Myndigheter informerar via texter på sin webbplats om vilka rättigheter och möjligheter varje individ har beroende på vilken situation individen befinner sig i, till exempel hur en individ som studerar på halvtid kan ansöka om ett studiebidrag. Dessa texter vänder sig oftast till flera individer i olika situationer och den här typen av text går att kalla för flersituationell. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är en av de myndigheter som erbjuder denna typ av text på deras webbplats. Arbetet syftar till att bidra med kunskap om hur en flersituationell text kan designas för att ungdomar som är 18 och 19 år gamla lättare ska hitta och förstå informationen i texten beroende på situationen de befinner sig i. Genom tidigare forskning har jag bland annat fördjupat mig inom ämnesområden såsom textsökning och begripligheten av texter. Dessa ämnesområden har givit en bättre förståelse för hur olika individer söker sig igenom en text för att hitta den mängd information som är relevant för respektive individsituation. Samt för att förstå kopplingen mellan individens avsikt med läsning och övergripande tolkning av en text. För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en funktionell textanalys och think-aloud observationer som datainsamlingsmetoder. Resultaten visade på att respondenterna upplevde en viss problematik med den flersituationella texten. Den mest framträdande problematiken var bland annat att respondenterna upplevde att informationen i den flersituationella texten ibland kunde motsäga sig själv, vilket skapade förvirring eftersom olika delar i texten informerade om samma ämne men gav olika förklaringar. Likaså upplevde respondenterna att texten saknade en tydlig struktur som kan visa individen till vilken plats i texten som individen ska läsa, vilket också resulterade i förvirring. Baserat på de insikter resultaten gav har ett gestaltningsförslag skapats för att presentera en möjlig lösning som bygger på att ungdomar som är 18 och 19 år gamla lättare ska hitta och förstå information i texter som CSN erbjuder. / Authorities provide information through text on their website about each individual's rights and opportunities depending on their situation. For example, how an individual that is studying part-time can apply for a study grant. These texts usually address various individuals in different situations, and this type of text can be called multi-situational. The Swedish Board of Student Finance (CSN) is one of the authorities that offer this type of text on their website. The purpose of this work is to contribute knowledge on how a multi-situational text can be designed to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand the information in the text based on their situation. Through previous research, I have delved into topics such as textsearch and the comprehensibility in texts. The topics have given a better understanding of how different individuals navigate through a text to find the most relevant information for each individual situation. And to understand the connection between the individual's intention in reading and the overall interpretation of a text.  To answer the research questions of this work, I have used semi-structured interviews, a functional text analysis, and think-aloud observations as data collection methods. The results showed that the subjects experienced some problems with the multi-situational text. The most prominent problem was that the participants felt that the information in the multi-situational text sometimes could contradict itself, which created confusion as different parts of the text describe the same topic but gave different explanations. The participants also felt that the text lacked an evident structure that showed the individuals to the section of the text they should read, which also led to confusion.  Based on the insights given by the result, a design proposal has been created to present a possible solution that aims to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand the information in texts that CSN offers.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att elevers läsförståelse kan utvecklas med hjälp av samtal om texter inom svenskämnet. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur använder sig lärare av samtal om texter i läsförståelseundervisningen? Hur beskriver lärare att samtal om texter kan påverka elevers läsförståelse? Intervjustudien har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin om hur lärande sker i en social kontext samt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Intervjustudien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod för datainsamling. Fyra lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats. Resultatet visade att lärarna beskriver att de använder sig av samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse. Det framkom att eleverna får samtala om olika typer av texter i skilda sammanhang men att läsförståelseutveckling förutsätter att eleven får möta texter på rätt nivå och som engagerar. Slutsatsen i intervjustudien är att de intervjuade lärarna uppfattar att samtal om texter har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelsen och att lärarna använder sig av det i undervisningen. Eleverna behöver med stigande ålder bli mer självständiga i arbetet med läsförståelse och i samtal om texter, för att det ska bli möjligt behöver lärarna modellera olika strategier för både läsförståelse och textsamtal. Lärarna beskriver dock inte hur de konkret gör för att med tiden överlämna ansvaret för samtal om texter till eleverna. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how teachers in the grades 4-6 describes that pupils can develop their reading comprehension by using text talks within the Swedish subject. The aim is to be fulfilled through answering the following questions: How do teachers use text talks in the reading comprehension education? How do teachers describe that text talks can affect pupils reading comprehension? The interview study has its theoretical starting point in the socio-cultural theory and how learning takes place through a social context and in Vygotskijs theory of the Zone of Proximal Development. The interview study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been used as a method for collecting data. Four teachers who teach Swedish in grades 4-6 were interviewed. The results of the study shows that teachers describes that they use text talks to develop pupils reading comprehension. The result also showed that the pupils get to talk about several types of texts in different contexts, but that reading comprehension development requires students to be exposed to engaging texts at the right level. The conclusion of the interview study is that the teachers who were interviewed perceives that text talks are important for students’ development of reading comprehension and that the teachers use text talks in their teaching. With increasing age, the students need to become more independent in the work with reading comprehension and in text talks, for this to be possible the teachers need to model different strategies for both reading comprehension and text talks. However, the teachers do not describe exactly how they hand over the responsibility for text talks to the students over time.

