When it comes to web-based user interfaces and web design, one of today’s trends is to use informative and storytelling animations. They can be used as tools for communication, simplifying the interaction, or guiding the user’s attention. However, those animations used in a web- based user interface can slow down the interaction and the user flow and become a distraction for the user. Three popular informative and storytelling animations that are used in web design are: background video, animated slideshows, and parallax scrolling. In order to understand what effect these informative animations have on the users’ reading comprehension on websites — four prototypes were created in Adobe Muse. A user study in form of an A/ B testing followed by a questionnaire were conducted, showing that the three different animations affected the reading comprehension negative. While they at the same time also brought an entertaining feeling to the user experience (UX).

This study aims to explore the use of literature to enhance students’ reading comprehension abilities in the upper secondary EFL classroom in Sweden. The study uses a mixed method of teacher survey and teacher interviews to answer the three research questions: (1) How often do teachers use literature to enhance students’ reading comprehension abilities? (2) What kinds of literature are used when the purpose is to enhance students’ reading comprehension abilities? And (3) How do EFL teachers teach literature when the purpose is to enhance students’ reading comprehension abilities? The study finds that upper secondary school teachers in Sweden use literature in various ways to enhance students’ reading comprehension abilities. To achieve this purpose, teachers mainly use short stories, novels, poetry, young adult novels, plays, and children’s books.  The study also finds that intensive reading approaches are more commonly used than extensive reading approaches in Swedish classrooms and teachers use a wide range of reading comprehension strategies to help their students comprehend the text. Additionally, teachers’ use of reading strategies varies according to the text at hand and the purpose of reading. Furthermore, upper secondary school teachers use both explicit strategy instruction and activities that allow the students opportunities to practice reading strategies, and they also teach the students how different reading strategies are used for different purposes.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fem verksamma svensklärare arbetar för att främja och utveckla elevers motivation till skönlitterär läsning i årskurs 4–6. Vidare undersöks hur lärarna beskriver samverkansarbetet med skolbiblioteket. För att undersöka detta genomförs intervjuer för att ta reda på berörda lärares upplevelser och erfarenheter av elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att motivation har en avgörande betydelse för elevers läsning och läsutveckling. Motivation definieras som en målinriktad process med inre och yttre påverkansfaktorer som skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att samtliga lärare i studien är eniga om att elevers motivation är viktig för deras progression i skolans alla ämnen. Framgångsfaktorer som beskrivs är exempelvis ett brett utbud av böcker, variationsrik undervisning samt en god samverkan med hemmet och skolbiblioteket. Tillgången till ett välfungerande skolbibliotek skiljer sig åt mellan skolorna, vilket främst beror på skolans resurser, ekonomi och bristande kunskap. I diskussionen problematiseras och utvecklas studiens resultat i förhållande till lärarens roll samt till elevers olika förutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att läsning är en komplex aktivitet som kräver engagemang, uthållighet och tid från lärare, elever, vårdnadshavare och skolbibliotekarie för att främja ett livslångt läsintresse.

Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder

Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

Likvärdig undervisning är en viktig del av svensk skola. Forskning visar däremot att målet med att bedriva en likvärdig undervisning är svår att genomföra i praktiken. Samtidigt som likvärdigheten försämras i svensk skola, verkar elevernas läsförståelse gå i samma riktning och fler är i lässvårigheter än tidigare.   Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om likvärdighet i undervisning, med ett särskilt fokus på elever i lässvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadiet undersöker studien hur lärare beskriver sina erfarenheter kring likvärdighet och vilka undervisningsstrategier de använder för att hjälpa elever i lässvårigheter bli delaktiga i läsundervisningen.   Resultatet visar att lärarna anser att likvärdig undervisning är svårt och att det inte finns tid att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Detta visar sig även när lärarna diskuterar läsundervisningen, där mycket fokus läggs vid att hjälpa elever i lässvårigheter. Resultatet visar även att lärarna ser ett ökat behov av att låta elever läsa mer skönlitteratur och att fler är i lässvårigheter än tidigare. Lärarna beskriver hur de använder olika undervisningsstrategier för att elever i lässvårigheter ska bli delaktiga i läsundervisningen. Studiens slutsats är att lärarna upplever att undervisningen inte är likvärdig, då den i större utsträckning anpassas efter elever i lässvårigheter. / Equitable teaching is an important part of the Swedish school system. Research on the other hand shows that equitable teaching is difficult to achieve in practice. At the same time as equity is deteriorating in Swedish school, students' reading comprehension also seems to be deteriorating and more people are having reading difficulties than before.   The purpose of this study is to contribute with knowledge about equitable teaching. Through qualitative interviews with six teachers in secondary school, the study examines how teachers describe their experiences of equity and which teaching strategies they use to help students with reading difficulties become included in reading instruction.  The results show that the teachers consider equitable teaching difficult and that there is no time to adapt the teaching to each individual. This is also apparent when the teachers discuss reading instruction, where a lot of focus is placed on helping students with reading difficulties. The results also show that the teachers see an increased need of letting students read more fiction and that more students are in reading difficulties then before. The teachers use different teaching strategies to make sure that students in reading difficulties are included in reading instruction. The study concludes that the teachers feel that the education is not equitable, as it to a greater extent is adapted to include students with reading difficulties.

