This study investigates how the mandatory adoption of the international reporting standards IFRS (International Financial Reporting Standards) for publicly listed companies affect countries’ levels of in- and outflow of cross-border capital. The continued harmonization of financial reporting standards on an international level is bringing up questions regarding supposed benefits of their implementation. These benefits cover areas such as increased accessibility of external financing, lower costs of capital, greater opportunities to receive a loan with longer terms, and the perceived improvements to the quality and transparency of annual reports. These factors, along with others, are driving forces as to why countries should experience changes in cross-border flows of capital when they officially adopt IFRS. It is this study’s goal to establish differences and relationships between different components of the international flow of capital and the aforementioned adoption. In this study the components are represented by the dependent variables; foreign direct investment inflow, foreign direct investment outflow, foreign portfolio investment, foreign loans as well as loans that are given to other countries. To analyse differences caused in these values by the adoption, paired t-tests are performed on data consisting of 2 360 observations from 59 countries during the period of 2001-2019. In addition, 42 countries from the continent of Asia are investigated during the period of 2013-2019 with several multiple regression analyses to determine relationships, in this case the data consisted of 4 410 observations. The paired t-tests exhibited statistically significant increases in all variables as of the adoption while the multiple regressions analyses resulted in only one out of five variables having a significant relationship with the event, that variable being foreign direct investment outflow. The results put to question previous studies successful attempts to show significant positive relationships between adoption and countries’ levels of foreign direct investment inflow, foreign portfolio investment, foreign loans and loans given to other countries. The result also has implications for further research in regard to choice of controlling variables as well as method of data collection. / Denna studie undersöker hur den obligatoriska implementeringen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS (International Financial Reporting Standards) för börsnoterade företag påverkar länders in- och utgående flöden av gränsöverskridande kapital. Den fortsatta harmoniseringen av redovisningsstandarder på internationell nivå tar upp frågor gällande implementeringens påstådda fördelar. Fördelar som implementering av IFRS leder till täcker områden såsom ökad tillgänglighet av extern finansiering, lägre kapitalkostnader, större möjligheter att ta ut lån med längre löptider, och att årsredovisningar upplevs få bättre kvalitet och bli mer transparenta. Ovanstående faktorer m.fl. utgör grunden till varför länder borde uppleva förändringar i gränsöverskridande kapitalflöden i och med implementering av redovisningsstandarderna. Det är denna studies mål att etablera skillnader och samband mellan olika beståndsdelar av det internationella kapitalflödet och denna implementering. De beståndsdelarna representeras i denna studie av de fem olika beroende variablerna; ingående utländsk investering, utgående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån samt lån som delas ut till andra länder. För att undersöka ifall skillnader uppstår i dessa värden i och med implementering utförs parade t-test på ett dataunderlag av 2 360 antal observationer tagna från 59 länder under perioden 2001–2019. Dessutom undersöks 42 länder i kontinenten Asien under perioden 2013–2019 med multipla regressionsanalyser för att påvisa samband, datan i detta fall uppgick till 4 410 stycken observationer. T-testen visade på statistiskt signifikanta ökningar i alla variabler i och med implementeringen av IFRS medan de multipla regressionsanalyserna resulterade i att endast en av de fem olika variablerna, nämligen utgående utländsk investering, hade ett signifikant positivt samband med händelsen. Resultaten problematiserar tidigare studier som föreslår att det existerar signifikanta positiva samband mellan implementering och länders nivåer av ingående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån och lån som delas ut till andra länder. Undersökningen har även implikationer för framtida undersökningars val av kontrollvariabler och datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser. / The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

The share of corporate saving in total saving in South Africa has increased during the past four decades. In this dissertation various economic theories are examined in order to try to explain this change and to determine the possible implications of this change. The conclusion is that the relationship between the investment decision of companies and their savings decision is governed by the determinants of the financing choice of firms. These include cost, risk, control and availability. If, because of these factors, firms prefer to finance investment with retained earnings, there is a relationship between investment and the level of corporate saving. The degree to which the investment decision is dependent on the availability of internal financing will determine the importance of the level of corporate saving in a country. / Oor die afgelope vier dekades het die aandeel van maatskapybesparing in die totale besparing in Suid-Afika toegeneem. In hiersie vehandeling word veskillende ekonomiese teoriee ondersoek ten einde hierdie verandering te probeer veklaar en te probeer vasstel wat die implikasies van hierdie veandering is. Die gevolgtrekking waartoe gekom word, is dat die verband tussen die investeringsbeleid en die maatskappye se besparingsbesluit bepaal word deur faktore wat die finansieringskeuse van die firmas beinvloed, naamlik koste, risiko, beheer en beskikbaarheid. Indien hierdie faktore daartoe lei dat die maatskapye verkies om investering met terruggehoue bespaaring the finansier, is daar 'n verband tussen investering en die vlak van maatskappybesparing. Die mate waarin die investeringsbesluit afhanklik is van die beskikbaarheid van interne finansiering, sal bepaal hoe belangrik die vlak van maatskappybesparing in 'n land is. / Economics and Management Sciences / M.Com.

