The largest generation on earth, Generation Z, holds substantial market power. They were born onto a planet that is overheating, in a society characterized by high growth and technological advancements at an accelerated speed, and are inheriting substantial sustainability, socio-economic, and climate change challenges. Given this, they are aware of the importance of incorporating sustainability into their purchasing decisions. Since the contemporary topic of sustainable decision-making of Gen Z is still in its nascent stage, this research further investigates the process an individual goes through when deciding what aspects guide them in decisions as well as what could possibly hinder Gen Z to turn sustainable purchasing intentions into behavior. Data was collected through semi-structured interviews with individuals of Europe’s Gen Z cohort and subsequently processed using thematic analysis. Based on the EBM customer decision model, the information integration theory, and the green intention-behavior gap model, three categories focusing on rational, value-based, and intentional themes were derived. Results show that Gen Z goes through a complex decision process which is based on their strongly held values. Their intention to act sustainably is prevalent throughout the process, where they often combat internalized consumerism, search for authentic and honest information, rely on family, friends, their sustainability education and knowledge, their favorite brands, and are skeptical about claims made by companies. Even if individuals desire to purchase sustainably all the time, price, availability and accessibility, missing aesthetics as well as skepticism and the lack of transparency and regulations in terms of sustainability terminology hinders them to turn intentions into actions.

Being perceived as a sustainable brand by customers is becoming increasingly more important for companies. This has resulted in that more companies are communicating what actions they take to be more sustainable. Companies also utilize symbol and labels to signal suitability on products and services. As a result of insufficient regulations for how sustainability may and may not be marketed, customers are presented with a high number of exaggerated and false sustainability claims. Therefore, customers find it difficult to orient themselves among all the sustainability information. Also, companies are struggling to stand out and convince customers that theirsustainability information is true. In addition, it is difficult to change existing customer attitudes, which makes it difficult for companies that want to change negative perceptions of sustainability. To make it easier for customers to orient among all information, the EU Commission has developed new directives concerning greenwashing. However, this has further complicated the marketing and communication of sustainability, both internally and towards consumers. This study has examined success factors for signaling sustainability to be perceived as a sustainable brand by customers, as well as how to avoid greenwashing. The study was conducted using multiple-case studies in three different industries with a total of five respondents. The industries were transport, food producing companies and food retailer. Furthermore, three experts in brand strategy were interviewed. The study shows that companies can take initiatives internally as well as develop external signals related to sustainability in order to increase their perceived level of sustainability among customers. Internally, is it important that the company has sustainability as a natural part of the brand. If sustainability is streamed through the entire organization, the customer will perceive that the company possess a high level of sustainability. Furthermore, companies need to define what sustainability entails internally and establish ambitions and goals. Knowledge about society's and consumers' views and definition of sustainability is beneficial when sustainability is to be marketed. Also, it is important to be transparent about how sustainable the company actually is. With regard to the external signals,  storytelling proved to have a major impact on consumers' perception of sustainability. Sustainability information that is transparent is more likely to be perceived as authentic and has a positive effect on consumers' perception of sustainability. A larger number of decimals in numerical sustainability information can be perceived as more credible among consumers who are familiar with a company and less so among those who are unfamiliar. The use of third-party symbols and climate compensation should be seen as a complement, as it has less of an impact on consumers' perception of a company's sustainability. By creating a uniform definition, ambitions and goals around sustainability and transparently communicating it to everyone within the company, the risk for greenwashing will be reduced. Furthermore, it is important that all marketing of sustainability is reviewed by experts, for example through close collaboration between the sustainability department and the marketing department. / Att uppfattas som hållbara blir allt viktigare för företag. Följden av detta är att allt fler företag kommunicerar sina åtaganden för att bli mer hållbara. Företag applicerar även symboler och etiketter som ska signalera hållbarhet på produkter och tjänster. En konsekvens av bristen på tillräckliga regleringar för hur hållbarhet får och inte får marknadsföras är ett högt antal överdrivna och falska hållbarhetspåståenden. Konsumenter har därför svårt att orientera sig bland all information. Företag kämpar med att sticka ut och övertyga konsumenter om att information som berör hållbarhet är sann. Dessutom är det svårt att förändra befintliga attityder, vilket försvårar för de företag som vill förändra negativa hållbarhetsuppfattningar. För att underlätta för konsumenter har EU kommissionen utvecklat nya direktiv för greenwashing (grönmålning enligt EU kommissionen). Det har komplicerat marknadsföring och kommunikation av hållbarhet ytterligare, både internt och gentemot konsument. Denna studie har undersökt framgångsfaktorer för att signalera hållbarhet och därigenom uppfattas som ett hållbart företag av konsument, samt hur man undviker greenwashing. Studien genomfördes genom fallstudier med fem respondenter inom tre olika branscher. Branscherna var transport, matproducerande företag och dagligvaruhandel. Vidare intervjuades tre experter inom varumärkesstrategi. Studien visar att företag kan ta initiativ internt samt utveckla och effektivisera externa signaler som rör hållbarhet för att öka sin uppfattade nivå av hållbarhet hos konsumenter. Internt är det viktigt att företaget har hållbarhet som en naturlig del i företaget. Om hållbarhet genomsyrar hela organisationen ökar chansen för att konsumenter vid varje möte med företaget får en positiv hållbarhetsuppfattning. Vidare behöver företag definiera vad hållbarhet innebär internt samt etablera ambitioner och mål kring hållbarhet. Att ha samhällets och konsumenters syn och hållbarhetsdefinition i åtanke kan vara gynnsamt när hållbarhet ska marknadsföras. Det är också viktigt att vara transparant internt med hur hållbart företaget är. Vad gäller de externa signalerna visade sig storytelling kunna ha stor inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning. Hållbarhetsinformation som är transparent har större sannolikhet att uppfattas som autentisk och påverkar konsumenters uppfattning av hållbarhet positivt. Ett större antal decimaler i numerisk hållbarhetsinformation kan uppfattas som mer trovärdigt bland konsumenter som är bekanta med ett företag och mindre bland de som är nya. Användandet av tredjepartssymboler och klimatkompensation bör ses som ett komplement, då det har mindre inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning av ett företag. Genom att skapa en enhetlig definition, ambitioner och mål kring hållbarhet och transparant kommunicera det till samtliga inom företaget så minskar det risken för greenwashing. Det är dessutom viktigt att all marknadsföring av hållbarhet granskas av experter, förslagsvis genom nära samarbete mellan hållbarhetsavdelning och marknadsföringsavdelning.

