetsframställning på FacebookThomasson, Charlotte January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ”Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?” och ”Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?” För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semistrukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi. Undersökningens resulterade i en, hos aktörerna, tydlig framställning av en önskad online identitet som de enkelt kan konstruera med hjälp av Facebooks verktyg; såsom statusuppdateringar och nyhetsflöde. Facebook blir till en scen där aktören framför sitt uppträdande med hjälp av den information som han/hon väljer att dela med sig av. Det är en ständig strävan efter att tillfredställa sin publik, dess behov och förväntningar genom att bli socialt accepterad och följa de normer och regler som publiken upprättat. Därmed påverkar den information, som individen väljer att publicera för publiken, själva identitetsskapandet genom att han/hon framhäver det positiva, likt en drömvärld.
|
127 |
Sociala medier för att hjälpa eller stjälpa? : En kvalitativ textanalys på Parken zoo:s Facebookinlägg under deras förtroendekris hösten 2012Björkholm, Matilda, Nilsson, Veronica January 2013 (has links)
No description available.
|
128 |
Technological Advancements in CommunicationRamnaraine, Jankie 15 December 2009 (has links)
Faculty of Criminology, Justice and Policy Studies
|
129 |
Personligt varumärkesbyggande på Facebook : Hur Facebook lett till kommodifieringen av jagetSjökvist, Jimmy January 2013 (has links)
Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande. Analysen visar att bekräftelse är väldigt viktigt i personligt varumärkesbyggande i form av gillande och kommentarer. Facebook har visat sig vara en främre region då man visar en idealiserad bild av sig själv. Man lägger inte upp något som är för privat, utan det lämnas åt den bakre regionen. De problem som kommer upp med personligt varumärkesbyggande är kontroll av information, anonymitet, missledd eller otillräckligt varumärke och skildra budskap korrekt till sin målgrupp.
|
130 |
En facebookares gyllene regler : Småbarnsmödrars och gymnasietjejers upplevelser av facebooks normer och dess påverkan på välbefinnandetAspevind, Matilda, Liedbergius, Linnea January 2013 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0561 seconds