Ce travail de recherche est dédié à l’analyse des décisions de financement des Très Petites Entreprises (TPE)françaises. Le premier chapitre de cette thèse décrit le cadre de l’étude, à savoir les TPE. Le second chapitre revisite les principales théories de la structure financière à la lumière des spécificités des TPE, et motive l’utilisation du cadre théorique du financement hiérarchique. Le troisième chapitre propose un test de la théorie du financement hiérarchique sur un large échantillon de TPE françaises. Le quatrième chapitre propose d’adapter ce modèle aux choix et aux contraintes de financement de la TPE, notamment en y intégrant une hiérarchie infra dettes.Ce chapitre propose également un test empirique portant sur l’arbitrage entre dettes financières et comptes courants d’associés. La principale contribution de cette thèse est certainement la généralisation de la théorie du financement hiérarchique aux TPE françaises. Ces firmes préfèrent le financement interne au financement externe, et la dette à l’émission d’actions. Néanmoins, les firmes en excédent de financement ne cherchent pas à se désendetter rapidement, ce qui peut se traduire par l’anticipation de déficits de financement futurs, d’autant plus difficiles à combler que ces entreprises sont soumises au rationnement de crédit. La théorie du financement hiérarchique ne permet cependant pas d’expliquer la préférence des dirigeants de TPE pour les dettes financières, par rapport aux comptes courants d’associés. Les TPE étant généralement détenues et dirigées par la même personne, il est possible d’analyser ce comportement sous l’angle de la théorie de la diversification.Les actionnaires-dirigeants privilégient la diversification de leur patrimoine personnel à la minimisation des coûts d’asymétrie d’information / This research work is devoted to the analysis of financing decisions of French Very Small Businesses (VSB).The first chapter of this thesis describes the object of the study, namely the VSB. The second chapter revisits the main theories of capital structure in the light of the specificities of VSBs, and motivates the use of the theoretical framework proposed by the Pecking Order Theory. The third chapter tests the Pecking Order Theory on a large sample of French VSBs. The fourth chapter suggests adapting this theory to the evidence of financing choicesand financial constraints of VSBs, particularly by incorporating an infra-debt hierarchy. This chapter also provides an empirical test of the trade off between financial debts and partners' current accounts. The main contribution of this work is certainly the generalization of the Pecking Order Theory to the French VSB universe. These firms prefer internal financing to external financing, and debt to issuing shares. However, firms with excess of financing do not try to reduce debt quickly, which can be translated by the anticipation of future financing deficits, which become even more severe as these businesses are subject to credit rationing.Nevertheless, the Pecking Order Theory still does not provide any explanation for the preference of the VSBs’ managers for financial debt, compared to partners' current accounts. The fact that VSBs are generally owned and managed by the same person makes it possible to analyze their financial behavior under the diversification theory. Share holder-managers prefer diversifying their personal wealth rather than minimizing costs of information asymmetry

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