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring.  Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin.  Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.

En hållbar konsumtion har växt fram ur konceptet hållbar utveckling och är väsentligt eftersom det nuvarande konsumtionsmönstret inte är tillräckligt hållbart. En hållbar konsumtion innebär att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av konsumtionen för att kunna tillfredsställa såväl dagens behov som kommande generationers behov. I och med de problem som etablerats ur det nuvarande konsumtionsmönstret har den hållbara marknadsföringen blivit ett nytt tankesätt som företag använder för att kunna ta ansvar för dessa problem. Ett verktyg som kan vara tillförlitligt och användas för att främja ett hållbart tankesätt är hållbarhetsredovisningen.  Syftet i studien är att ur ett företagsperspektiv undersöka varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Med den kvalitativa metoden som grund har semistrukturerade intervjuer upprättats med respondenter verksamma inom detaljhandeln med såväl kunskap och erfarenhet av hållbarhetsredovisning samt hållbar marknadsföring. I studien har det även tagits del av de intervjuade företagens hållbarhetsrapporter.  Studien har utgått från teorierna hållbar marknadsföring, intressentteorin och legitimitetsteorin. Vidare utgör även begreppen hållbar utveckling, hållbar konsumtion och hållbarhetsredovisning en betydelsefull roll för att möjliggöra svar på problemfrågeställningen samt för att kunna uppnå studiens syfte. Studiens insamlade empiriska material har gett indikationer på att de företag inom detaljhandeln som använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring gör det för att uppnå legitimitet för deras hållbarhetsarbete och hållbara alternativ som de anser främjar en hållbar konsumtion.  Hållbarhetsredovisningen används därför för att få förtroende och bekräftelse på det hållbarhetsarbete som företagen arbetar med. Men även för att skapa förståelse och öka medvetenheten för det nuvarande ohållbara konsumtionsmönstret samt för att få konkurrensfördelar. Det framkom även i studien att flertalet företag inom detaljhandeln inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Detta eftersom de upprättar andra hållbara aktiviteter och erbjuder andra hållbara alternativ till intressenterna för att motivera dem att vilja främja en hållbar konsumtion och således uppnå legitimitet. Studien bidrar med att öka kunskapen och förståelsen till företag inom detaljhandeln om varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Förslag till vidare studier kan vara att undersöka hur intressenterna ställer sig till att företagen inom detaljhandeln använder eller inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. / Sustainable consumption has emerged from the concept of sustainable development and is essential since the current consumption pattern is not sufficiently sustainable. Sustainable consumption is to consider the environmental, social and economic consequences of consumption in order to satisfy the needs of the present as well as the needs of future generations. The problems which come from the current consumption pattern, has resulted in that sustainable marketing has become a new way of thinking that companies work with to be able to take responsibility for these problems. A tool that can be reliable and which companies can work with to promote sustainable thinking is the sustainability reporting.  The purpose of the study is to investigate from a company’s perspectivewhy the sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been applied. With the qualitative method as a basis, semi-structured interviews have been employedwith respondents active in the retail trade with both knowledge and experience of sustainability reporting and sustainable marketing. The study also investigates the sustainability reports of the interviewed companies.  The study is based on the theories of sustainable marketing, stakeholder theory and the legitimacy theory. Furthermore, the concepts of sustainable development, sustainable consumption and sustainability reporting also play an important role in enabling answers to the research problem and in order to achieve the purpose of the study. The study's collected data has given indications that companies in the retail sector that use the sustainability reporting in their sustainable marketing do it to achieve the legitimacy of their sustainable work and sustainable alternatives that they believe promote sustainable consumption. The sustainability reporting is therefore used to gain confidence and confirmation of the sustainability work of the companies. But also, to create understanding and raise awareness of the current unsustainable consumption pattern and to gain competitive advantage. It also emerged in the study that most companies in the retail sector do not use the sustainability reporting in their sustainable marketing to promote sustainable consumption. Because they can use other sustainable activities and offer their stakeholders other sustainable alternatives which motivates them to want to promote sustainable consumption and therefore gain legitimacy. The study helps to increase knowledge and understanding to retail companies of why sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption. Proposals for further studies can be to investigate how stakeholders agree that sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.

