Background: Pain is a common consequence of Spinal Cord Injury (SCI). While research into pain in SCI is vast, examining musculoskeletal pain (MSKP) and low back pain (LBP) are limited. This thesis aims to investigate these categories of pain in incomplete SCI (iSCI). The experience of pain is known to affect quality of life (QoL) and function. The impact of the experience of pain, particularly of LBP, on both the QoL and function are examined in this research. While research in similar fields is predominantly conducted in single nation populations this research is set out to study three different nations. Method: The following were part of this study: • A systematic literature review on the prevalence on chronic back pain (BP), LBP and MSKP in SCI. • A translation, and preliminary validation, into Greek of the Spinal Cord Independence Measure (SCIM version III). • A cross-national survey conducted in the USA, UK and Greece. Questionnaires included the short-form McGill Pain questionnaire (SF-MPQ), EQ-5D and the SCIM III. They were collected either online or via post and 219 questionnaires were analysed. Results: The papers included in the systematic literature review were considerably heterogeneous not allowing meta-analysis to be made. 95% confidence intervals (CI) for the total number of participants in the studies were used. Among people with pain the prevalence of chronic MSKP (CMSKP) was 49% (95%CI 44%, 55%), of chronic BP (CBP) was 47% (95%CI 43%, 50%) and chronic LBP (CLBP) was 49% (95%CI 44%, 55%). GR-SCIM III maintains its unidimensionality and has acceptable internal consistency (α=0.78). Concurrent/criterion validity for the two cross-examined subscales were strong for “self-care” (ρ=-0.78) and moderate for “mobility” (ρ=-0.58). Unidimensionality was also confirmed for the English version of SCIM III, which had accepted internal consistency (α=0.79) and strong concurrent/criterion validity for “self-care” (ρ=-0.75) and moderate for “mobility” (ρ=-0.45). The survey results showed that the prevalence of current LBP is 67.9% (95%CI 61%, 73%) and of MSKP is 38.8% (95%CI 32%, 45%). LBP was of moderate intensity and most commonly described as “aching”. People who report pain, LBP or MSKP reported worse QoL. The impact of LBP on QoL was greater than that of pain in general or MSKP. The increased intensity of LBP correlated with worse function. Among the three participating countries, people from the UK had the worst experience of pain and LBP, classified themselves with the worst health status and reported the worst functional independence. Conclusion: This study offers the first systematic review on CLBP, CBP and CMSKP in SCI. It is unique in using SCIM III by self-report and into Greek. The results show that LBP is highly present in iSCI affecting both QoL and function. Both the GR-SCIM III and the SCIM III are reliable for use, however studies are needed to examine further their psychometric properties. The findings of the study fit with features of the currently used patients’ rehabilitation models.

Bakgrund: Krig har en negativ effekt på människors psykiska hälsa. När människor utsätts för starka negativa påfrestningar kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. PTSD kan manifestera hos både soldater och civila. Dessa grupper av människor förekommer som veteraner eller flyktingar i icke-stridande länder som Sverige och kräver i allmänhet större mängd vård inom såväl psykiatrin som somatiken än personer utan PTSD på grund av PTSD's höga co-morbiditet. För att behandla dessa patienter korrekt behöver vårdpersonal vara medveten om hur patienter med PTSD ska bemötas. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar vårdpersonalens bemötande av personer med PTSD i vården med trauma relaterat till krig. Metod: De artiklar som användes i studiens resultat var kvalitativa och hittades med hjälp av databaserna CINAHL, MedLine och PubMed. Datan samanställdes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Resultat: Denna studie presenterade tre kategorier som påverkade vårdpersonalens bemötande av patienter med PTSD; faktorer relaterade till relationen med patienten, faktorer relaterade till vården och sociokulturella faktorer. Mötet mellan vårdpersonal och patienter med PTSD påverkades av patienternas inställning till vården, bakgrund och erfarenheter. Ett gott samspel mellan vårdpersonal och patient utgjorde basen för en fungerade relation. Slutsats: Det finns en brist på studier som undersöker mötet mellan patienter med PTSD och vårdpersonal. Patienter riskerar onödigt lidande när bemötandet från vården brister.  Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis hjälpa till att lägga grunden för vidare forskning i ämnet och utvecklingen av hälso- och sjukvårdsplaner för att medvetandegöra vikten av ett gott bemötande / Background: War has a negative effect on people's mental health. When people are exposed to strong negative strains they can develop post-traumatic stress disorder, PTSD. PTSD can manifest in both combatants and civilians. These groups of people are found as veterans or refugees in non-warring countries like Sweden and generally require a greater amount of healthcare in both psychiatric and somatic care than the average person due to PTSD´s high co-morbidity. In order to treat these patients properly healthcare personnel need to be aware of how to meet patients with PTSD. Aim: To highlight factors that influence the meeting between healthcare personnel and people with PTSD in healthcare. Methods: The articles used in this studies result where qualitative and were found using the electronic databases CINAHL, MedLine and PubMed. The data was compiled using a qualitative content analysis with an inductive method.  