The purpose of this study is to examine teachers' thoughts about literature conversations. The study amied to find out what theachers think a succsessful literature conversation look like, what opportunities and challenges the method has and what significance the literature conversation has for students' development of reading comprehension. To collect data for the study, semi-structured interviews were conducted with ten certified and active teachers who teaches in grades 4-6. The study is based on Lev Vygotsky's theories of learning, which means that people learn in interaction with others. The results of the study show that teachers believe that the literature converastion is the method that benefits students the most when it comes to developing reading comprehension. The teachers believe that in a successful literature conversation the students learn from each other. This should be done in small groups as the students get a greater opportunity to exspress their thoughts and opinions about the text. The literature conversation is important for students' development of reading comprehension. In conversations, the studnets can help each other to get further in their cognitive thinking. This can be linked to the zone of proximal development, which is a concept in the sociolultural theory of learning and means that children learn in interaction whit others. / Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om litteratursamtal. Undersökningen syftar till att ur, ett lärarperspektiv, ta reda på hur lärare anser ett lyckat litteratursamtal ser ut, vilka möjligheter och utmaningar metoden har samt vilken betydelse litteratursamtalet har för elevers utveckling av läsförståelse. Till undersökningens datainsamling genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade och verksamma lärare i årskurs 4–6. Undersökningen utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om lärande vilket innebär att människor lär i samspel med andra. Undersökningens resultat visar att lärare anser att litteratursamtalet är den metod som gynnar eleverna mest när det kommer till utveckling av läsförståelse. I ett lyckat litteratursamtal får eleverna möjlighet till att lära av varandra. Detta bör ske i grupp då eleverna får en större möjlighet till att utrycka sina tankar och åsikter kring texten de har läst. Littertursamtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av läsförståelse. I samtalet kan eleverna hjälpa varandra att nå längre i deras kognitiva tänkande. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utvecklingszonen som är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i samspel med andra.

This study aims to contribute with increased knowledge about how teaching and learning environment can be designed to increase the conditions for children with autism to achieve the knowledge requirements for reading comprehension in Swedish grade 3, by examining how some elementary teachers describe that they adapt method and environment for students with autism. Theoretical framework consists of Rogoff's socio-cultural theory that all learning can be analyzed through three different lenses: the cultural, the interpersonal and the individual, which together provide a holistic view of learning. Additional key concepts are scaffolding, mediation, the proximal development zone and appropriation. The study is based on a qualitative approach and the basis for data collection is written questionnaires combined with a focus group. The focus group discussion was recorded and transcribed. Transcription and questionnaire responses were analyzed using a thematic analysis model. The results show that it is required that the teacher has knowledge of autism, and that there are organizational conditions, for students with autism to be able to receive support and adaptations that correspond to the student's needs. Adaptations regarding the learning environment that are highlighted in the results are screens in the classroom, ear protectors, image support, schedules on the bench and at the board, support for time perception, active work with energy regulation, and digital aids. Teaching methods for increased reading comprehension ability that are lifted are to stop when reading and discuss, to think aloud, use image support, create pre-understanding in the student, and to give the student reading comprehension tools. In addition to adaptations in the learning environment and teaching, a need for support in social contexts for students with autism is also raised, and the importance of all adjustments being made in a way that does not have stigmatizing effects. / Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur undervisning och lärandemiljö kan utformas för att öka förutsättningarna för barn med autism att uppnå kunskapskraven för läsförståelse i svenska årskurs 3, genom att undersöka hur några grundlärare beskriver att de anpassar metod och miljö för elever med autism. Teoretiskt ramverk utgörs av Rogoffs sociokulturella teori om att allt lärande går att analysera genom tre olika linser: den kulturella, den mellanmänskliga och den individuella, som tillsammans ger en helhetssyn på lärande. Ytterligare centrala begrepp är scaffolding, mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering. Studien bygger på kvalitativ ansats och som grund för datainsamling ligger skriftliga enkäter tillsammans med en fokusgrupp. Fokusgruppens diskussion spelades in och transkriberades. Transkribering och enkätsvar analyserades genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att det krävs att läraren har kunskap om autism och att det finns organisatoriska förutsättningar för att elever med autism ska kunna få stöttning och anpassningar som motsvarar elevens behov. Anpassningar gällande lärmiljön som lyfts i resultatet är skärmar i klassrummet, hörselkåpor, bildstöd, scheman på bänken och vid tavlan, stöd för tidsuppfattning, aktivt arbete med energireglering, samt digitala hjälpmedel. Undervisningsmetoder för ökad läsförståelseförmåga som lyfts är att stanna upp vid läsning och diskutera, att tänka högt, använda bildstöd, skapa förförståelse hos eleven, samt att ge eleven läsförståelseverktyg. Utöver anpassningar i lärmiljö och undervisning lyfts även ett stödbehov i sociala sammanhang för elever med autism, samt vikten av att alla anpassningar görs på ett sätt som inte får stigmatiserande effekter.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat av vad tidigare forskning konstaterat om lässtrategier i frågan om hur de används och vad de innebär för elever i skolåren 9–12. Uppsatsen visar att den utbildningsforskning som berört lässtrategier under de senaste tio åren inte behandlar strategisk läsning med konsensus i begrepp eller förklaringsmodeller, utan att det istället finns olika synpunkter om både vad lässtrategier är och vad de innebär för läsaren. Studien visar också att lässtrategier används frekvent hos elever i skolåren 9–12 inom och utanför Sverige, både bland skickliga läsare och bland mindre skickliga läsare, för att främja läsförståelse. Vad som skiljer dessa skickliga respektive mindre skickliga läsare från varandra tycks till viss del vara kvaliteten av deras strategiska läsning och hur de använder lässtrategier till sin fördel för att förstå text. Uppsatsen undersöker olika aspekter av lässtrategier och konstaterar att det finns främst tre faktorer som påverkar lässtrategiers effektivitet. Dessa är: 1) Huruvida eleven besitter metakognitiv medvetenhet och gör aktiva val vid strategisk läsning. 2) Elevens förmåga att kombinera olika strategier med varandra. 3) Elevens förmåga att utvärdera sin egen läsning. / In this systematic review, results of previous research on strategic reading were analyzed and presented regarding the question of how students (year 9–12) use reading strategies, and what these strategies mean to reading comprehension levels. The review found that studies which have investigated strategic reading during the past ten years subscribe to different viewpoints and models regarding what reading strategies are, how they should be described, as well as how they should be used by students to further their reading comprehension. While the review further concludes that both good readers and less skilled readers among students in secondary school, frequently do use reading strategies, it also provides evidence to support the idea that these strategies must be used in a certain way for them to be effective. The review presents information from previous research which pertains to the different aspects of reading strategy, and what makes strategic reading effective in terms of furthering reading comprehension. These aspects include: 1) The level of metacognitive awareness that the reader possesses when choosing and using strategies. 2) The readers ability to effectively combine strategies with each other. 3) The readers level of insight into his or her strategy use via the use of control strategies and reflection.

