This study investigates the effect of leverage on stock returns on Swedishlisted firms (Large and Mid-cap). Stock returns have been calculated, andleverage ratios have been collected through Datastream. The results contradictfundamental theories on capital structure. According to the fundamentaltheories there should be a positive relationship, but the result of this studysuggests that the relationship is negative.

Title: Profitability, capital structure and its impact on market valuation Background: Capital structure is a topic that financial research has focused a lot on and there are several theories about how companies act and should act with the mix of equity and liabilities in their financing. The continued research on the role of the capital structure and its impact on companies has found that the capital structure has a clear impact on companies' cost of capital, which affects the market valuation of companies. Purpose: The study has two sub-purposes. The first sub-objective is to study the effect of profitability on the debt-to-equity ratio. The second is to analyze the effect of the debt-to-equity ratio on the market valuation. Method: The method in the study is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypotheses in the first sub-purpose of the study have been formulated with the help of the Tradeoff theory, the pecking order theory, and previous research. The hypotheses in the second sub-purpose of the study have been formulated with the help of the signaling of debt theory. Conclusion: The results of the study find an indication that profitability has an impact on the debt-to-equity ratio and that the pecking order theory tends to have a better explanatory effect regarding the relationship between the two. And that the loan-to-value ratio has no significant effect on the market valuation. Keywords: Capital structure, financial leverage, debt-to-equity ratio, profitability, market value, Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Signaling of debt Theory

Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna. / This study aims to analyze factors within the hotel industry with a focus on the capital structure of small- and medium sized companies based on the trade-off theory and pecking order theory. However, the hypotheses were based on the pecking order theory and were then tested through a regression analysis. The study was based on a quantitative study where the data was retrieved from the database Retriever Research and is based on 97 Swedish hotels between the years 2011- 2019. When analyzing the capital structure of the hotel industry, three dependent variables have been applied (total debt, long-term debt and short-term debt) as well as the five different independent variables (growth, age, size, profitability and asset structure). Based on a regression analysis, it has been shown that 6 hypotheses out of 15 support the pecking order theory, of which 3 out of 15 hypotheses support the trade off theory. The remaining 6 hypotheses were not significant and are considered to be unrelated between the dependent variable and the independent variable. In summary, the asset structure had greater explanatory power to total debt and long-term debt. However, the study also found significance with other factors, including growth potential with total-long-term debt, age and long-term debt and last between size and long-term debt, that all support assumptions from the pecking order theory. In addition the study rejected the relationship between age and short-term debt, and between size and total and total-short term debt because the hypotheses supported the trade-off theory. Finally, no relationship could be found between growth potential and short-term debt, age and total debt, asset structure and short-term debt. Overall, the author found no relationship between profitability and the three different dependent variables.

The choice of a corporation’s capital structure is a complex process determined by several factors. The academia and the business industry have both been enamored with finding the determinants of capital structure, as there has been evidence that the profitability of firms is influenced by financing decisions. Nevertheless, the determinants are so far inconclusive. Moreover, they are dependent on both internal and external factors. However, previous research has generally focused solely on internal or external factors. Therefore, this thesis aims to capture a combination of firm-specific factors and macroeconomic variables affecting capital structure decisions. We focus on Swedish firms listed on Nasdaq OMX. To investigate which internal and external factors affect the capital structure, an unbalanced fixed effects data multiple linear regression was performed. The regression tested several hypotheses derived from previous studies, where the trade-off theory and the pecking order theory were used as a base. Our results indicate that for internal factors, the pecking order theory is superior at explaining financial decisions in Swedish companies compared to the trade-off theory. When it comes to external factors, the pecking order theory provides a more accurate framework. However, it should be noted that the results are not unambiguous. The ambiguity of the results suggests one very important conclusion. Neither of these two theories have the capability to fully explain how firms decide their capital structure. Each model contributes with some pieces of the puzzle, but both contain limitations.

This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables.  The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory. / Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler.   Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