This thesis investigates the determinants of UK corporate cash holdings between 1980 and 2012. The global and long term phenomenon of corporate cash pilling has drawn significant attention from researchers. Similarly, this study aims at shedding light on the empirical relationship between cash holding and specific firm characteristics. Our preliminary research incorporates a comprehensive literature review. Towards this end, the relevant financial theory is presented and the previous empirical studies are highlighted. Afterwards, the expected results of our research are synthesized into a set of distinct hypotheses and tested with regression analysis. The empirical findings suggest that cash holdings are positively related to investment opportunity, as R&D and market to book ratio. Cash ratio is also positively related to industry cash flow volatility and negatively affected by cash flow, net working capital, capital expenditures, leverage, tax expenses, age and size. Regarding the development of the determinants of cash holdings, the study indicates that three major variables influenced cash holdings over the years of analysis. In particular, leverage, tax regime and capital expenditures significantly affect the corporate liquidity in UK market. Furthermore, the results suggest that cash holdings are mostly defined by trade off theory. Indeed, our findings offer stimulating insights on the factors that determine the firms’ cash holdings during the past three decades. These findings may be beneficial for financial managers, investors and consultants. / Στην παρούσα διατριβή εξετάζονται οι προσδιοριστικοί παράγοντες του δείκτη μετρητών σε επιχειρήσεις του Ηνωμένου Βασιλείου μεταξύ των ετών 1980 και 2012. Η διακράτηση μετρητών αποτελεί παγκόσμιο φαινόμενο και λαμβάνει της ανάλογης προσοχής από πληθώρα ερευνητών. Σε αυτή τη βάση, η μελέτη αυτή έχει ως στόχο να ρίξει φως σχετικά με την εμπειρική σχέση μεταξύ του δείκτη μετρητών και τα συγκεκριμένα χαρακτηριστικά που επηρεάζουν την ρευστότητα στις επιχειρήσεις διαχρονικά. Αρχικά η έρευνα ενσωματώνει μια βιβλιογραφική ανασκόπηση. Προς το σκοπό αυτό, οι σχετικές οικονομικές θεωρίες και οι προηγούμενες εμπειρικές μελέτες παρουσιάζονται. Στη συνέχεια, τα αναμενόμενα αποτελέσματα της έρευνας συντίθενται σε ένα σύνολο διακριτών υποθέσεων και δοκιμάζονται με ανάλυση παλινδρόμησης. Τα εμπειρικά ευρήματα υποδηλώνουν ότι ο δείκτης μετρητών σχετίζεται θετικά με τις επενδυτικές ευκαιρίες, τις δαπάνες Ε&Α και τον λόγο της αγοραίας προς τη λογιστική αξία των βιβλίων της επιχείρησης. Ο δείκτης μετρητών επίσης, σχετίζεται θετικά με την μεταβλητότητα των ταμειακών ροών του κλάδου και επηρεάζεται αρνητικά από τις ταμειακές ροές, το καθαρό κεφάλαιο κίνησης, τις κεφαλαιακές δαπάνες, την μόχλευση, τα φορολογικά έξοδα, την ηλικία και το μέγεθος των επιχειρήσεων. Όσον αφορά την εξέλιξη των προσδιοριστικών παραγόντων των ταμειακών ρευστών διαθεσίμων, η μελέτη δείχνει ότι τρεις είναι οι κύριες μεταβλητές που επηρεάζουν τη διακράτηση μετρητών κατά τη διάρκεια των χρόνων της ανάλυσης. Ειδικότερα, η μόχλευση, το φορολογικό καθεστώς και τις κεφαλαιακές δαπάνες επηρεάΖουν σημαντικά την απόφαση για εταιρική ρευστότητα στην αγορά του Ηνωμένου Βασιλείου. Επιπλέον, τα αποτελέσματα δείχνουν ότι η διακράτηση μετρητών ακολουθεί κυρίως την trade off θεωρία. Πράγματι, τα ευρήματά προσφέρουν χρήσιμες γνώσεις σχετικά με τους παράγοντες που καθορίζουν τη διακράτηση μετρητών των επιχειρήσεων κατά τη διάρκεια των τριών τελευταίων δεκαετιών. Τα ευρήματα αυτά μπορεί να είναι επωφελή για οικονομολόγους, επενδυτές και συμβούλους.