The aim of this master's thesis is to find out whether there is a conflict between marketing communications and sustainability or if these can benefit from each other and how to apply this synergy in business reality. Firstly, overall impact of marketing communications on sustainable development is analyzed, mainly in terms of communications' content, and a potential role of marketing communications in achieving sustainable development is outlined. In the second part, sustainability is regarded as an opportunity for marketing incl. communications and sustainable marketing is introduced as a suitable reaction to this opportunity. A short analysis of current situation in Czech Republic follows. A great deal of the thesis is devoted to specific recommendations for businesses practicing sustainable marketing, be it on the product, brand or company level. These recommendations are then demonstrated on selected print advertisements. Finally, the thesis presents three ways in which marketing communications can help sustainable development, according to the author: (1) informing consumers about sustainable product and company choices, (2) normalizing sustainable behavior and usage of innovative products and (3) educating consumers.

The demand for sustainability initiatives is increasing by both consumers and organizations (Gittell, et al. 2013). It changes the way businesses are operating and communicating, hence the interest for sustainable marketing has increased. Sustainable marketing should not only be about initiatives to appear more environmental friendly or socially conscious, but rather about a more substantive and meaningful levels of commitments (ibid). Alongside these practical ideas of sustainable marketing, consumers’ requirements for sustainability have sometimes been used as a strategy to create sustainable communication, although companies are lacking initiatives of sustainability. The idea of marketing as a strategy to create desire and needless spending along with sustainability goals has been criticized as being in direct contradictories (Meller & Magaš 2014, Pettie 2001, Pettie & Belz 2010). Thus, the problematics compose of the discussed oxymoron between sustainability and marketing together with the difference between sustainable communication and communicating sustainability.   This qualitative study has been done with a starting position from the idea of addressing how sustainable marketing is practiced, why it is practiced and how the future outlook of the concept is perceived from a company perspective. The chosen theories for this study compose mainly of basic marketing theories and models with a sustainability adaption. A qualitative study addressing this issue from a company perspective has not been discovered in previous researches, which resulted in the idea of highlighting different companies’ opinions and practices of sustainable marketing. The findings have discovered the usage of sustainable marketing today and potentially in the future, together with reasons for why it is practiced. Sustainability has become a well-known concept with a lot of business scandals associated to it, which has been mentioned in this study as one of the reasons for the predictions of a future demand of real sustainable marketing practices.

