In der Festschrift für Jürgen Hering (2002) veröffentlichte Antonius Jammers, Generaldirektor der Staatsbibliothek zu Berlin von 1995 bis 2002, die Erinnerungen seines Vaters an die Dresdner und Leipziger Zeit der Bibliotheksausbildung 1925 bis 1927. Der 71jährige hatte sie unter dem Titel „Der werdende Bibliothekar“ auf 15 Seiten niedergeschrieben und seinem Sohn überreicht, als dieser 1968 seine erste Bibliotheksstelle in Bonn antrat...

Am 19. Oktober 2006 schenkte Dr. Antonius Jammers, von 1995 bis 2002 Generaldirektor der Staatsbibliothek zu Berlin, unserer Handschriftensammlung ein Briefkonvolut. Es enthält rund 80 Postkarten und Briefe von und an seinen Vater Prof. Dr. Ewald Jammers.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [295]-314). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [295]-314). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--Yale University, 2002. / Includes bibliographical references (p. 215-222).

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, 1936. / Photolithographed. "Private edition, distributed by the University of Chicago libraries."

<p>Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel.</p> / <p>A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Divinity School, August 2002. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Even though there has been no lack of scholarly attention to Chinese epistolary texts as a source of information, discussions of the functions and practices of letter writing in imperial China are very limited. This thesis deals with how elites in Song dynasty (960-1279) China exchanged personal and political information by writing and sending letters to each other, and how the genre of letters functioned in its various forms throughout the socially transformative and culturally active period. Through contextualizing epistolary material - such as letters in manuscript and print form, letter collections, and epistolary manuals, as well as sources in other genres that describe letter writing practices - I explore the multifaceted uses of letter writing for literati officials. The study provides a systematic view of the functions of Song letter writing in political, social, and cultural realms by investigating its complex practices. Using letters in several sub-genres by important literati figures such as Mi Fu, Li Gang, and Sun Di, it illustrates the main aspects of letter writing, including format, rhetoric, topical content, and handwriting. In view of the roles played by letters exchanged among Song scholars, this research on literati correspondence provides a window on how interpersonal relationships were conducted by written exchanges during that period. It also sheds light on how epistolary culture was transformed by the literati community during one of the key periods of Chinese civilization. These insights will contribute to the research of Chinese literati culture and related fields, such as the social history of middle period China, and will also be useful for comparing China's epistolary culture with the world's other letter writing traditions.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.