Spelling suggestions: "subject:"[een] VEGANISM"" "subject:"[enn] VEGANISM""
1 |
Fearsome truths : the challenge of animal liberationKew, Barry January 1999 (has links)
No description available.
|
2 |
Veganismens motiv och effekter på det psykiska välbefinnandetErlandsson, Edvin January 2019 (has links)
Syfte Syftet med studien är att genom intervjuer ta reda på vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt analysera hur denna livsstilsförändring har påverkat dem psykiskt. Metod I studien intervjuades två stycken veganer, en man och en kvinna, vid separata tillfällen. En semistrukturerad intervjuguide utformades. Intervjuerna spelades in med iPhones applikation för röstinspelning. Intervjuerna transkriberades och utifrån transkriberingen utformades en innehållsanalys i vilken diverse meningsbärande enheter extraherades för att kunna identifiera förekommande teman. Resultat Studien visar på att det kan finnas flera olika motiv till att bli vegan men att det kan vara en enskild faktor som inducerar livsstilsförändringen till att bli vegan. I föreliggande studie framgår det att denna faktor, i ett av fallen, är en oväntad ögonkontakt med ett djur i en lastbil som är påväg mot ett slakthus. I det andra fallet visas det att en informationsskylt om hur mycket nötkött påverkar klimatet är den orsakande faktor som leder till att livsstilsförändringen påbörjas. I studien framgår det även att omställningen till en vegansk diet kan bringa ett ökat psykiskt välbefinnande på olika sätt. Bland annat genom att man börjat följa sina egna värderingar och är delaktig i en förändring man vill se i samhället. Det kan å andra sidan även leda till att man får ta emot en del kritiska synpunkter gällande sitt rådande livsstil. Slutsats Denna studie kan inte ge någon förklaring som kan appliceras på en större skala till varför individer överlag väljer att bli veganer. Den kan heller inte fastställa några samband mellan livsstilsförändringen och dess efterverkningar. Däremot kan den bidra till en ökad förståelse kring vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt vad denna livsstilsförändring har medfört för efterverkningar i och med de djupgående personliga uttalanden som berör föreliggande frågeställningar.
|
3 |
Veg-gendered: a cultural study of gendered onscreen representations of food and their implications for veganismUnknown Date (has links)
This thesis is an exploration of popular media texts that influence veganism, with either explicit representations or implicit messages that implicate vegans. Research focuses on the question: How does the gendering of food in popular media texts implicate veganism? Theories used include a combination of cultural, film, and feminist studies, including Stuart Hall’s audience reception, Laura Mulvey's male gaze, R.W. Connell’s hegemonic masculinity, Carol Adams' feminist-vegetarian critical theory, and Rebecca Swenson's critical television studies. A print and television advertisement analysis demonstrates the gendering of food, and subject-object relationship of meat, women, and men. A film analysis of texts with vegan characters and horror film texts with implicit vegan and feminist messaging follows, thus revealing interesting trends and developments in the characterization of vegans on films, and hidden messages in the horror films studied. Lastly, an examination of competitive and instructional cooking shows ends the analysis, with interesting challenges to hegemony present in these television texts. The thesis concludes with examples of modem media feminizing veganism through food associations, the problematic imagery of women and meat as fetishized objects, along with challenges to hegemony that exist in some explicitly vegan texts. / Includes bibliography. / Thesis (M.A.)--Florida Atlantic University, 2014. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection
|
4 |
The Vegan HubArmanto, Emmi January 2021 (has links)
A Vegan Hub in the heart of Stockholm. A place where to learn, get inspired, feel fellowship, have fun. A place where to visit an exhibition about the negative aspects of not being a vegan or come have food and drinks, watch documentaries, participate in cooking classes, find the latest vegan products, go on events or simply to enjoy the beautiful view. A place that hopefully can kill assumptions, spread the positivity about veganism and be a great example of a brighter future.