No description available.

Recent advances in artificial intelligence and natural language processing have led to the development of new assistive technologies for people with disabilities. This study builds on these advancements to investigate whether the AI-driven chatbot ChatGPT can assist individuals with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in better comprehending and recalling written text. The study involved two groups of participants, one with ADHD and one without, who completed two reading comprehension tests, one with ChatGPT as a learning aid and the other without. Additionally, interviews were conducted with all participants to supplement the findings. Though our results showed a decrease in comprehension abilities across both groups when having access to ChatGPT, the participants who had used ChatGPT previously, in any form, had an increase in comprehension. The majority of participants were positive towards using ChatGPT in a similar way in the future. However, we believe that providing participants with a proper education on ChatGPT prior to testing, as well as conducting further testing with a larger sample size over a longer period of time, is necessary to provide a more accurate conclusion. / Senaste framstegen inom artificiell intelligens och språkteknologi har lett till utveckling av nya hjälpmedel för personer med funktionshinder. Den här studien bygger på dessa framsteg för att undersöka om den AI-drivna chatbotten ChatGPT kan hjälpa personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) att bättre förstå och minnas skriven text. Studien omfattade två grupper av deltagare, en med ADHD och en utan, som genomförde två läsförståelseprov, ett med ChatGPT som inlärningshjälpmedel och ett utan. Dessutom genomfördes intervjuer med alla deltagare för att komplettera resultaten. Trots att vårt resultat visade en minskning av läsförståelse kunskaper över båda grupperna när de hade tillgång till ChatGPT, de deltagare som hade använt ChatGPT tidigare, i någon form, hade en ökning i läsförståelse. Majoriteten av deltagarna var positiva till att använda ChatGPT på liknande sätt i framtiden. Vi anser dock att ge deltagarna en ordentlig introduktion till ChatGPT före testningen, samt att genomföra ytterligare tester med ett större urval under en längre tidsperiod, är nödvändigt för att ge en mer korrekt för att ge en mer precis slutsats.

Various forms of multimedia learning have been shown to aid learners time and time again. One form of multimedia learning that has not been thoroughly studied is reading while listening (RWL). This is especially the case when it comes to the immediate impacts on reading comprehension from practising RWL. Furthermore the recent advancements of Text-To-Speech (TTS) have started to challenge the established notion that real human recorded spoken word is always preferable for learning, also known as The Voice Effect. This study looked at Swedish University students with English as their second language (L2) and examined how their reading comprehension in L2 was performing in three different groups. The groups were Reading Only (RO), Reading-While-Listening with spoken word (RWL-SW) and Reading-While-Listening with text-to-speech (RWL-TTS). The RO group was then compared to The RWL groups. The two RWL groups were also compared on test scores as well as perceived enjoyment and aid from the narration as reported by the participants. Our results did not exhibit any statistically significant difference in reading comprehension between the RO group and the RWL groups. When looking at the results of the reading comprehension test the RO and RWL-TTS groups got the exact same number of correct answers. This suggests that RWL did not have any notable impact on reading comprehension. Furthermore no statistical significant difference was found between the two RWL groups in test scores or perceived enjoyment and aid from the narration. What’s interesting to note is that RWL-SW performed slightly worse than RWL-TTS on the comprehension test. The reported perceived enjoyment and aid from the narration was also notably similar to each other. This suggests that The Voice Effect did not have relevance in this test. / Olika former av multimediainlärning har visat sig hjälpa eleverna gång på gång. En form av multimedieinlärning som inte har studerats grundligt är läsning medan man lyssnar (RWL). Detta gäller särskilt när det gäller de omedelbara effekterna på läsförståelsen av att använda på RWL. Dessutom har de senaste framstegen med text till tal (TTS) börjat utmana den etablerade uppfattningen att verkligt mänskligt inspelat talat ord alltid är att föredra vid inlärning, även kallat “Rösteffekten” (The Voice Effect). I den här studien undersöktes svenska universitetsstudenter med engelska som andraspråk (L2) och hur deras läsförståelse i L2 presterade i tre olika grupper. Grupperna var Reading Only (RO), Reading-While-Listening med en mänsklig talare (RWL-SW) och Reading-While-Listening med text-to-speech (RWL-TTS). RO-gruppen jämfördes sedan med RWL-grupperna. De två RWL-grupperna jämfördes också med avseende på testresultat samt upplevd njutning och hjälp från berättandet enligt deltagarnas rapporter. Våra resultat visade ingen statistiskt signifikant skillnad i läsförståelse mellan RO-gruppen och RWL-grupperna. När man tittar på resultaten av läsförståelsetestet fick RO- och RWL-TTS- grupperna exakt lika många korrekta svar. Detta tyder på att RWL inte hade någon anmärkningsvärd inverkan på läsförståelsen. Dessutom hittades ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de två RWL-grupperna när det gäller testresultat eller upplevd njutning och hjälp av uppläsningen. Vad som är intressant att notera är att RWL-SW presterade något sämre än RWL-TTS på läsförståelsetestet. Den rapporterade upplevda uppskattningen och hjälp från uppläsning var också anmärkningsvärt likartade. Detta tyder på att “The Voice Effect” inte hade någon betydelse i detta test.