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. / Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur företag kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Studien undersöker hur företag kan öka försäljningen av ekologiska livsmedel med hjälp av marknadsföringsstrategier för att påverka konsumenternas köpbeteende.  Metod: Studien grundar sig i en induktiv, kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och tolkats med hjälp av en Framework-matris. Resultat och slutsats: Studien visar att priset är den viktigaste orsaken till att konsumenter inte väljer att konsumera ekologiskt idag och att ökad kunskap behövs för att konsumenterna ska förstå varfördet är värt att betala mer för ekologiska livsmedel. Genom att använda den utökade gröna marknadsföringsmixen kan företag bidra till en mer välutbildad och hållbar konsument. Dessutom konkluderas det att ansvaret för en hållbar konsumtion inte enbart ligger på konsumenterna.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en förståelse för vilka faktorer och drivkrafter som kan användas i företagens marknadsföringsstrategier för att bidra till en mer hållbar konsumtion.  Förslag till fortsatt forskning: Studier kring skillnaden mellan hur konsumenter och producenter uppfattar marknadsföringen av ekologiska produkter, användningen av influencers i marknadsföringen och samverkan mellan aktörer på livsmedelsmarknaden kan bidra till forskningen om hur företag kan öka den hållbara konsumtionen. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how companies can contribute to sustainable consumption. The study aims to investigate how companies can increase sales of organic foods with marketing strategies to influence consumers' buying behavior. Method: The study is based on an inductive, qualitative method with a hermeneutic approach. Eleven semi-structured interviews were conducted and interpreted using a Framework matrix. Results and Conclusion: The study shows that price is the single most important reason why consumers do not consume organic, and that consumers are not sufficiently educated to understand why organic is worth paying for. By using the expanded green marketing mix, companies can contribute to create a more well-educated and sustainable consumer. It is also emphasized that the responsibility for sustainable consumption does not only lie with the consumers. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the factors and driving forces that can be used in companies' marketing strategy in order to contribute to more sustainable consumption. Suggestions for further research: A comparison of how consumers and producers perceive marketing of organic products, the use of influencer marketing and studies on the collaboration between producers, traders and politicians can benefit future research on how to increase sustainable consumption.

With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. / I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

[pt] A disciplina de marketing vem discutindo o tema de sustentabilidade desde a década de 1970, em um debate que se torna cada vez mais relevante para a sociedade à medida em que os padrões de consumo são insustentáveis diante da necessidade de conservar os recursos naturais. Com sua popularização, o discurso sobre sustentabilidade incorpora aspectos sociais e passa a focar em como garantir qualidade de vida a todos sem ultrapassar os limites ambientais do planeta. A disciplina do macromarketing, com sua abordagem sistêmica, que observa um fenômeno sob a perspectiva das micro interações e, ao mesmo tempo, como estas ações se inserem nas macroestruturas sociais, vem se mostrando melhor apropriada para a compreensão de fenômenos complexos. Utilizando uma abordagem de sistemas de provisionamento este estudo visa compreender como as práticas de marketing podem influenciar padrões de consumo mais sustentáveis. No contexto da logística reversa, foi realizado um estudo de caso múltiplo que entrevistou experts e executivos de sustentabilidade e marketing de quatro grandes empresas. O presente trabalho contribui com a discussão sobre sistemas de provisionamento expondo complexidades ainda não abordadas na literatura, que ampliam o entendimento sobre o funcionamento dos sistemas de provisionamento. A análise das práticas de marketing de quatro grandes empresas de setores distintos atuantes contribui para um melhor entendimento das melhores práticas e obstáculos para que haja maior integração entre as práticas de marketing e os objetivos de sustentabilidade das empresas, detalhando aspectos operacionais que são cruciais para esta integração e que pouco são abordados na literatura. / [en] The discipline of marketing has been discussing the theme of sustainability since the 1970s, in a debate that becomes increasingly relevant to society as consumption patterns prove unsustainable in light of the need to conserve natural resources. With its popularization, the discourse on sustainability incorporates social aspects and focuses on how to ensure quality of life for all without exceeding the planet s environmental limits. The discipline of macromarketing, with its systemic approach, examines phenomena from the perspective of micro-interactions and, simultaneously, how these actions fit into macro social structures, proving to be more appropriate for understanding complex phenomena. Using a provisioning systems approach, this study aims to understand how marketing practices can influence more sustainable consumption patterns. In the context of reverse logistics, a multiple case study was conducted, interviewing experts and sustainability and marketing executives from four major companies. This work contributes to the discussion on provisioning systems by exposing complexities not yet addressed in the literature, thereby broadening the understanding of the functioning of provisioning systems. The analysis of the marketing practices of four major companies from different sectors contributes to a better understanding of best practices and obstacles for greater integration between marketing practices and companies sustainability goals, detailing operational aspects that are crucial for this integration and that are seldom addressed in the literature.