|
5 |
To V or Not to V: Narratives, Networks, and Contingencies of VeganismWaters, Corey January 2017 (has links)
This study is an examination of mobilization processes, with a particular focus on how people come to contemplate and ultimately embrace or reject veganism. It is a response to social movements scholarship that has called for examinations of how identity interacts with mobilization. Engaging the narratives of 34 interview participants who interacted with vegan advocacy networks in Greater Philadelphia, the study accounts for how prospective vegans negotiate forces, such as social networks and ties, that activate or hinder their mobilization; and for how they prioritize veganism amid competing priorities. Among other manners, participants came to contemplate the prospect of becoming vegan upon recognizing veganism as congruent with their other priorities. Participants who became vegan were more likely than participants who did not to prioritize altruism and to seek information that motivated and empowered them. Rather than prioritize their veganism over competing priorities, the vegans more often sought to harmonize their veganism with competing priorities. The study also measures the capacity of people from socioeconomically and racially contrasting neighborhoods in Philadelphia to engage in a behavior and a movement such as veganism. Results from a sample of 335 survey participants suggest that people from impoverished neighborhoods may be less capable because they are less likely to know people who practice veganism. The study's findings suggest that participation in movements is contingent on how prospective participants prioritize, on the incentives with which they contemplate participation, and on their capacity to participate. / Sociology
|
6 |
Rättvisa för ickemänskliga djur : En filosofisk undersökning av Martha C. Nussbaums förmågemodell och dess perspektiv på rättvisa över artgränsernaYliaho, Linda Charlotta January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att granska påståenden om djurs rättigheter och tolkningen av rättvisa för ickemänskliga djur utifrån Martha C. Nussbaums förmågemodell, och undersöka om den är förenlig med en fortsatt djurhållning. För att besvara min frågeställning har jag studerat Nussbaums förslag om hur människan kan och bör främja förmågor när det kommer till andra arter, samt direkta liksom indirekta kommentarer inom ämnet från utilitaristen Peter Singer och abolitionisten Gary L. Francione. Nussbaum är trevande i sitt försvar av rättigheter för ickemänskliga djur och motsätter sig inte dödandet av dem – även om detta konstateras som en form av skada, görs viss skillnad mellan olika arter och dödandet av dem värderas olika både utifrån art och syfte. Denna tanke återfinns inom utilitarismen, där det främsta målet är att minska lidande men dödandet av andra arter kan rättfärdigas av ändamål såsom kulinarisk njutning och ekonomisk vinning. Inom det abolitionistiska synsättet krävs nolltolerans när det gäller nyttjandet och dödandet av ickemänskliga djur, grundat i att det saknas en moralisk grund för människan att döda kännande varelser när andra valmöjligheter finns. Min slutsats blev att oavsett vilken teori vi ansluter oss till har vi i egenskap av människor en maktposition i relationen till ickemänskliga djur, vilket medför en skyldighet att inte utsätta andra arter för lidande eller ta deras liv ifrån dem då det inte är en fråga om en absolut nödvändighet.
|
7 |
Sustained efforts and collective claims: the social influence of the vegan movement from 1944 to presentTroncale Rawls, Shannon January 1900 (has links)
Master of Arts / Department of Sociology, Anthropology, and Social Work / Robert K. Schaeffer / Following a strict form of vegetarianism, vegans adopt a philosophy and practice a
lifestyle that seeks to eliminate the use of all animal products and by-products in any form.
Although vegetarian diets have been popular in many cultures for centuries, a more organized
and defined version of veganism as we know it today did not emerge until the mid-1940s.
Although the origins and nature of vegetarianism and veganism have been researched in depth
for decades, this lifestyle has scarcely been evaluated as a social movement. Therefore, I seek to
fill this gap in knowledge and describe veganism as a social movement and evaluate its social
effects.
I have gathered historical and sociological data and theories from a variety of sources. I
combine this data in order to thoroughly illustrate the history, nature, and future of vegans as a
social movement and show how it has contributed to social change. The sociological definitions
of what constitutes a social movement as described by Charles Tilly and Sidney Tarrow will
illustrate the many ways vegans can be viewed as a social movement. A synthesis of these two
social scientists’ definitions in the analysis of vegans as a social movement will show that vegans
meet both Tilly and Tarrow’s criteria for a social movement. I will use these criteria as a
framework to show how vegans’ activity and growth fit into Tilly and Tarrow’s theoretical
outline for what constitutes a social movement. Further, I use other evidence such as polls and
news articles in order to support this idea, showing the movement behaviors of vegans in
Western culture.