Results: This study found three major categories that effected the meeting between patients with PTSD and health care personnel; factors related to the relationship with the patient, factors related to health care and sociocultural factors. The meeting between healthcare personnel and patients with PTSD was affected by the patient’s attitudes to care, backgrounds and experiences. A good interaction between healthcare personnel and patients formed the basis for a working relationship. Conclusion: There is a lack of studies that investigate the meeting of patients suffering from PTSD and health care personnel. Patients risk unnecessary suffering when the meeting with healthcare personnel fails. Clinical significance: This study will hopefully help lay the foundation for further research in this subject and the development of health care plans dedicated to raise the awareness of the importance of a good meeting.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som karaktäriseras utav förändringar i patientens aktivitetsnivå och stämningsläge. Dessa episoder benämns som mani-, hypomani- och depressionsepisoder. Behandling och omvårdnad fokuseras på att lindra symtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: I litteraturstudien användes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa har sammanställts och analyserats med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Vid sökning av artiklar användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet visar att faktorer som påverkar att leva med bipolär sjukdom var att acceptera eller förneka sjukdomen. Patienterna upplevde identitetsförändringar samt oro inför framtiden. Vardagslivet påverkades i stor utsträckning, främst då regelbunden medicinering samt provtagning behövdes för att kontrollera sjukdomen. Det uppstod varierande känslor vid skiftning i sinnesstämningen. För att kunna kontrollera sjukdomen beskrev patienterna att stöd och stöttning var viktigt, detta för att kunna hantera symtomen samt identifiera varningstecken. Motivation till förändring stärks genom goda relationer samt kunskap och förståelse hos patienter, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att diagnosen kan leda till svåra konsekvenser för de som är drabbade samt deras familj och närstående. Därför krävs det mycket stöd och stöttning, utbildning och information till alla inblandade. / Background: Bipolar disorder is a chronicle disease characterized by changes in the patient ́s activity level and mood. These episodes are referred to as mania-, hypomania- and depressive episodes. Treatment and care are focused on relieving symptoms. Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences of living with bipolar disorder. Method: This literature review study used 8 qualitative scientific articles. These were compiled and analyzed with the inspiration of a qualitative content analysis. When searching for articles, databases like Cinahl, PsycInfo and PubMed were used. Results: The result shows that factors affecting living with bipolar disorder was to accept or deny the disease. Patients experienced identity change and concern about the future. Everyday life is affected in a large extent, especially when regular medication and blood sampling was needed in order to control the disease. Varying emotion occurred while oscillation in moods. In order to control the disease patients describes how important it is to have support, this in order to manage the symptoms and being able to identify warning signs. Motivation to change is strengthened by good relationships as well as knowledge and understanding, both in patients, relatives and health professionals. Conclusion: The results of the literature review showed that the diagnosis can produce serious consequences for those involved, their family and those related. Therefore it requires a lot of support, education and information for all involved.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Det är främst personer över 65 år som drabbas. Fysisk, psykisk och social påverkan förekommer ofta. Hjärninfarkt och hjärnblödning är de två orsakerna till stroke och högt blodtryck är en bidragande orsak. Symtom på stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvårigheter. Att bli sjuk eller uppleva ohälsa innebär påfrestningar och omställningar i livet för hela familjen. Syftet var att beskriva hur partnern påverkas av att leva med en person som drabbats av stroke. Litteraturöversikt har valts som design och tolv artiklar, som är kvalitetsgranskade och etiskt godkända, har inkluderats i resultatet. De databaser som användes var CINAHL, Medline och PsycInfo. Artiklarna analyserades i fem steg. I resultatet framkom sex teman: Förändringar i hälsan, Förändringar i relationen, Förändringar i vardagslivet, Förändringar inför framtiden, Vägen tillbaka till det tidigare livet och Behovet av stöd och information. Det framkom att deltagarna upplevde stora individuella förändringar som var fysiskt och psykiskt påfrestande. Partners upplevde att deras hälsa också påverkades negativt. De upplevde även sociala förändringar, till exempel isolering i hemmet. Det framkom i artiklarna att god kunskap och information hade underlättat bearbetningen