Simultaneously listening to music whilst doing other tasks has become more common with the development of mobile technology and the rise of streaming platforms, but what affect does listening to music have on task performance? There have been several theories on this both advocating for and against the effects of music. This study has two primary questions to answer. Does background noise (condition 1: no music, condition 2: music with words, condition 3: same music without words) influence reading comprehension, and does how well individuals perform on complex tasks correlate with individual differences particularly their ability to media multitask and their boredom proneness. The findings are generally in-line with the consensus of prior research that music does have a negative impact on complex tasks when compared to performing them without auditory stimuli. Although there are differences depending on what stimuli is used. A correlation was found that has not been extensively studied by prior research to my knowledge. It pertains to the relationship of media multitasking and boredom proneness. It seems like the higher an individual’s MM score is the lower their BP score will be, on average. What implications this might have for the larger attention research field needs to be further explored before any inference can be made. The ANOVA and regression results for the other variables showed no significant correlations. / Att lyssna på musik samtidigt som man utför andra uppgifter har blivit allt vanligare med utvecklingen av mobil teknik och uppkomsten av streamingplattformar, men vilken påverkan har egentligen musiklyssnande på uppgiftprestanda. Det har funnits flera teorier om detta som förespråkande för och emot effekterna av musik. Denna studie har primärt två frågor att svara på. Påverkar bakgrundsljud (villkor 1: ingen musik, villkor 2: musik med ord, villkor 3: samma musik utan ord) läsförståelsen, och finns det ett samband mellan hur bra en individ utför en komplex uppgift, och individuella skillnader, särskilt förmågan för "media multitasking" och deras "boredom proneness". Resultaten är allmänt i linje med konsensusen från tidigare forskning att musik har en negativ inverkan på komplexa uppgifter jämfört med att utföra dem utan auditivt stimuli. Även om det finns skillnader i inverkan beroende på vilka stimuli som används. En korrelation hittades som inte har undersökts noggrant genom tidigare forskning, enligt min vetskap. Det avser förhållandet mellan "media multitasking" och "boredom proneness". Det verkar som att ju högre en individs MM-poäng är desto lägre blir deras BP-poäng. Vilka konsekvenser detta kan ha för forskningsfältet i stort är svårt att säga och måste undersökas ytterligare innan någon slutsats kan göras. Resultaten från utförd ANOVA och regressionsanalys påvisade inga andra signifikanta korrelationer mellan de andra variablerna i insamlade data.