|
8 |
Veganismens könstillhörighet i film. : Könsroller, manliga ideal och rädsla för förlorad maskulinitet i representationen av veganism i amerikansk film.Guggenheim, Bim January 2017 (has links)
The following essay describes a study made of eight American films, where the purpose of the study was to analyze how veganism was portrayed in the chosen films. Through a semiotic analysis, the aim was to investigate how views on traditional gender roles are reproduced in the way that the practice of veganism and discourse on veganism is portrayed in modern cinema. The reason for this study was firstly because most vegans are women, with a sizeable margin; close to 80% of vegans in America are women, while almost half of vegetarians are men. The question why so many vegans are women is something worth studying closer. Secondly, there has been very few studies made on this topic. There is a sufficient amount of texts which acknowledge and discuss the correlation between the practice of not eating animals and gender issues. Further there are accounts made on how vegans are typically portrayed in media in a society where the norm is to exploit animals. These accounts demonstrate that vegans are often portrayed unfavorably. However scientific studies made on how vegans are portrayed in film are practically nonexistent. This despite cinema being a large and powerful media tool for reproducing social and cultural values. The discourse on gender and veganism were missing a valuable angle and this was something that this essay aimed to bring to the discussions of both veganism and gender. By searching on internet for films which include either vegan characters or the word vegan, there were eight films found. And through an analysis of these the results concluded that veganism is indeed portrayed negatively in movies as well, however there is also another dimension to this negative perspective towards vegans: these negative portrayals of veganism in film is grounded in archaic views and values on traditional gender roles and equality.
|
9 |
Veganism : Motivations and obstaclesCoelho, Rita January 2019 (has links)
The interest in vegetarianism and veganism is increasing and the dietary option of abstaining from animal food products is currently a widely discussed and social relevant issue.The present study aims to provide a quantitative overview of the vegan diet, particularly the sociological aspects related to adoption, maintenance and obstacles connected with this diet. A web-based survey was conducted on facebook groups related tovegetarianism and veganism. 8531 participants (86.3% females) answered the survey, from those 6761 were vegan. Moral/ethical, animal and environmental protection, and health benefits seem to be the main reasons to adopt a vegan diet. Furthermore, demographic factors seem to have an effect on both the adoption and maintenance of a vegan diet. Younger participants appear to put more relevance on ethical/moral reasons, environmental and animal protection for adopting and maintaining a vegan diet. Living in a vegan household suggests less perceived difficulties and obstacles to the maintenance of a vegan diet and highers the relevance of moral/ethical reasons, environmental and animal protections as main motivations for a vegan diet. Also, being a female seems to higher health benefits as a source of inspiration to start a vegan diet but it also seems to increase the perceived difficulties.
|
10 |
Vegansk kosthållning : En kvantitativ studie om upplevelser, erfarenheter och kostmönster hos veganer / Vegan diet : A quantitative study about experiences and dietary patterns among vegansLindman, Julia January 2019 (has links)
Bakgrund Vegetarisk kosthållning blir vanligare och intresset för veganism ökar. Kosthållningen kan innebära hälsofördelar vilket är ett av motiven till veganism. Trots ökad popularitet cirkulerar fortfarande fördomar kring kosthållningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka veganers motiv till, upplevelser av och eventuella svårigheter med kosthållningen. Syftet med studien var även att undersöka veganers uppgivna intag av frukt, grönsaker och bär, utrymmesmat, ersättningsprodukter samt kosttillskott. Metod Veganer rekryterades via Facebook där 517 veganer besvarade en webbenkät innehållande frågor om bland annat motiv till veganism, upplevda hälsoförändringar, livsmedelsintag och svårigheter. Statistiska test som användes var: Chi-två test, Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis test, Spearman correlation coefficient och One sample Wilcoxon Ranked. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat De vanligaste motiven till veganism var etik (94,2%), miljö (60,1%) och hälsa (41,2%). Många deltagare hade upplevt positiva hälsoförändringar efter kostombytet, (77,3%) till exempel mindre mag-tarmbesvär (45,8%) och mera energi (41,8%). Deltagarna uppgav att omgivningen ofta hade åsikter om kosthållningen (p<0,001), samtidigt som de försökte inspirera omgivningen att äta växtbaserat (p<0,001). Den vanligaste svårigheten med kosthållningen var restaurangbesök (34,6%). Majoriteten av deltagarna använde sojabaserade köttersättningsprodukter (99,6%) och mjölkersättningsprodukter (99%). Kosttillskott användes frekvent (85,5%), framför allt B12 (56,3%). Slutsats Veganerna åt mera frukt, grönsaker och kosttillskott än genomsnittspopulationen. Många veganer upplevde dock svårigheter med kosthållningen. Detta kunde leda till undvikande av växtbaserad kost trots möjliga hälsofördelar. Även om det fanns hälsofördelar med kosthållningen valde majoriteten av veganer kosten av etiska skäl. Trots utmaningarna är det lättare att vara vegan idag. Till exempel är utbudet av ersättningsprodukter större än tidigare. Detta underlättar vardagen för veganer men kan dock innebära ett mindre näringsrikt matintag, vilket kan göra den veganska kosthållningen mindre fördelaktig.
|
Page generated in 0.0295 seconds