<p>Betyg 190604</p>

<p>Betyg 190604</p>

<p>Betyg 190604</p>

<p>Betyg 190604</p>

<p>Betyg 190604</p>

<p>betyg 190604</p>

The concept of ‘employability’ is an important aspect of the link between education and the labour market. This thesis describes, in the Swedish and Catalan contexts, the conceptualization of employability in the discourses of vocational educational policy trough the analytical categories of representations of the world, social order, and social identity. It then examines vocational education students’ understandings of the concept through the themes of career building, experiences, and, employment outlook. Using critical discourse analysis, I collected and examined data from policy documents to analyse policy discourses regarding employability. On the other hand, I interviewed six vocational education students and used thematic analysis to build students’ understandings of employability. The results portray different pictures for the two contexts examined. While Swedish policy discourse includes on its account of employability some ‘humanistic’ values, such as democracy and human rights, the Catalan policy discourse focuses mainly in ‘market’ values such as competitivity and productivity. On the other hand, students in both contexts understand apprenticeships and personal attributes as key elements of employability. Two main conclusions are drawn from this study. First, the world represented in policy documents strives to reproduce relations of economic production and cultural hegemony. Second, by placing emphasis on apprenticeships and personal attributes vocational students have adapted to the goals of policy documents. Further research on the topic should explore the existing material contradictions between labour policy and vocational education policy.

Studien undersöker den fysiska platsen Gamla Linköping där staden Linköping rekonstruerar och bevarar sin kollektiva historia genom de byggnader och de personliga minnen och berättelser som idag tillsammans utgör ett levande museum. Hus och byggnader har flyttats från sina ursprungliga platser runt om i staden och vissa har fått en helt ny funktion i Gamla Linköping. Studien undersöker även personliga minnen och kollektiva berättelser från informanter i Linköping för att besvara de frågeställningar rörande Gamla Linköpings betydelse för staden, varför behovet av rekonstruktion finns och vilken betydelse personliga minnen har för studiens informanter. Slutsatser som dras i studien är att Gamla Linköping berättar om de enskilda människornas vardag och miljö i dennes tid och rum och att rekonstruktion i full skala är ett ypperligt tillfälle att återuppleva och tolka en dåtid. Studien visar även att känslor som glädje, lycka och nostalgi är det som framträder mest när informanter berättar om personliga minnen som aktiveras genom både platser och föremål. / The study examines the physical location of Gamla Linköping where the city of Linköping reconstructs and preserves its collective history through the buildings and the personal memories and stories that today together constitute a living museum. Houses and buildings have been moved from their original locations around the city and some have been given a completely new function in Gamla Linköping. The study also examines personal memories and collective stories from informants in Linköping to answer the questions concerning Gamla Linköping's importance to the city, why the need for reconstruction exists and what importance personal memories have for the study's informants. Conclusions drawn in the study are that Gamla Linköping talks about the everyday life and environment of the individual people in their time and space and that reconstruction on a full scale is an excellent opportunity to relive and interpret a past. The study also shows that emotions such as happiness, joy and nostalgia are what emerges most when informants talks about personal memories that are triggered by both places and objects.