av situationen. Partnerna upplevde att deras ansvar för sin livskamrat hade ökat i samband med strokehändelsen. I diskussionen diskuterades vikten av information och kunskap för att upprätthålla god hälsa. / Stroke is one of the most common causes of death and disability. It´s most common that people who are older than 65 years is affected. Physical, mental and social symptoms are common occurrences. Cerebral infarction and haemorrhage are the two causes of stroke and may occur because of high blood pressure, among other factors. Symptoms may present themselves as paralysis and dysarthria. Being sick or experience poor health can cause stress in life for the whole family. The aim of this study was to describe how the spouse is affected by living with a person affected by stroke. Literature review has been chosen as design, twelve articles, that has been quality and ethical approved is included in the result. Databases used in this study were CINAHL, Medline and PsycInfo. These articles were analyzed with five steps. In the result, six themes emerged: Changes in health, Changes in the relationship, Changes in everyday life, Changes for the future, Finding a way back to a normal life and The need for information and support. The result of the studies showed that the participants experienced individual changes that physical and mentally demanding. The spouses experienced that their health was affected negatively. They also experienced social changes in their lives, such as isolation. It emerged from the studies that knowledge and information was important, but was inadequate. The participants experienced that their responsibility for their sick partner had increased after the stroke. The importance of information and knowledge to maintain good health was also discussed in the conclusion.

The goal of this thesis is to investigate the literature on physician-assisted death (PAD) in the United States and argue for the legalization of PAD. This thesis discusses the historical and contemporary legal literature of PAD as well as the concerns voiced by opponents of PAD. This thesis addresses the concerns of PAD opponents and invalidating some concerns and and attenuating others. Proper implementation of PAD is proposed via Mandatory Psychiatric Review (MPR) and other psychological services. Further improvements needed in PAD policy are discussed as well as the current benefits of PAD.

Arts-based methods are increasingly used to facilitate meta-level learning in management education. Such increased use suggests that these methods are relevant and offer a unique contribution meeting a need in today’s management education. Yet, the literature is not clear on what this unique contribution may be even though it abounds with suggestions of varying quality. To explore this matter, I conduct a systematic literature review focused on arts-based methods, management education, and meta-level learning. I find that the unique contribution of arts-based methods is to foreground the process of making and expressing more refined perceptual distinctions, not to get accurate data, but as integral to our thinking/learning. This finding is important, because it imply that certain (commonly applied) ways of using arts-based methods may limit their potential. Finally, I suggest that future research regarding arts-based methods should focus on exploring the impact the process of learning to make and express more refined perceptual distinctions may have on managerial practice to further understand the relevance of these methods to managers.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med huvud- och halscancer kan uppleva behandlingsrelaterade biverkningar och hur dessa kan hanteras. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande teman som även innehåller underteman. De tre huvudteman är; Lidande och upplevelsen av behandlingsrelaterade biverkningar, Omvårdnadsrelaterade upplevelser samt Hopp och mening. Slutsats: Patienter med huvud- och halscancer upplever sin sjukdom och behandling på många olika sätt. Sjukdomen i sig innebär en mångfacetterad problematik med både fysiska, psykiska och sociala aspekter. Oavsett behandlingsform drabbas patienten av biverkningar av varierande grad. För att hantera dessa biverkningar använder sig patienter av olika strategier och vissa gynnsamma aspekter av sjukdom som exempelvis ny positiv livsåskådning kan påvisas. Klinisk betydelse: Genom att belysa vilka problemområden som upplevs som mest betungande kan sjuksköterskor lättare söka lindra dessa. De positiva strategier som beskrivs kan av sjuksköterskan användas för att stärka patientens möjlighet till egenvård. / Background: Head and neck cancer is the worlds´ sixth most common malignancy. Head and neck cancer includes cancer in the lip, nasal cavity and the paranasal sinuses, the oral cavity, in the pharynx and larynx, in the glottis and in the salivary glands. The most common used treatments are surgery, radiotherapy and chemotherapy. The disease and it´s treatment often result in severe physical, psychological and social side effects. Aim: The aim is to describe how patients with head and neck cancer can experience the treatment related side effects and how they are managed. Method: A literature review of ten qualitative articles. Results: Three primary themes were identified; Suffering and the experience of treatment related side effects, Experiences related to nursing and Hope and meaning. Conclusion: Patients with head and neck cancer experience their disease and treatment in many different ways. The cancer alone can bring multifaceted problems including physical, psychological and social aspects. The patient will experience side effects of varying degree irrespective of which treatment being used. Different coping strategies are being used to cope with these side effects and some patients even report positive aspects of the disease. Clinical importance: By highlighting which areas that are the most burdensome for patients the nurses can more easily alleviate these areas. The positive strategies that are described can be used by the nurse to improve the patients´ ability for self care.