The efficacy of reading interventions on elementary students’ decoding and word reading skills and reading comprehension has been well-established in the literature. The efficacy of online reading interventions, however, is unknown. This study adapted an in-person reading fluency intervention for synchronous online implementation and examined its effectiveness in a single-case research design. Three struggling readers in grades 2 and 3 participated in an 8-week online reading intervention. Pre-test, post-test, and progress monitoring data were collected and analyzed. The results indicated that the online RAVE-O intervention was effective in increasing the participants’ accurate word reading and decoding skills as well as their reading comprehension. The adapted intervention was implemented with fidelity and maintained its efficacy in an online setting. For struggling readers who cannot access intervention resources in person, an online reading intervention such as the one used in this study could have a positive effect on their reading skills. / Graduate

No description available.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists of several different components and that it can be difficult to recognize from a teacher’s perspective. Among other things, it emerged that students perform better at comprehension questions after reading aloud. In contrast, they perform better at silent reading in situations where they are supposed to retell what they have read. / Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar bättre vid förståelsefrågor efter högläsning. Däremot, presterar de bättre vid tyst läsning i situationer där de ska återberätta vad de har läst.

This study examines how tempo of background music affects reading comprehension when consuming written news on a smartphone. It has taken inspiration from a study conducted in 2002 which investigated how tempo in music affects reading comprehension when reading news on a pocket computer in a distracting environment. There is a rapidly growing use of smartphones and with this an increasing use of both news applications and music streaming services. Therefore, especially in a time where the reliability of certain news is being discussed, it is interesting to examine if there is any correlation between the music we listen to and how we comprehend news. Two instrumental music samples, which could be described as of the electronic pop genre, were created with the tempo being the only difference between them. Participants got to read two articles from the business section on a smartphone with either no background music or one of the two samples playing in headphones. After each article, a questionnaire with five true or false questions regarding the contents of the articles was answered. A final questionnaire regarding the participants experience of reading news on smartphones and listening to music and prior knowledge of the contents of the articles was then presented to the subject. The results indicate that a slower tempo improves reading comprehension and efficiency. However, no significant differences between the experimental conditions were found. / Den här studien undersöker hur tempot i bakgrundsmusik påverkar läsförståelse vid konsumtion av skrivna nyheter på en smarttelefon. En studie av hur tempo i musik påverkar läsförståelse vid läsning av nyheter på en handdator i en distraherande miljö och som genomfördes år 2002 är den huvudsakliga inspirationen. Användandet av smarttelefoner blir bara större och detta innebär en ökning av både applikationer för nyhetskonsumtion och streamingtjänster. Därför är det intressant att undersöka om det finns en korrelation mellan musiken vi lyssnar på och hur vi förstår och uppfattar nyheter, speciellt i denna tid då trovärdighet av nyheter ofta diskuteras. Två instrumentala musikstycken, vilka tillhör genren elektronisk pop, skapades med tempot som den enda åtskilda variabeln. Deltagare i studien fick läsa två artiklar från ekonomidelen på en smarttelefon med antingen ingen musik eller ett av de två musikstyckena spelandes i hörlurar. Efter varje artikel fick deltagaren svara på ett frågeformulär med fem frågor av typen "sant eller falskt" som handlade om innehållet i artikeln. Ett formulär angående deltagarens erfarenhet av att läsa nyheter på en smarttelefon samtidigt som musik spelas i bakgrunden samt tidigare kunskap om innehållet i artiklarna besvarades slutligen. Resultaten indikerar att ett långsammare tempo förbättrar både förståelse och effektivitet vid läsning. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna kunde dock fastställas.

This study attempted to investigate and describe the implementation and evaluation of meta-cognitive reading comprehension strategies taught in the context of the Success For All Reading Wings program. Five teachers of fourth and fifth grade classrooms, with limited experience in a Success For All Reading Wings program at a Northern California elementary school, were sampled on a Literacy Orientation Survey (LOS), a survey of their beliefs and practices in their teaching of reading, individually interviewed about reading instruction and practices, and observed instructing students in reading comprehension using two reading strategies: clarification and summarization. The findings of the study revealed that teaching style, beliefs and practices are determined through the Literacy Orientation Survey (LOS), as well as through teacher interviews and classroom observations. Direct instruction, modeling, cooperative learning, and reciprocal teaching were used. Students were observed using meta-cognitive reading strategies, particularly clarification and summarization. Also, students improved during the ten week study in the quality of their discussions of expository text, used more questions at a higher critical level of thinking, based on Bloom's taxonomy, and achieved higher comprehension test scores on reading selections as determined by district norm-referenced tests. Implications for teaching and research are presented.