Entrepremeurship and what impact entrepreneurs have on the development of a country's society is a well-discussed subject today. During the recent years, entrepreneurs have been characterized as a country's futrue growth since ther are of utmost importance in terms of both innovation, employment and competition. However, one of the main constraints for entrepreneurs today is to gain access to external capital in the initial phase of their business.Therefore, our thesis will highlight the various financing options the entrepreneurs have in the start-up phase and why they choose a particular funding method for their start-up in the first financing round. The focus will be on entrepreneurs within the technological industry and the Swedish market. Moreover, our thesis is based on a qualitative study which includes interviews with six different start-ups in order to analyse how they have financed the start-up of their business and which funding method they prefer and why. A conclusion has been drawn from our study that internal financing is preferred over external which is in line with one of our financing principles that we have used for this study. Our thesis is expected to contribute with a deeper understanding of the entrepreneur's perspective in matters of financing with focus on the tech industry, which we consider as an extra important industry for global development. / Entreprenörskap och vilken inverkan entreprenörer har på utvecklingen av ett lands samhälle är ett väl diskuterat ämne idag. Under de senaste åren har entreprenörer karakteriserats som ett lands framtida tillväxt eftersom de är av yttersta vikt för både innovation, sysselsättning och konkurrens. En av de största begränsningarna för entreprenörer idag är dock att få tillgång till externt kapital i den inledande fasen av dess verksamhet. Vår avhandling kommer därför att lyfta fram de olika finansieringsalternativ som entreprenörerna har i deras uppstartsfas och varför de väljer en särskild finansieringsmetod för deras verksamhet. Fokus kommer vara på den första finansieringsrundan samt på entreprenörer inom den tekniska industrin och inom den svenska marknaden. Vår uppsats kommer även att vara baserad på en kvalitativ studie som innehåller intervjuer med sex olika nystartade företag för att kunna analysera hur de har finansierat sin verksamhet i uppstartsfasen samt vilken finansieringsmetod de föredrag och varför. Från vår studie har vi dragit slutsatsen att intern finansiering är något som respondenterna föredrar överextern finansiering. Detta ligger i linje med en av åra finansieringsprinciper som vi har använt för denna studie. Vår avhandling förväntas bidra med en djupare förståelse av entreprenörens perspektiv rörande finansieringsfrågor med fokus på teknikindustrin, vilket vi anser vara en extra viktig industri för den globala utvecklingen.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Den här studien undersöker hur den senaste finansiella krisen (Covid-19) har motiveratsvenska små och medelstora företags kapitalstruktur, genom att jämföra kapitalstrukturen förekris (2015-2018) och under kris (2019-2022). För att genomföra detta undersöktes fyrabranscher i 328 små och medelstora företag i Sverige och hur deras hävstång har förändratsunder studieperioden. Resultaten av denna studie visar att de undersökta svenska små ochmedelstora företagen sänkte sin hävstång under krisperioden, ökade kortfristiga skuldkvotenoch sänkte långfristiga skuldkvoten. / This study examines how the recent financial crisis (Covid-19) has motivated the capitalstructure of Swedish small and medium-sized enterprises, by comparing the capital structurebefore the crisis (2015-2018) and during the crisis (2019-2022). To carry this out, fourindustries in 328 small and medium-sized enterprises in Sweden were investigated and howtheir leverage has changed during the study period. The results of this study show that thesampled Swedish small and medium-sized enterprises lowered their leverage during the crisisperiod, increased the short-term debt ratio and lowered the long-term debt ratio.

Denna uppsatts undersöker relationen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kapitalstruktur i programvaruföretag i Europa. Företag inom programvaruindustrin, på grund av att den är kunskapsintensiv, tenderar att ha en stor mängd immatriella tillgångar i sin tillgångsstruktur. Detta leder till en lägre grad av skuldsättning i branschen, till följd av tillgångarnas osäkra värde och oförmåga att använda dem som säkerhet av långivare. Därför anser detta examensarbete det vara av intresse att undersöka om bättre CSR-prestanda i programvaruföretag har en effekt på skuldsättningsgraden. Studien bidrar till det nuvarande kunskapsfältet inom kapitalstruktur och hållbarhetsforskning genom att tillämpa de klassiska teorierna om kapitalstruktur Trade-off theory, Pecking-order theory och Signling theory för att analysera resultatet i denna studie.  Tidigare studier om CSR:s inverkan på kapitalstruktur har haft varierande resultat. Medan vissa forskare har funnit ett negativt samband mellan CSR-prestanda och kapitalstruktur, har andra funnit det motsatta förhållandet. CSR mäts i denna studie genom användingen av Envioronmental Social och Governance-betyg (ESG-betyg) hämtade från Sustainalytics plattform. För att undersöka sambandet mellan skuldsättningsgraden och ESG-betyg genomfördes en multipel regressionsanalys. Resultatet i denna studie finner inte något signifikant samband mellan variablerna ESG-betyg och skuldsättningsgrad. / This thesis investigates the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and capital structure in software firms in Europe. Firms in the software industry, due to being knowledge intensive, tend to have a large amound of intangible assets in their asset strucutre. This leads to a higher degree of indebtedness in the industry, owing to the uncertain value of the assets and the inability to use them as collateral by lenders. Therefor, this thesis deems it of interest to investigate whether better CSR-performance in software firms affects the debt ratio. This study contributes to the current field of knowledge of capital structrue and sustainability research by applying the classical theories of capital structure, the Trade-off theory, Pecking-order theory and Signaling theory and using them to analyze the result in this study.  Previous studies on CSR´s impact on capital structure have had varied results. While some scholars have found a negative relationship between CSR-performance and capital structure, others have found the opposite relationship. CSR is measured in this study through the use of Environmental, Social and Governance-ratings (ESG-ratings) derived from Sustainalytivs platform. To investgate the relationship between the debt ratio and ESG-ratins a multiple regression analysis was conducted. The result in this study do not find any significant relationship between the variables ESG-rating and debt ratio.