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte. Att undersöka hur kvinnor med endometrios påverkas av sin sjukdom. Metod. I denna studie användes litteraturöversikt som metod. Fjorton originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter har studerats. Resultat. Endometrios påverkar kvinnors vardagliga liv negativt, på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Ett av de stora problemen kvinnorna har är smärta, som kommer till följd av sjukdomen. Smärtan påverkar många aspekter negativt så som arbetet, vardagslivet och det sociala livet. De upplever att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen och sjukvårdspersonal har bristande kunskap och förståelse. Diskussion. Bristen på kunskap om sjukdomen bland sjukvårdspersonal bidrar till att kvinnor inte blir sedda och rätt behandlade. Att kvinnor negligeras kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Slutsats. En ökad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal skulle bidra till bättre omvårdnad, behandling och omhändertagande av kvinnorna, vilket kan öka deras välbefinnande. Mer forskning behövs om sjukdomens etiologi och omvårdnad. / Introduction. Endometriosis is an inflammatory, chronic estrogen dependent disorder of the endometrium. Symptoms can include pain, dyspareunia, infertility and decreased performance due to fatigue. It’s difficult to diagnose as endometriosis can be difficult to detect because of nonspecific symptoms. Purpose. To investigate how women with endometriosis are affected by their disease. Method. In this study a literature review were used as method. Fourteen original articles published in scientific journals were studied. Results. Endometriosis affects women's daily lives negatively, socially, psychologically and physically. One of the major problem women had were pain, which comes as a result of the disease. The pain affects work, family life and social life negatively. They felt that the illness wasn’t taken seriously by the environment and health care professionals had a lack of knowledge and understanding. Discussion. The lack of knowledge about the disease among health care professionals does not contribute to let women be seen and treated correctly. That women are neglected can lead to social isolation and mental illness. Conclusion. Increased knowledge and understanding among the medical staff would contribute to better treatment, care and well-being among the women. More research is needed on the disease etiology.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har den kunskap hen behöver för att göra en korrekt och precis smärtbedömning och behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelse, och hur detta påverkar omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Inga generaliserbara skillnader hittades. I fem av studiens analysartiklar kände kvinnor högre smärta, i en kände män större smärta och i fyra kunde ingen signifikant skillnad hittas. Slutsats: På grund av det splittrade resultatet är det omöjligt att skapa en genomgripande slutsats. Fynden visar på att det ej finns någon skillnad i smärtupplevelse mellan män och kvinnor, eller att den är så pass liten så att den ej är signifikant för omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som få denne att reflektera över sina egna tankar kring kön och genus relaterat till smärta. / Background: Pain is the most common reason for people to seek healthcare. Pain is a regular symptom associated with many illnesses and affects the patient’s quality of life negatively. The pain experience is highly subjective and there are a lot of factors that can affect it. Gender and sex may possibly be included in these factors. Pain causes suffering, and potentially harms both physiologically and psychologically. Therefore it's important for nurses to have the knowledge to make a correct and precise assessment and treatment of a patient’s pain. Aim: The aim of this study was to examine if differences could be found between men and women in pain and how this may affect nursing. Method: Literature review with a quantitative approach. Result: No differences that could be applicable to mankind as a whole could be found. In five of the articles analyzed women were found to have greater pain, one found men had greater pain and four could find no significant differences at all. Conclusion: With results split into three groups no consensus could be found. These findings support the thesis that there are no differences in pain experience between men and women, or that they are so small that they are irrelevant in a nursing perspective. Relevance to clinical practice: This study might evoke nurses and students to reflect on their own thoughts about the relevance of gender and sex related to pain experience.

No description available.