公司籌措資金時會選擇發行股票或是發行債劵來籌資，本文去比較發行股票與發行債劵來籌資的公司在發行後的長期營運表現會有何異同。此外去探討因子如何影響發行後營運表現，也建立邏輯斯迴歸去探討因子如何影響公司發行決策。關於資本結構有兩個理論，一為融資序位理論，另一為代理成本理論，本文透過上述結果去驗證此兩理論。 / Industrial corporations typically raise external capital by selling common stock or issuing bonds. In this paper, we investigate the long run operating performance of issuers of straight debt and issuers of seasoned equity. Besides, we measure the effects of some factors that have been shown to be associated with changes in performance following the issues. We also examine why firms issue securities even though managers know that stock prices will react negatively to the issue announcement. We construct a logistic model for firms issuing equity and debt to investigate the determinants of firms’ issuing decisions. In existing literature, two eminent theories of capital structure are the pecking order theory and agency cost theory. We try to find evidence to these two theories from the above results.

Submitted by Guilherme Machado (guilhermelelis@hotmail.com) on 2009-07-19T00:38:21Z No. of bitstreams: 1 Dissertaçao MFEE Guilherme Machado.pdf: 462723 bytes, checksum: 37f59af1f922d119bd5b61eb3adeb553 (MD5) / Approved for entry into archive by Vitor Souza(vitor.souza@fgv.br) on 2009-07-20T14:10:37Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertaçao MFEE Guilherme Machado.pdf: 462723 bytes, checksum: 37f59af1f922d119bd5b61eb3adeb553 (MD5) / Made available in DSpace on 2009-07-20T14:11:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertaçao MFEE Guilherme Machado.pdf: 462723 bytes, checksum: 37f59af1f922d119bd5b61eb3adeb553 (MD5) / Several studies in Corporate Finance consider adjustment costs of companies’ capital structure irrelevant in its form and magnitude. This paper empirically examined adjustment costs influence on dynamic rebalancing behavior of capital structure of Brazilian listed companies from 1999 to 2007. Leverage ratios were presented under three different scenarios, considering fixed costs, proportional costs and a composition of fixed and proportional costs using a simulated reduced model of the capital structure. A non-parametric data analysis reveals that companies present a dynamic behavior in its financing decisions of capital structure adjustment, but that is far from continuous. A duration model proved to be the best choice to measure time between companies’ capital structure adjustments. Results are strongly relevant and support the theory of companies’ dynamic rebalancing behavior around an optimal range. However, adjustments do not occur immediately and the persistence shocks to capital structure accounts in its great part to adjustments costs instead of a possible indifference toward capital structure. This is a pioneer paper accounting for a djustment cost of capital structure in Brazilian market, which makes room for discussion around optimal capital structure on Brazilian companies. / Diversos estudos de Finanças Corporativas consideram os custos associados aos ajustes da estrutura de capital das empresas irrelevantes tanto na forma quanto em magnitude. Este estudo analisou empiricamente a influência dos custos de ajustamento na dinâmica dos ajustes da estrutura de capital de empresas brasileiras de capital aberto no período de 1999 a 2007. A alavancagem foi abordada sob três diferentes cenários, considerando a presença de custos fixos, custos proporcionais e por uma composição de custos fixos e proporcionais através de simulações utilizando um modelo reduzido da estrutura de capital. Em seguida a análise não paramétrica da amostra revelou que as empresas apresentam um comportamento dinâmico em suas decisões de financiamento para o ajuste da estruturas de capital, mas que não se revelou contínuo. A utilização de um modelo de duration mostrou-se adequado para mensurar o intervalo de tempo entre os ajustes da estrutura de capital das empresas. Os resultados são extremamente relevantes e suportam a teoria de um comportamento de rebalanceamento dinâmico pelas empresas de suas estruturas de capital em torno de um intervalo ótimo. Entretanto os ajustes não ocorrem de forma imediata e a persistência de choques à estrutura de capital deve-se em sua maior parte aos custos associados aos ajustes do que a uma possível indiferença à estrutura de capital. . Este trabalho constitui-se como pioneiro no mercado brasileiro acerca dos custos de ajustamento da estrutura de capital e abre espaço para a discussão do comportamento ótimo em torno da estrutura de capital de empresas nacionais.