Syftet med denna uppsats är att beskriva fyra informanters erfarenheter från deras engagemang i en ideell musikförening, för att sedan föreslå vad det är som definierar en meningsfull gemenskap. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt material insamlat genom semistrukturerade intervjuer där informanterna förklarar deras syn på föreningens historia, om de anser det har funnits några genomgående idéer, vilken mening det går att tillskriva den årliga festivalen som föreningen anordnar samt vilken betydelse lokalen har haft för föreningen. Informanternas utsagor tyder på att föreningen har erbjudit en inkluderande form av musikundervisning samt att pedagogiken har varit viktig för verksamheten. Vidare tyder berättelserna på att det går att finna en meningsfullhet i festivalen, deltagande i föreningen, samt föreningens tillgång till en egen lokal. Den avslutande diskussionen utgår från vald teori, där det föreslås att en meningsfull gemenskap är en där medlemmarna själva får vara med och planera riktningen för gruppens framtida arbete samt utforma vilka värden det är som strävas efter. / This essay aims to describe four informants’ experiences of their involvement in a non-profit music association, and to suggest what defines a meaningful aggregation. The essay builds upon a qualitative material gathered through four semi-structured interviews, where the informants discuss their views of the history of the association, if they think there have been any important ideas throughout its history, what meaning can be ascribed to the annual festival the association organizes and what importance the association finds in their access to a venue. The result shows that the association has offered a non-exclusive music education and that the choice of pedagogy has been of significance. Furthermore, excerpts from the interviews show that it’s possible to ascribe meaning to the festival, participation in the association and the fact that they have access to a venue. The conclusion is informed by the choice of theory, where it is suggested that a meaningful aggregation is one where the members can be involved in planning the future activities of the group, and where they can be involved in forming what values that are pursued.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det är att arbeta som grundskollärare i 2010-talets Sverige. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex stycken informanter. Under intervjuerna framträdde fyra teman centrala för läraryrket – ansvar, respekt, fostran och status. Dessa fyra teman utgör uppsatsens stomme och är representerat i var sitt kapitel. Enligt beräkningar kommer det att saknas upp emot 80 000 lärare år 2031, och lärarutbildningarna har länge haft svårt att rekrytera studenter. Yrkets status är låg och informanterna anser inte att lönerna står i proportion till det ansvar och den arbetsbelastning som deras yrke innebär. Informanterna berättar vidare att de ofta känner sig ifrågasatta i sin yrkesroll och att de ser många brister i den kommunala ledningen. Samtidigt medger flera av informanterna att det finns en stor orättvisa i att kommuner ska styra skolan. Respekten för yrket upplevs ha försämrats och informanterna får ofta ta diskussioner med både föräldrar och elever. En allt större del av lärarnas arbete upptas av att fostra sina elever och lära ut grundläggande sociala värderingar. En utmaning informanterna berättar om är den att kunna möta alla elevers behov, och mycket arbete läggs på att skapa en inkluderande skola. Yrkets låga status kan delvis förklaras genom den kvinnliga dominansen, främst mot de yngre årskurserna. Men det handlar också om en ojämn lärarutbildning som inte alltid gett tillräckliga verktyg för att hantera läraryrkets utmaningar. Vägen framåt handlar om att på organisatorisk nivå dra lärdom av tidigare misstag och vikten av att de som leder skolans utvecklingsarbete inte låter sig luras av kortsiktiga lösningar som först senare visar sig vara mycket kostsamma. Trots de utmaningar som finns är många av de knappt 100 000 lärare som finns i tjänst idag passionerade och trivs med sitt yrke. Det bekräftas av de sex informanter som intervjuats i denna uppsats. / The aim of this essay is to investigate the work life of primary school teachers in Sweden in the 2010s. To find out, interviews have been conducted with six informants. During the interviews, four themes emerged central for the teaching profession – responsibility, respect, upbringing and status. The essay is based on these four themes and each theme are represented in a chapter. Calculations show that the Swedish primary school system will be missing up to 80,000 teachers in the year of 2031, and the teacher education programmes have long had difficulty recruiting students. The status of the profession is low and the informants do not consider that wages are proportionate to the responsibility and workload that their profession entails. The informants further say that they often feel questioned in their professional role and that they see many shortcomings in the municipal management. At the same time, several of the informants admit that there is a great deal of injustice in the fact that municipalities are to govern the school. The respect for the profession is perceived to have deteriorated and the informants say they often have discussions with both parents and students. An increasing part of the teachers' work is occupied by teaching their pupils basic social values. A challenge the informants tells about is the ability to meet the needs of all students, and much work is done to create a school that includes all. The low status of the profession can partly be explained by the female dominance, mainly towards the younger grades. But it is also about an uneven teacher education that has not always provided the teacher students with sufficient tools to deal with the challenges within the teaching profession. The way forward is, however, to learn from past mistakes at organizational levels and the importance of those who lead the school's development work not be fooled by short-term solutions that only later prove to be very costly. Despite the challenges that exist, many of the nearly 100,000 teachers currently on duty today are passionate and comfortable with their profession. This is confirmed by the six informants interviewed in this essay.